I våras skrev Unionen på de två första avtalen i årets lönerörelse. Det innebär att dessa avtal för 90.000 tjänstemän i industrin också blir de första som löper ut på arbetsmarknaden – den 30 september nästa år.
Unionen med nära en halv miljon medlemmar i det privata näringslivet är redan i full gång med förberedelserna inför denna avtalsrörelse. Vilka prioriteringar vi ska göra avgör medlemmarna i rådslag över hela landet i denna stund. Men det som avgjorde och styrde våra beslut i Unionens första avtalsrörelse i våras står fast.
Vi är beredda att även denna gång ta initiativet och ledningen för en ansvarsfull lönebildning som ger möjlighet till reallöneförbättringar och förbättrade arbetsvillkor med stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Vi står också fast vid att vi vill utveckla Industriavtalet. Därför söker vi samarbete med med- och motparter i den internationellt konkurrensutsatta sektorn på svensk arbetsmarknad för så breda avtalslösningar som möjligt.
Däremot har de ekonomiska förutsättningarna förändrats påtagligt jämfört med den senaste avtalsrörelsen. Svensk ekonomi befinner sig i stark återhämtning. Trots den djupa nedgången under den senare delen av 2008 och under 2009, inte minst inom industrin, har de mörkaste framtidsutsikterna inte besannats. Efterfrågan har återkommit snabbare än väntat. Arbetslösheten har redan börjat vända nedåt, från en avsevärt lägre nivå än vad som tidigare befarats. Samtidigt kan vi inte komma ifrån att vi får leva med effekterna av finanskrisen några år till.
Unionens medlemmar tog ett stort ansvar för företagens överlevnad i årets avtalsrörelse som följde i krisens spår. När nästa avtalsrörelse är över har de en självklar rätt att se resultat av vändningen i ekonomin också i den egna plånboken.
Men avtalsrörelse innebär även möjlighet att förbättra medarbetarnas arbetsvillkor och möjlighet att utvecklas i arbetet, till fördel både för individen och företagets resultatutveckling. Medarbetarna, deras kompetens, engagemang och lojalitet, är företagens främsta resurs. Men i dag kännetecknas arbetsplatserna av slimmade organisationer till följd av en allt mer hårdnande internationell konkurrenssituation och ständigt höjda krav på ökad produktivitet.
Att mycket återstår att göra när det gäller medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö framgår av Unionens arbetsmiljöbarometer som presenteras i dag. Årets arbetsmiljöbarometer, där 2.640 arbetsmiljöombud i Unionen har besvarat en enkät om arbetsmiljöarbetet på den egna arbetsplatsen, är den femte i ordningen och fokuserar på arbetstid. Resultatet visar att dessa frågor måste uppmärksammas och åtgärdas på ett betydligt kraftfullare sätt än hittills. Då kan vi sätta stopp för en utveckling där medarbetarnas hälsa riskeras.
Enligt undersökningen uppger 37 procent av arbetsmiljöombuden att det förekommit sjukskrivningar på den egna arbetsplatsen kopplade till arbetstiden under det senaste året.
84 procent svarar att det förekommer att tjänstemän arbetar övertid eller mertid regelbundet – varje månad eller återkommande perioder varje år – trots att regelbundet och planerat övertidsarbete är oförenligt med lag och avtal. Arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv, som innebär att övertid enbart får förekomma vid oförutsedda och tillfälliga arbetstoppar, sätts alltså regelmässigt och fortlöpande ur spel på arbetsplatserna. Samma sak gäller semesterlagen, som ger oss rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna. 16 procent av arbetsmiljöombuden svarar att grupper eller individer inte har möjlighet till detta och 68 procent uppger att medarbetare själva väljer att ta ut kortare perioder än den lagstadgade rätten. Endast 14 procent säger att samtliga på arbetsplatsen tar ut fyra veckor sammanhängande semester. Resultatet är särskilt allvarligt, då vi vet att det krävs en längre tids ledighet för att väga upp en period av hårt arbete om hälsorisker ska kunna undvikas.
Mot denna bakgrund är det inte förvånande att stress och arbetsbelastning bedöms som den absolut viktigaste frågan att arbeta med av arbetsmiljöombuden, tätt följd av chefs- och ledarskapsfrågor. Desto mer nedslående är det att konstatera att företagen fortsätter att bryta mot arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, som exempelvis innebär att arbetsförhållandena ska undersökas regelbundet och att riskbedömningar ska göras. Endast hälften av arbetsmiljöombuden på arbetsplatser med 5–50 anställda anger att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete som den naturliga del av verksamheten som lagen kräver.
Endast en tredjedel av företagen beaktar helt eller delvis arbetstidsfrågor i den årliga uppföljningen i arbetsmiljöarbetet. Vart fjärde arbetsmiljöombud svarar att det inte görs riskbedömningar vid arbetstidsmönster som innebär hälsorisker och ytterligare en fjärdedel att det bara görs när besvär redan har gjort sig påminda. Hälften av ombuden säger att arbetsgivaren inte samverkar med dem i frågor som rör arbetstiden. Vi ser också i rapporten att företagshälsovården inte används som den resurs den kan och ska vara i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Unionens arbetsmiljöbarometer visar att arbetstid är mer än pengar. Det är också i allra högsta grad en arbetsmiljöfråga. För Unionen kommer därför nästa avtalsrörelse att både handla om det ökade löneutrymmet och om att skapa goda arbetstidsvillkor.
Dagens tjänsteman lever i en tillvaro där arbetsliv och privatliv alltmer växer samman. Ständigt tillgänglig på mobilen och uppkopplad via dator kämpar kvinnor och män i det privata näringslivet varje dag med att få en balans i livet, där ansvar för familj, arbete och karriär går att förena. Man brinner för sitt jobb och uppskattar möjligheten till den flexibilitet som det också innebär. Utmaningen är att hitta nya lösningar som får medarbetarna att må bra både på och av jobbet, och som samtidigt ger flexibilitet utifrån såväl medarbetarnas som företagens behov.
Vi vill exempelvis att alla ska få möjlighet att regelbundet testa sin hälsa via företagshälsovården. Det ska då också vara ett tillfälle att se över hela arbetssituationen, att anpassa och ta itu med arbetstider och krav på tillgänglighet som kan innebära hälsorisker.
En god utveckling där medarbetarnas engagemang och kompetens tas till vara samtidigt som hälsorisker elimineras kräver lösningar som passar dagens arbetsliv. Det sker bäst ute på arbetsplatserna, utifrån företagens ansvar och i samarbete med de fackliga företrädarna.
Cecilia Fahlberg
förbundsordförande Unionen