Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Automatisering har inte lett till utslagning av arbetskraft”

En robot må kunna leverera ett mål mat, men en robot kan inte (åtminstone inte under en överskådlig framtid) vara en människa som levererar ett mål mat, skriver Andreas Bergström och Jesper Roine.
En robot må kunna leverera ett mål mat, men en robot kan inte (åtminstone inte under en överskådlig framtid) vara en människa som levererar ett mål mat, skriver Andreas Bergström och Jesper Roine. Foto: Joakim Roos

Överdriven alarmism. Automatiseringen har inte lett till utslagning på arbetsmarknaden och det finns inte någon tydlig koppling till de ökade inkomstskillnaderna. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsuppgifter i alla tider har försvunnit samtidigt som nya tillkommit, skriver Andreas Bergström, Fores, och Jesper Roine, Handelshögskolan.

Varje tid har sina farhågor och förhoppningar om vad som väntar alldeles runt hörnet: flygande bilar, kärnvapenkrig, enorma svältkatastrofer eller bildtelefon i klockan. Det blir sällan som man tänkt sig.

Ett antal ekonomer har på senare tid fått stort genomslag i debatten med varningar om att arbetsmarknaden är på väg mot en revolution, där datorer och robotar konkurrerar ut stora grupper medan ett fåtal som äger IT-företag eller har rätt kompetens tjänar enorma summor. Exempel som Spotify, Mojang, King och Klarna – som tveklöst blivit enormt framgångsrika på kort tid genom att utnyttja den nya teknikens möjligheter – har lyfts fram som illustrationer av den nya tid vi lever i. I en av de mest inflytelserika böckerna på området, ”The Second Machine Age” hävdar ekonomerna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee att det aldrig har varit en bättre tid för dem med specialkunskaper eller rätt utbildning som kan använda sig av ny teknik för att bli mer produktiva än någonsin. Samtidigt menar de att det aldrig funnits en sämre tid för arbetare med vanliga färdigheter, eftersom de i allt större utsträckning tvingas konkurrera med datorer och robotar.

Denna bild av utvecklingen har i sin tur kopplats till de ökade inkomstskillnaderna i samhället. Flera amerikanska studier har också konstaterat att ökade löneskillnader mellan dem med högre utbildning och andra har varit en viktig del i att förklara den ökade inkomstspridningen i USA.

 

Det är också möjligt att utvecklingen blir sådan att allt större delar av ekonomiskt mervärde genereras av robotar (i bred bemärkelse). En sådan utveckling kan ha stora fördelningskonsekvenser och det är därför viktigt att redan nu fundera över hur vi hanterar sådana.

 

I en ny rapport för Fores som publiceras i dag, ”Automatiseringens effekter på arbete och fördelning”, går Jesper Roine igenom forskningen på området och tar fram nya uppgifter om utvecklingen i Sverige de senaste åren. Rapporten leder oss till några viktiga slutsatser, som i flera delar säger emot de alarmistiska tongångarna:

Foto: DNFör det första är det viktigt att komma ihåg att teknisk utveckling och automatisering i alla tider lett till förändringar på arbetsmarknaden men aldrig med omfattande utslagning av stora grupper som långsiktig följd. Enskilda uppgifter har i alla tider försvunnit och omformats samtidigt som nya har tillkommit och med dem det fortsatta behovet av ”arbete”.

 

Foto: De senaste decennierna tycks den tekniska utvecklingen ha förändrat arbetsuppgifternas sammansättning på ett likartat sätt i hela Västeuropa och i USA. Tillkomsten av nya jobb har varit störst i botten och i toppen av lönefördelningen medan jobb i mittenskiktet försvunnit. Denna utveckling – så kallad jobbpolarisering – har i sin tur kopplats till nya möjligheter att automatisera arbetsuppgifter.

 

Foto: I USA tycks denna jobbpolarisering också ha resulterat i ökade löneskillnader. Sett över de senaste decennierna har reallönerna för stora grupper i USA stått stilla samtidigt som inkomsterna främst i toppen av fördelningen ökat kraftigt.

