DN Debatt

”Avfall från pappersindustrin kan göra flyget klimatvänligare”

För närvarande finns det två godkända teknologier för biobränsleproduktion till flyget, men under det närmaste året väntas motortillverkarna godkänna fler.
För närvarande finns det två godkända teknologier för biobränsleproduktion till flyget, men under det närmaste året väntas motortillverkarna godkänna fler. Foto: Johan Eklund

Premiär i dag. För att minska flygets miljöpåverkan måste biobränsle för flyg utvecklas och göras kommersiellt gångbart. Att kompensera för utsläpp från fossilbränsle räcker inte. Ett steg på vägen tas i dag när vi i Karlstad inviger Europas första tankanläggning för biobränsle för reguljärflyg, skriver företrädare för projektet.

Europas första tankanläggning för bioflygbränsle är ett faktum. I dag lyfter Sveriges första reguljärflyg med biobränsle i tankarna från Karlstads flygplats. Efter årsskiftet kan alla plan som åker från flyg­platsen tankas med det miljövänliga bränslet.

Utan effektiva flygförbindelser skulle världen, så som vi känner den i dag, stanna. Sverige är precis som de flesta länder beroende av flyget för att transportera både människor och varor. Totalt skapar flyget 33 miljoner arbetstillfällen och bidrar med minst åtta procent av den globala bruttonationalprodukten. Men flyget påverkar miljön.

Vid förbränning av flygbränsle bildas kol­dioxid − en av de gaser som bidrar till växthuseffekten. Växthuseffekten innebär att jordens medeltemperatur höjs. Flygets andel av de globala koldioxidutsläppen är mellan två och tre procent.

Dagens flygplan kan utan modifiering flyga med en 50-procentig blandning av fossilt bränsle och bioflygbränsle. Skulle alla världens plan tankas med bioflygbränsle halveras det globala koldioxidutsläppet från flyget − så varför gör vi inte det?

Det finns flera anledningar. En av dem är tillgången på råvara för framställning av bränslet, en annan är takten i teknikutvecklingen, en tredje är efterfrågan.

I dag råder en stenhård konkurrens på flygmarknaden. Lågprisbolag dyker upp som svampar ur marken och alla jagar kostnader. Flygbränsle är dyrt, biobränsle är ännu dyrare – två till tre gånger så dyrt som det vanliga fossila bränslet. Den största anledningen till det höga priset är att det i dag bara tillverkas av några få aktörer och i liten skala.

Den typ av biobränsle som är aktuell för flygplan framställs av råvaror som till exempel alger och restprodukter från industrin. De konkurrerar därför inte med matproduktion. Över tusen testflygningar har genomförts och sedan 2009 finns det certifierat bioflygbränsle som kan användas i kommersiell luftfart. För närvarande finns det två godkända teknologier för biobränsleproduktion till flyget, men under det närmaste året väntas motortillverkarna godkänna fler.

Det finns också flera forskningsprojekt, både nationellt och internationellt, som tittar på hur man kan utveckla produktionen och använda råvara från nya material.

Ska en bransch ställa om sin produktion för att bli mer miljövänlig medför det som regel kostnader. Statsmakter kan använda lagar och regelverk för att tvinga fram en förändring men också påverka branscher med hjälp av ekonomiska incitament som till exempel skatte­reduktioner.

Det har inte skett när det gäller flygbranschen. På både nationell och europeisk nivå har man i stället fokuserat på klimatkompensation för de resor som görs och propagerat för användning av andra färdmedel.

Att man på den lilla kommunalt ägda flygplatsen i Karlstad lyckats bygga en bioflygbränsle­anläggning beror dels på drivna människor, dels på högt ställda miljökrav från ägaren, men framför allt på organisationsöverskridande samarbeten.

Framgången har varit avhängig av tre viktiga nyckelaktörer: en leverantör av flygbränsle, ett företag som utvecklar branschen för bioflygbränsle och en flygplats. Den fjärde, och på sikt kanske den allra viktigaste, nyckelaktören är råvaruproducenten.

I Värmland är skogs- och pappersindustrin stark och det har kommit att spela en viktig roll i arbetet för en långsiktig lösning på tillgången av råvara till bioflygbränslet. Regionens skogsindustriella kluster ser att det finns möjlighet att utnyttja skogens resurser mer effektivt bland annat genom att bättre ta vara på restprodukter. Restprodukterna kan användas till framställning av olika typer av bränslen som diesel, metanol och − bioflygbränsle.

Flygplatsen i Karlstad är nu en fullt fungerande skalbar modell av den miljövänliga flygplatsen. Här finns både det rent fysiska biobaserade bränslet, tanken och flygtrafiken, men också processerna som gör att hållbart flygande inte bara kan realiseras på kort sikt utan också kan fortsätta över tid.

Det krävs betydande satsningar och investeringar för att få i gång en storskalig kommersiell produktion av bioflygbränsle. Men eftersom biobränslet går att blanda med traditionellt bränsle kan användningen successivt öka i takt med att tillgången ökar.

Vi kan alltså konstatera att tekniken finns och tillgång till biobränslet kan, med hjälp av utveckling och satsning på produktion, på sikt öka. Men i nuläget kvarstår frågan om finansieringen av det dyrare biobränslet.

Därför startas nu en klimatkompensationsfond för bioflygbränsle. De flesta större företag och organisationer avsätter medel för klimatkompensation, men i dag finns det inget sätt att avsätta pengarna direkt till minskad miljö­påverkan från flyget. Intresset är redan stort, inte minst från företag med stark miljöprofil där medarbetarna reser mycket. Medel från den nya fonden ska användas för att täcka ­mellanskillnaden mellan vanligt flygbränsle och bioflygbränsle och på sikt även stötta forskning om produktion av bioflygbränsle.

Nyckeln till en minskad miljöpåverkan från flyget är att utveckla och göra biobränslet kommersiellt gångbart i stället för att fokusera på kompensationer för det utsläpp som redan görs. Vi kan nu visa att det är fullt möjligt att flyga mer miljövänligt och efterlyser ett större engagemang från beslutsfattare på både nationell och internationell nivå.

Bakgrund.

I dag, den 26 juni 2014, öppnas Europas första tankanläggning för bioflygbränsle på Karlstads flygplats och Sveriges första reguljärflygning med bioflygbränsle görs.

Bioflygbränslen kan produceras av till exempel alger och restprodukter från industrier.

Dagens certifierade bioflygbränsle kan blandas upp till 50 procent med konventionella fossila flygbränslen.