Under 2009 högtidlighöll människor i Europa 20-årsminnet av de kommunistiska diktaturernas fall och 70-årsminnet av Molotov-Ribbentrop-paktens undertecknande. Det är två symbolladdade händelser som illustrerar vår kontinents mörka förflutna och visar på betydelsen av förståelse, tolerans och öppenhet, inte minst för EU, det historiska gemensamhets- och demokratiprojekt som Sverige är delaktigt i.
I Sverige nekas samtidigt professor Birgitta Almgren (DN Debatt 25/2) tillgång till arkivmaterial som berör svenskar som spionerat åt DDR:s fruktade underrättelsetjänst, Stasi. Detta går stick i stäv med den utveckling som Sverige bidragit och uppmuntrat till i övriga Europa.
Runt om i Europa pågår sedan många år ett intensivt arbete med att dokumentera, studera, utvärdera och bedöma de brott som begåtts av nationalsocialistiska, fascistiska och kommunistiska rörelser och regimer.
UOK (Upplysning om kommunismen) är medgrundare och medlem i nätverket ”The working group on the Platform of European Memory and Conscience” som initierades av Tjeckiens regering under det tjeckiska EU-ordförandeskapet 2009. Detta nätverk innefattar i dag 26 organisationer och institutioner från 19 europeiska länder, vilka arbetar med mänskliga rättigheter och studier av totalitära läror och regimer.
En central del i arbetet med att återförena det tidigare delade Europa, för att kunna studera totalitära brott och för att stärka demokratin, är tillgång till information.
UOK har som svensk representant aktivt bidragit till detta, bland annat genom arbetet med Pragdeklarationen från den 3 juni 2008 och den resolution om totalitära brott som med mycket bred majoritet antogs av Europaparlamentet den 2 april 2009.
Paragraf 6 i resolutionen är mycket tydlig i frågan om tillgången till arkiv:
”Europaparlamentet beklagar att tillgången till handlingar av personlig betydelse eller för vetenskaplig forskning fortfarande är orimligt begränsad i vissa medlemsstater 20 år efter det att de totalitära kommunistregimerna i Central- och Östeuropa föll. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att göra en verklig kraftansträngning för att öppna arkiv, däribland dem som tillhörde de tidigare säkerhets- och underrättelsetjänsterna”.
Värt att notera är att uppmaningen att öppna arkiven inte gör någon åtskillnad mellan olika medlemsländer eller skiljer mellan det forna Öst och Väst, utan riktas till samtliga länder – även Sverige.
Resolutionen uppmanar även medlemsstaterna att förbättra utbildningen kring Europas totalitära historia, att bidra till stöd för forskning i dessa frågor och till frisättande av ytterligare forskningsmedel.
Dessa målsättningar är omöjliga för Sverige att uppfylla om man inte tillgängliggör det material som berör diktaturerna och det kalla kriget i de svenska arkiven.
Även Europarådets resolution från 2006 som fördömde de totalitära kommunistregerimernas brott är relevant för denna fråga, liksom EU:s Råd för Allmänna frågor och Yttre förbindelser den 15 juni 2009 och Stockholmsprogrammet från december 2009. Sverige har spelat en aktiv roll i samtliga dessa.
Tyvärr har professor Almgrens begäran om tillgång till hemligstämplat arkivmaterial flera gånger avslagits. Processen går nu vidare till Regeringsrätten. Detta rimmar illa med den process av ökad öppenhet kring historien som pågår i bland annat Polen, Rumänien, Ungern, Bulgarien, Tyskland, Slovakien och Tjeckien. I våra grannländer Estland, Lettland och Litauen har statliga arkiv från de sovjetiska och nazityska ockupationerna också tillgängliggjorts.
Totalitära rörelser och regimer har på avgörande sätt påverkat hela Europas historia, däribland även Sveriges. Det är bara genom att studera hur dessa vuxit fram och hur de arbetat som vi kan lära oss av historien.
I de statliga arkiven finns viktiga nycklar till den gemensamma europeiska historia som även är Sveriges.
Camilla Andersson
Grundare och vd UOK, Föreningen för upplysning om kommunismen