Tillåt bara kortbetalning. Då blir rånen färre. Den uppmaningen kommer från tre företrädare för bankanställda, handel och brottsforskningen.
Rånen blir fler trots utökade säkerhetsinsatser. Det gäller såväl rån mot banker och butiker som mot enskilda personer. För att drastiskt minska antalet rån mot banker och butiker behöver vi avskaffa kontanterna.
Även om det är få som skadats fysiskt så finns det desto fler som fått psykiska besvär efter att ha utsatts för rån och hotsituationer. Bara rädslan för att utsättas för rån innebär ett stort arbetsmiljöproblem för anställda i banker och i butiker.
Till detta kommer den traumatiska upplevelsen av rånet. Undersökningar i Sverige och i Norge visar att många som varit utsatta för rån drabbas av posttraumatisk stress, depression och ångest. Det finns exempel på individer som inte längre förmått arbeta kvar efter att ha varit utsatta för rån.
Såväl handelns som bankernas branschorganisationer och fackliga organisationer har länge verkat för lagändringar. Det gäller såväl kameraövervakning som straff-
tillämpning i syfte att försvåra och avskräcka från rån. Säkerhetsarbetet i företagen har kontinuerligt förbättrats, inte minst när det gäller rutiner och utbildning.
De här åtgärderna räcker inte. 2008 genomfördes 155 bankrån och 1007 butiksrån.
De allra flesta rån riktas mot bank och butik som hanterar kontanter. En logisk slutsats är då att om kontanterna försvinner så upphör dessa rån. Att minska användningen av kontanter tar tid. Det handlar om långsiktig information och attitydpåverkan.
Trots att det blir allt enklare att betala med kort finns det oerhört mycket kontanter i omlopp. Två av tre kontanta kronor används i dag i den svarta ekonomin.
Det kostar att hantera kontanter. Förvaring, distribution, uppräkning och övervakning. Listan över osynliga kostnader kan göras lång. Riksbankens beräkningar från 2002 visar att samhällets kostnader uppgick till fyra kronor och 60 öre per kontantbetalning.
Motsvarande kostnad för kortbetalningar uppgick till tre kronor. Då har inte samhällets kostnader för bank- och butiksrån i form av polis, sjukvård, rehabilitering och produktionsbortfall räknats in.
Det finns redan många exempel på försök att minimera kontanthanteringen. Kontantfria bankkontor, utmaningar med kontantfria miljöer, utökade möjligheter till kortbetalningar och ungdomar som ser korten som ett naturligt betalmedel. Det bör finnas goda möjligheter till den attitydförändring som behövs. Vi utmanar alla att under en tid försöka leva helt utan kontanter.
LILLEMOR SMEDENVALL Förbundsordförande Finansförbundet
DAG KLACKENBERG Vd Svensk Handel
JERZY SARNECKI Professor i kriminologi, Stockholms universitet