Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Bankerna måste ansvara för kundernas kontantbehov”

Alla klarar inte av att använda elektroniska betaltjänster och ibland är elektroniska betaltjänster inte tillgängliga på en viss plats eller tidpunkt, skriver Stefan Ingves. Bilden från premiärvisningen av de nya svenska sedlarna.
Alla klarar inte av att använda elektroniska betaltjänster och ibland är elektroniska betaltjänster inte tillgängliga på en viss plats eller tidpunkt, skriver Stefan Ingves. Bilden från premiärvisningen av de nya svenska sedlarna. Foto: Bertil Ericson TT

Betaltjänstutredningen. Med en lagstadgad skyldighet för banker att tillhandahålla kontanter i enlighet med kundernas behov blir det tydligt att bankerna har ett ansvar för sina kunder. Den som får banktillstånd får också tillgång till insättningsgarantin. Då är kontanthanteringen en rimlig motprestation, skriver riksbankchef Stefan Ingves.

På bara fem år har antalet bankkontor som hanterar kontanter halverats. Under samma tid har 154 bankkontor stängts. Många privatpersoner, mindre företag och föreningar upplever att det är svårt att ta ut kontanter. Ännu svårare tycks det vara att sätta in kontanter. Särskilt äldre personer och de som bor i glesbefolkade områden har problem med långa avstånd till närmaste kontantservice – allt enligt Länsstyrelsen Dalarna som har ansvaret att följa frågan. Försvinner fler ställen blir situationen besvärlig även för andra grupper i samhället.

Just nu finns det tillfälle att åtgärda detta eftersom det ligger en utredning på regeringens bord om grundläggande betaltjänster i Sverige. Ett förslag som borde övervägas är att införa ett lagkrav på bankerna att upprätthålla rimlig kontantservice. Det skulle innebära att bankerna får ett tydligt krav på sig att göra det som förväntas av dem, nämligen att de tar sitt samhällsansvar och ger kunderna den service de förväntar sig.

Låt mig börja med att reda ut hur kontanter distribueras i dag. Riksbankens roll i kedjan är att ge ut sedlar och mynt. Bankerna och värdebolagen har sedan lång tid tillbaka distribuerat dessa till kunderna efter behov. Det är i grunden en sund ordning eftersom det har gett bankerna god möjlighet att anpassa distributionen till sina behov och kundernas efterfrågan. Det ger också bankerna starka motiv att effektivisera och därmed driva på en positiv teknikutveckling.

Lagstiftaren hade nog knappast tänkt sig en framtid där länsstyrelserna alltmer tar över vanliga banktjänster. Det bör vara en utgångspunkt att det är bankerna som i första hand ska hjälpa sina kunder med möjligheter att sätta in och ta ut kontanter.

 

Men bankerna har en speciell roll i samhället. De förmedlar betalningar mellan hushåll, företag och offentlig sektor. För att få göra detta krävs tillstånd av staten. En rad villkor måste vara uppfyllda eftersom bankverksamhet är förknippad med risker som kan drabba det allmänna. Den som får ett sådant tillstånd får också tillgång till insättningsgarantin, den försäkring som garanterar stora delar av deras kunders insättningar om något skulle gå illa. En rimlig motprestation är att bankerna säkerställer att deras kunder kan betala och ta betalt på ett någorlunda enkelt sätt. Så länge kontanter finns ingår det i servicen att kunna sätta in och ta ut pengar.

Man ska självklart inte bortse från fördelarna med nya elektroniska betalningsformer som successivt ersätter kontanterna. Sverige ligger långt framme när det gäller utveckling och användning av nya innovativa tjänster. Den tekniska utvecklingen och innovationen på betalningsmarknaden är positiv och gagnar ekonomisk tillväxt och välfärd. Men den grundläggande tillgången till kontantservice har börjat brista. Det finns tre avgörande argument för att landa i denna slutsats:

 Kontanter behövs fortfarande. Det är uppenbart att kunderna efterfrågar kontanter. I våra undersökningar ser vi att 90 procent av befolkningen har använt kontanter någon gång den senaste månaden. 20 procent av alla betalningar i butik sker med kontanter. Även om kontantanvändningen minskar så är Riksbankens bedömning att kontanter kommer att finnas kvar under en överskådlig tid.

Elektroniska betaltjänster kan inte alltid ersätta kontanter. Det kan handla om grupper som inte klarar av att använda elektroniska betaltjänster eller så kan det handla om att elektroniska betaltjänster inte är tillgängliga på en viss plats eller vid en viss tidpunkt exempelvis till följd av tekniska begränsningar.

Begränsa statens åtagande. Det är redan i dag en uppgift för länsstyrelserna att säkerställa att medborgarna har grundläggande service. Det innebär att de ska komplettera utbudet där marknaden inte självt förmår att tillhandahålla grundläggande betaltjänster. Det förutsätter naturligtvis att bankerna gör sitt yttersta för att möta sina kunders behov. Lagstiftaren hade nog knappast tänkt sig en framtid där länsstyrelserna alltmer tar över vanliga banktjänster. Det bör vara en utgångspunkt att det är bankerna som i första hand ska hjälpa sina kunder med möjligheter att sätta in och ta ut kontanter.

Hur ska man då förhålla sig till denna utveckling? Vår slutsats är att staten på något sätt bör säkerställa att bankerna inte lämnar över detta ansvar till det allmänna. Sverige är till stora delar ett glest befolkat land och att erbjuda kontanttjänster är naturligtvis förknippat med en kostnad. Det är säkert inte lönsamt att erbjuda ett fullt serviceutbud överallt, men det bör ändå vara möjligt att samarbeta om tjänster. Samägda insättnings- och uttagsautomater är ett exempel som finns redan i dag. Från Riksbankens sida är vi övertygade om att bankerna kan arbeta fram lösningar som ser till att de lever upp till ansvaret mot sina kunder.

Men vi tror trots allt inte att bankerna kommer att åstadkomma detta helt på egen hand. Utvecklingen visar att de springer fortare än sina kunder. Ett alternativ är då att införa en lagstadgad skyldighet för banker att tillhandahålla kontanttjänster i samklang med deras kunders behov och förväntningar. Det skulle innebära att en bank inte ska kunna dra ner på sitt utbud av kontanttjänster snabbare än vad efterfrågan minskar. Syftet med en sådan bestämmelse är att tydliggöra att bankerna har ett ansvar för sina kunder och därmed måste väga in kundernas behov när de beslutar om sitt serviceutbud.

Rätt utformad kan lagstiftningen också bli en motor för att stimulera fram nya samarbeten och lösningar även på kontantområdet. En liknande skrivning infördes i början av året i Norge – ett land som liksom vårt är glest befolkat och där folk betalar det mesta med kort. Även om det ännu är för tidigt att säga vad bestämmelsen i Norge fått för effekter anser vi att en liknande skrivning är lämplig också för Sverige.

Möjligheten att göra betalningar är grundläggande i vårt moderna samhälle och det gäller därför att slå vakt om allas möjlighet att kunna göra betalningar. Det kommer inte att vara till gagn varken för enskilda individer eller för samhället som helhet att bankerna inte tar detta ansvar.

DN Debatt. 16 mars 2016

Debattartikel

Riksbankchef Stefan Ingves:
”Bankerna måste ansvara för kundernas kontantbehov”

Repliker

Niklas Arvidsson, docent KTH och Jonas Hedman, docent Copenhagen Business School:
”Stefan Ingves har en gammaldags syn på pengar”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.