Lungorna ska tillföra nytt syre och eliminera växthusgasen koldioxid som även är en produkt av kroppens ämnesomsättning. Det självklara sättet att upptäcka lungsjukdomar är att undersöka hur väl lungorna fungerar. Tyvärr glöms lungfunktionsundersökningen oftast bort, vilket gör att lungsjukdomar ofta upptäcks då det är för sent att sätta in effektiv behandling.
Behovet av lungfunktionsundersökningar uppmärksammas vid den europeiska lungmedicinska kongressen (ERS), som börjar i morgon.
I samband med kongressen publicerar WHO en rapport som slår fast att en miljard av världens innevånare i dag har kroniska lungsjukdomar och att dessa 2020 kommer att vara världens tredje största dödsorsak. Det gäller lunginfektioner som tuberkulos men också lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol), samt en rad luftvägssjukdomar som astma och sjukdomar där andningsregleringen är defekt som sömnapné och plötslig spädbarnsdöd. Medan förekomsten av många andra stora sjukdomsgrupper avtar, ökar lungsjukdomarna.
Vid ERS-kongressen i Stockholm år 2002 uppmärksammades i Sverige för första gången kol-sjukdomen som ett folkhälsoproblem (DN Debatt: "Svenska läkare kan inte diagnostisera dödlig sjukdom").
Den internationella forskningsfronten som presenteras på årets kongress har flyttats från ett ensidigt fokus på rökningens roll till att identifiera generella mekanismer för successivt tilltagande lungskada och invaliditet orsakad av kronisk inandning av skadliga ämnen. Även om rökning i vårt land är den dominerande orsaken till kol, får man i andra delar av världen kol i stor utsträckning även bland ickerökare, till följd av bristfällig inomhus- och yrkesmiljö etc. Man kommer dessutom att rapportera att passiv rökning dödat nästan 2 miljoner ickerökande kineser under en treårsperiod 2003-2006.
I Sverige diagnostiseras inte kol i tillräcklig omfattning. Dödligheten ökar speciellt hos medelålders kvinnor. I dag dör minst 2.500 människor årligen i Sverige av kol, och nya undersökningar visar att de som lever med sjukdomen kostar samhället omkring tio miljarder per år.
Lungfunktionsundersökning, så kallad spirometri, är det enda sättet att diagnostisera kol. Föregångaren till EU, Europeiska Kol- och stålunionen, prioriterade spirometri för att upptäcka risker i den industriella arbetsmiljön. Att undersöka lungkapaciteten är lika viktigt i dag. En människa kan andas in 100-tals ton luft på ett år, vilket innebär att lungan utsätts för stora mängder av olika ämnen. En flora av potentiellt skadliga ämnen, exempelvis nya nanopartiklar, introduceras i yrkesmiljön och i hemmen utan att man vet vilka effekter dessa har. Här behövs ny forskning.
Omgivningsluften är alltså en stor källa till partiklar och andra skadliga ämnen. Det gäller i vårt land industriutsläpp, vedeldning, drivmedel och material som rivs upp av dubbdäck. Just nu diskuterar EU-parlamentet luftkvalitetsdirektivet. Förslagen till gränsvärden för luftföroreningspartiklar tillåter enligt experter inom ERS och Naturvårdsverket för höga halter. Det föreslås faktiskt gränsvärden inom EU som ligger dubbelt så högt som gränsvärdena i USA.
Thomas Sandström och medarbetare vid Umeå universitet kommer vid kongressen att presentera nyligen genomförda studier som visar att patienter som genomgått en hjärtinfarkt får negativ hjärtpåverkan då de under en timme utför ett lindrigt arbete och andas in låga nivåer av dieselpartiklar. Dessa direkta experimentella bevis bekräftar tidigare påvisade epidemiologiska samband mellan dieselexposition och ökad hjärt-kärlsjukdom och ökar kraven på reglering av partikelhalten i omgivningsluften.
De länder i Europa som motsätter sig sänkningar av gränsvärdena gör det av kortsiktiga besparingsskäl då det kostar att producera renare energi. Man bortser dock från den nota som ska betalas på grund av ökad sjuklighet.
I USA har man beräknat att kostnaden för att sänka gränsvärdet skulle sänka kostnaderna för sjukvård och andra belastningar på samhället på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Och spara upp till en halv miljon liv årligen i Europa.
Eftersom regeringen Reinfeldt sagt sig prioritera de långsiktiga miljöfrågorna hoppas vi att statsministern och miljöministern aktivt driver denna viktiga gränsvärdesfråga inom EU. Det är nog få tillfällen där politiska beslut kan rädda miljontals innevånares hälsa och liv och också vara kostnadseffektiva.
Det är i dag allmänt känt att många barn i varje skolklass har astma. Vid kongressen kommer nya resultat att presenteras som visar att mer än var tionde vuxen svensk har astma. Förutom det lidande och de handikapp detta orsakar individen, kostar astmasjukdomen det svenska samhället minst sju miljarder varje år.
Medan astma hos barn beror på allergiska reaktioner, beror astma hos vuxna ofta på fortfarande okända faktorer. På samma sätt som man kan få högt blodtryck av många olika anledningar, kan astma bero på flera olika faktorer. En del känner vi, men väldigt många saknar vi fortfarande kunskap om.
Vid kongressen kommer det mycket lovande resultatet av den första stora undersökningen av anti-TNF-mediciner vid behandling av de svåraste formerna av astma att presenteras. Dessa läkemedel har tidigare revolutionerat behandlingen av reumatoid artrit. Den nya kunskapen i dag är att många av de kroniska inflammatoriska sjukdomarna som astma, kol, benskörhet och arterioskleros har gemensamma nämnare.
Svenska forskare har varit ledande och bidragit till utvecklingen av nya astmamediciner. Professor Bengt Samuelsson erhöll för 25 år sedan Nobelpriset bland annat för upptäckter som ledde till en helt ny grupp av astmamediciner. Vid årets kongress kommer från denna forskningsmiljö att presenteras upptäckter av nya molekyler som kan leda till nya sätt att behandla kronisk inflammation vid astma och kol.
Ekonomistyrningen av hälso- och sjukvården gör att det saknas tid och resurser för att genomföra kliniskt förankrade vetenskapliga studier av de patienter som lider av sjukdomarna. Det är förvånande att det medicinska vetenskapsrådet lägger jämförelsevis begränsade resurser på forskning om lungsjukdomar. Utan stora insatser från Hjärt-Lungfonden, Astma och allergiförbundets forskningsfond och andra ideella organisationer skulle över huvud taget inte svensk lungmedicinsk forskning hänga med i frontlinjen.
Den vanliga spirometritestningen är det viktigaste sättet vi har att upptäcka kol och många andra lungsjukdomar. Därför är det mycket olyckligt att lungfunktionstester görs alltför sällan i öppenvården. Det finns eldsjälar och engagerade astma/kol-team på vissa vårdcentraler, men i allmänhet står spirometrarna oanvända. Det borde vara lika naturligt att göra en spirometri som att mäta blodtryck och blodsocker när man gör en hälsokontroll.
Samhället skulle kunna spara stora belopp och individer skulle kunna skonas från livslångt lidande om lungsjukdomar upptäcks och behandlas tidigt. Tyvärr måste vi konstatera att vi i dag, fem år efter att kol blev känt, fortfarande är dåliga på att diagnostisera och förebygga sjukdomen.
SVEN-ERIK DAHLÉN
GUNILLA HEDLIN