Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Åtta år av brutna vallöften om skola, jobb och välfärd”

Fredrik Reinfeldt och hans borgerliga regering utfärdade många löften vid tillträdet, löften som Mikael Damberg och S menar till stor del har brutits. På onsdagen höll alliansledarna en gemensam träff i Visby.
Fredrik Reinfeldt och hans borgerliga regering utfärdade många löften vid tillträdet, löften som Mikael Damberg och S menar till stor del har brutits. På onsdagen höll alliansledarna en gemensam träff i Visby. Foto: Nicklas Thegerström

Vi har utvärderat alliansen. Ambitionerna var höga när Fredrik Reinfeldts regering tillträdde. Utanförskapet skulle brytas, finanserna skulle hållas sunda och skolkvaliteten skulle förbättras. Vi kan nu se att regeringen misslyckats med jobben, skolan, finanserna och välfärden, skriver Mikael Damberg (S).

I dag, torsdag, är det Moderaternas dag i politikerveckan i Almedalen och i kväll håller Fredrik Reinfeldt tal på stora scenen. Han kommer antagligen att upprepa sitt mantra om att jobben har blivit fler sedan han tillträdde, trots att arbetslösheten skjutit i höjden. Men skolan är kanske regeringen Reinfeldts största misslyckande. En ny Sifoundersökning visar att nästan 80 procent av väljarna är oroliga för att barnen inte lär sig det de ska i svenska skolan. Bara 7 procent anser att utvecklingen i den svenska skolan har gått åt rätt håll de senaste åren.

När Sverige går till val i höst har Fredrik Reinfeldt varit statsminister i åtta år. Ingen borgerlig statsminister har suttit längre. Vid tillträdet var ambitionerna höga. Alliansregeringen skulle enligt regeringsförklaringen 2006 ”bryta utanförskapet”, upprätthålla uthålliga offentliga finanser” och ”lägga grunden för en långsiktigt sund ekonomisk utveckling” samt ”säkra en solidariskt finansierad välfärd för alla”.

Skolresultaten skulle förbättras, och i den första regeringsförklaringen kan man även läsa att ”genom att sätta kunskap i centrum och satsa på kvalitet skall resultaten i den svenska skolan förbättras”.

Efter åtta år är det dock dags att utvärdera resultatet av regeringens politik. Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen hade tydliga vallöften: jobben, skolan, välfärden och ekonomin. Hur har det gått för Sverige med Fredrik Reinfeldt som statsminister?

Arbetslösheten är högre och socialbidragskostnaderna har ökat. Moderaterna gick till val 2006 på fler jobb och minskat utanförskap. Enligt senaste arbetskraftsundersökningen var arbetslösheten cirka 8 procent jämfört med cirka 6,5 procent i januari 2007 då regeringen började genomföra sin politik. Resultatet av löftena om minskat utanförskap har i stället blivit mer socialbidrag.

Ungdomsarbetslösheten har ökat från 19,5 till 23,6 procent och är nu så hög att Sverige tillsammans med länder som Spanien, Grekland och Italien får krisstöd från EU:s strukturfonder.

Som ett led i att få ner den höga ungdomsarbetslösheten har Fredrik Reinfeldt två år i rad här i Almedalen lovat 30 000 så kallade YA-jobb. Det är en bra anställningsform som bygger på att ungdomar under 25 jobbar 75 procent av tiden till 75 procent av lönen och utbildar sig de resterande 25 procenten. Men av dessa 30 000 jobb hade man i maj 2014 bara tillsatt 93.

Regeringen lovade fler jobb och minskat utanförskap, men resultatet har i stället blivit mer socialbidrag. Vi har bett Riksdagens utredningstjänst undersöka utvecklingen av socialbidraget mellan 2006 och 2013. Det visar sig att kostnaderna för försörjningsstödet har ökat i nio av tio kommuner i Sverige. Det här är ett resultat av regeringens jobbmisslyckande och det innebär en stor kostnad för kommunerna. Kostnader som tränger undan viktiga investeringar i skolan, vården och omsorgen.

