Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Bankernas investeringar måste lyftas fram i ljuset”

Enligt en ny rapport har de största svenska bankerna gjort stora investeringar i Shell, vars oljeutvinning i Nigeria orsakat omfattande föroreningar, skriver debattörerna. Bilden visar oljeskadade stränder i delstaten Rivers 2011.
Enligt en ny rapport har de största svenska bankerna gjort stora investeringar i Shell, vars oljeutvinning i Nigeria orsakat omfattande föroreningar, skriver debattörerna. Bilden visar oljeskadade stränder i delstaten Rivers 2011. Foto: AFP

Ny internationell granskning. Svenska banker är mindre öppna än banker i andra länder med hur de investerar kundernas pengar. Regeringen måste sätta press på bankerna för att ge konsumenterna bättre insyn och förutsättningar för att göra hållbara finansiella val, skriver representanter för fem organisationer.

Allt fler konsumenter börjar inse sparpengarnas koppling till hållbarhetsfrågor. De upprörs över avslöjanden om att deras sparpengar är placerade i ohållbara branscher som motverkar internationella klimatmål eller företag som kränker mänskliga rättigheter. Och det handlar inte om några småsaker. Enligt revisionsfirman PwC är exempelvis koldioxidutsläppen från konsumenternas sparande ungefär lika stora som från deras konsumtion, boende och resor sammantagna. En färsk rapport från Amnesty visar också att de sju största bankerna i Sverige har över två miljarder kronor investerade i Shell, ett företag vars oljeutvinning i Nigeria orsakat omfattande föroreningar som resulterat i brist på mat och vatten.

Konsumenternas möjlighet att ställa krav på hur deras pengar används undergrävs dock av brist på information och insyn. En ny rapport från det internationella initiativet Fair Finance Guide, där fem svenska organisationer ingår, visar att bankerna i Sverige ligger efter andra länder när det gäller att redovisa hur de investerar och tar ansvar. Allra sämst i granskningen är Danske Bank och Handelsbanken. Men ingen av bankerna faller väl ut. I genomsnitt uppfyller de sju största bankerna i Sverige bara 34 procent av granskningskriterierna. Det ger en mindre smickrande fjärdeplats av sju granskade länder, efter Brasilien, Belgien och Nederländerna.

De svenska bankerna är bland annat dåliga på att redovisa vilka företag och branscher som de investerar i. I Nederländerna är insynen betydligt bättre. Där redovisar två av bankerna till och med vilka företag bankerna lånar ut till. De har visat att det går att vara transparent trots reglerna om banksekretess. I Sverige är det bara Ekobanken som öppet redovisar vilka företag och organisationer som banken lånar ut till. Svenska banker är också dåliga på att redovisa tydliga riktlinjer för hållbarhet och socialt ansvar som investeringarna ska följa. De är också sämre på att redovisa hur de röstat på bolagsstämmor. I Nederländerna publicerar över hälften av bankerna fullständig information om hur de har röstat. Då går det bland annat att se hur bankerna ställer sig till aktieägarförslag om att stärka företagens hållbarhetsarbete.

Efterfrågan på information om hur bankerna tar hänsyn till hållbarhetsfrågor är stor bland konsumenterna i Sverige. Bara i år har nästan 50 000 besökt Fair Finance Guides svenska webbsida för att jämföra vilka hållbarhetskrav bankerna ställer när de investerar och lånar ut kundernas pengar. Och många har blivit rejält besvikna. Över 10 000 mejl har skickats till bankerna med krav på bättre hållbarhetsarbete.

Vissa initiativ har tagits för att öka insynen. I år implementerades ett nytt EU-direktiv som kräver att svenska banker särredovisar finansiell information för varje land som de är aktiva i. Men kravet gäller inte bankernas investeringar. Det pågår också en statlig utredning om hur fonders hållbarhetsinformation kan förbättras. Miljömärkningen Svanen har nyligen meddelat att man ska utveckla en miljömärkning av fonder. Det är välkommet eftersom branschens egen hållbarhetsprofil är en självdeklaration som inte granskas av en oberoende part.

I andra länder är skarpare regelverk redan på gång. I Frankrike meddelade nyligen finansminister Michel Sapin ett lagkrav på att banker måste redovisa klimatavtrycket från sina investeringar. I Nederländerna tog handelsministern förra året initiativ till att utveckla en standard för hållbara banker, där transparens är en avgörande del. I Brasilien måste bankerna regelbundet redovisa alla sina investeringar till myndigheterna.

I Sverige vill vi se liknande politisk handlingskraft för att konsumenterna lättare ska kunna jämföra bankernas utbud och ställa krav. Därför uppmanar vi regeringen att agera på tre centrala områden:

Öka insynen i hur bankerna investerar och hanterar hållbarhetsfrågor. Se till att implementeringen av EU:s direktiv om obligatorisk hållbarhetsrapportering leder till högre kvalitet på informationen som bankerna presenterar. Krav på tredjepartsverifiering och styrelsens undertecknande av hållbarhetsrapporten måste ingå för att säkra tillförlitlig information och ge en tydlig signal om att rapportering av hållbarhetsaspekter är minst lika central som övrig information i en årsredovisning. Utöver implementeringen av direktivet bör regeringen även ställa krav på att bankerna redovisar samlad information om vilka företag och branscher som de investerar.

Inför krav på jämförbar hållbarhetsinformation om enskilda finansiella produkter till konsumenter. Vi välkomnar utredningen som regeringen tillsatt när det gäller fonder men efterfrågar att kraven utvidgas till fler finansiella produkter och att centrala delar av informationen verifieras av tredje part. Bland annat bör produkternas klimatavtryck redovisas.

Tydliggör finansiella aktörers sociala ansvar för sina investeringar i regeringens kommande handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter. Handlingsplanen bör ta upp de speciella utmaningar som finns i den finansiella sektorn när det gäller FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. Handlingsplanen måste innehålla krav på mätbara mål, tidsplaner och att bankerna genomför riskanalyser för att hantera sin påverkan på mänskliga rättigheter.

De sju största bankerna i Sverige förfogar över mer än 10 000 miljarder kronor, kapital som till stor del består av allmänhetens besparingar. Genom konsumenternas informationsunderläge kan pengarna fortsätta att investeras i företag som förstör miljön och kränker mänskliga rättigheter. Det är dags att jämna ut maktbalansen och se till att konsumenterna får veta vad bankerna gör med deras pengar. Bara då kan konsumentmakten få genomslag för en hållbarare finansbransch.

Fakta. Fair Finance GuideFair

Fakta. Fair Finance Guide

Fair Finance Guide är ett internationellt initiativ för att öka insynen i hur hållbart och ansvarsfullt banker investerar. Bakom står 25 organisationer i sju länder. Projektet finansieras med Sidastöd. Hela rapporten finns att läsa här.

Läs mer. DN Debatt

Läs fler debattartiklar. Till DN:s debattsida

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.