 

Foto: För Sveriges del är dock inte denna koppling alls lika tydlig. Även om jobbpolarisering varit ett faktum även i Sverige så har inte lönespridningen ökat alls lika kraftigt som i USA. Tvärtom har löneökningarna varit relativt jämnt fördelade mellan olika yrken de senaste årtiondena och de skillnader som finns är inte systematiskt relaterade till vare sig utbildningsnivåer eller i vilken utsträckning jobbet är lätt eller svårt att automatisera.

 

Foto: Detta betyder dock inte alls att tekniska förändringar inte skulle kunna vara en del i att förklara de ökade inkomstskillnaderna i Sverige. Den enskilt viktigaste faktorn i att förklara dessa är kapitalinkomsternas och de realiserade kapitalvinsternas ökade betydelse. Delar av dessa kan mycket väl vara kopplade till nya möjligheter att skapa och sprida produkter och skala upp affärsmodeller på sätt som tidigare inte varit möjliga. Vi behöver dock veta mycket mer om vad som ligger bakom de ökade inkomsterna från kapital för att kunna koppla dessa till teknisk utveckling.

 

Foto: I ett framåtblickande perspektiv finns också flera viktiga slutsatser att dra. En första är att även om automatisering så här långt mest påverkat arbetsuppgifter i medelinkomstskiktet som är lätta att ”kodifiera” är det inte självklart att det kommer att förbli så i framtiden. Dels kommer robotisering säkert att konkurrera med så kallade enkla jobb i framtiden, dels är det möjligt att nya metoder för till exempel maskininlärning kan komma att påverka arbeten som vi i dag tänker på som högkvalificerade.

 

Foto: Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en arbetsuppgift inte automatiseras bara för att tekniken finns. Om det fortfarande är billigare att låta en människa göra jobbet, eller om en människa tillför värden som maskinen inte kan klara, så uteblir förändringen trots att den är tekniskt möjlig. I vissa fall krävs att båda dessa aspekter beaktas när vi formulerar vad en uppgift faktiskt består av. En robot må kunna leverera ett mål mat, men en robot kan inte (åtminstone inte under en överskådlig framtid) vara en människa som levererar ett mål mat.

 

I diskussionen om automatisering har från amerikansk sida funnits en närsynthet. Om de ökade löneskillnaderna i USA beror på automatisering, varför ser vi inte motsvarande utveckling i till exempel Sverige, som är väl så påverkat av fenomenet? Kanske skulle en internationell utblick peka på andra nog så rimliga förklaringar. Samtidigt har den svenska debatten på ett oreflekterat sätt tagit för givet att de ökade löneskillnaderna i USA är en allmängiltig trend och självklart kopplade till automatisering.

Delar av förklaringarna beror säkert på att automatiseringens effekter på arbetsmarknad och inkomster tar sig olika uttryck beroende på regler på arbetsmarknaden, skattesystemets utformning och andra institutionella skillnader mellan länder. Dessa områden behöver dock utforskas i mer detalj för att vi ska förstå både vad som hänt och vad som kan ske i framtiden. Tills vi vet mer hoppas vi att den här rapporten kan nyansera diskussionen.

I en mer eller mindre avlägsen framtid är det möjligt att datorer och robotar klarar allt fler av de uppgifter som i dag utförs av människor, även sysslor som är mer sociala, kreativa och så vidare. Det är också möjligt att utvecklingen blir sådan att allt större delar av ekonomiskt mervärde genereras av robotar (i bred bemärkelse). En sådan utveckling kan ha stora fördelningskonsekvenser och det är därför viktigt att redan nu fundera över hur vi hanterar sådana. Men i det kortare perspektivet är det viktigare att fokusera på de effekter vi verkligen ser av automatiseringen, genom att se till att arbetskraften rustas för de behov som uppstår och att det finns goda möjligheter för omställning för dem som befinner sig i krympande branscher.

DN Debatt. 22 maj 2016

Läs fler artiklar. Till DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.