Allt färre barn och unga klarar skolan. Skolan har under de senaste åtta åren präglats av sjunkande kunskaper och ökade klyftor, både mellan elever och skolor. Sverige ligger enligt den senaste Pisaundersökningen under OECD-genomsnittet på alla kunskapsområden och den har nu de snabbast fallande kunskapsresultaten i hela OECD. Den svenska skolan har historiskt präglats av en hög grad av likvärdighet, men sedan 2006 har andelen elever som går i skolor med mycket låga resultat fördubblats.

Var åttonde elev i högstadiet saknar behörighet till gymnasieskolan. Det är en ökning med en femtedel sedan 2006. Våra beräkningar som bygger på statistik från Riksdagens utredningstjänst visar dessutom att två tredjedelar av kommunerna minskade andelen elever som är behöriga till gymnasiet under perioden 2006–2013.

Opinionsinstitutet Sifo har ställt frågan till 2 000 väljare: Är du orolig för att eleverna inte lär sig det de ska i skolan? Det visar sig att nästan åtta av tio väljare, 79 procent, är oroliga för utvecklingen i skolan. Bara 7 procent svarar ja på frågan om man anser att utvecklingen i den svenska skolan har gått åt rätt håll de senaste åren.

Färre arbetar i välfärden i dag än 2006. Trots att alliansen lovade att värna välfärden är det i dag färre som arbetar i den kommunfinansierade sektorn i relation till befolkningen. 2006 arbetade 1 200 000 människor i kommunfinansierad sektor. 2012 var det 1 203 000. Samtidigt har vi blivit nästan en halv miljon fler svenskar med ett ökat tryck på välfärden som följd. Minskningen är till och med jämförbar med den vi såg efter 1990-talskrisen.

Resultatet av den här personalminskningen ser vi i form av allt större barngrupper i förskolan i skolan och på fritids. Jämfört med 2006 har både personaltätheten minskat och barngruppernas storlek ökat. Samtidigt har antalet vårdplatser i Sverige minskat sedan 2006.

De offentliga finanserna har gått från ett överskott på 65 miljarder till ett underskott på 89 miljarder. Trots försäkringar att denna borgerliga regering, till skillnad från sina föregångare, skulle hålla ordning och reda på de offentliga finanserna, ser vi nu det största underskottet sedan 1990-talskrisen. Det överskott på 65 miljarder som man ärvde från Göran Persson 2006 har vänts till ett underskott på hela 89 miljarder kronor i år.

I dag lånar det offentliga nästan 250 miljoner kronor om dagen, 10 miljoner kronor i timmen, för att klara våra gemensamma utgifter. Räkningen för detta budgetmisslyckande skickar man till framtida generationer.

Orsaken till det stora underskottet är den här regeringens fixering vid sänkta skatter. Oavsett samhällsproblem, oavsett om det är lågkonjunktur eller högkonjunktur är svaret alltid sänkta skatter. Hittills har alliansen sänkt skatterna med 134 miljarder kronor – trots att man intygade att inga skattesänkningar skulle ske om ekonomin inte så tillåter.

Det blir allt mer uppenbart att svenska folket har tröttnat på skattesänkningar och privatiseringar som enda lösning och vill ha förändring. De höga förväntningar som fanns på den här regeringen när den tillträdde är sedan länge bortspolade.

Vi socialdemokrater har omprövat vår politik. Vi fokuserar på tre viktiga mål: Om tio år ska vi en jämlik skola som tillhör de fem bästa i EU. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020. Inkomstklyftorna ska minska genom investeringar i jobb och välfärd. Vi tänker avsätta de medel som behövs och söka de samarbeten som krävs för att uppnå detta.

Sverige ska bli ett föregångsland att vara stolt över, där rasism och främlingsfientlighet har pressats tillbaka, där människor ser på framtiden med tillförsikt och förutsätter att nästa generation kommer att få det bättre än de själva. Det är ett bättre Sverige. För alla.