Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Bara tillväxt och utbildning kan rädda EU:s ekonomier”

Foto: Scanpix
Dags att agera. Centralbankerna kan inte ensamma dra Europa ur krisen. Finans­politiken måste ta ett större ansvar och Sverige kan tillsammans med andra ­ekonomiskt starka länder visa vägen. Europa behöver långsiktiga satsningar på fler jobb, mer utbildning och ökade investeringar, skriver finansminister Anders Borg (M).

Den ekonomiska utvecklingen i Europa haltar. Återhämtningen har svårt att få fäste. Enligt EU-kommissionens senaste prognos väntas tillväxten i EU-länderna utvecklas negativt i år och svagt 2014. De senaste 10 åren har tillväxten i eurozonen legat på endast en procent per år och blickar vi framåt är bilden lika dyster.

EU-kommissionen bedömer att eurozonens tillväxtpotential sjunkit till omkring 0,5 procent per år. Arbetslösheten väntas i år stiga upp mot 12 procent i euroområdet och ligga kvar på en oroväckande hög nivå under kommande år.

Denna haltande utveckling är allvarlig. I utdragna och djupa lågkonjunkturer riskerar människor att fastna i långvarig arbetslöshet. Möjligheten att sätta Europa i arbete försvåras allt eftersom utanförskapet växer.

Runt om i Europa ser vi hur krisen prövar sammanhållningen, så även i Sverige. Den svenska ekonomin har en förhållandevis stark position men drabbas ändå högst kännbart av svag efterfrågan från några av våra viktigaste exportmarknader. Sysselsättningen har trots krisen ökat med 200 000 personer sedan 2006 men arbetskraften har ökat ännu mer, vilket gjort att arbetslösheten ökat tydligt under krisen.

Samhället måste hålla ihop, den höga arbetslösheten måste pressas tillbaka och utanför­skapet fortsatt bekämpas.

Centralbankerna kan inte ensamma dra ­Europa ur krisen, finanspolitiken måste nu ta ett större ansvar. Vi ser genom sjunkande riskpremier och lägre marknadsräntor ett gradvis ökat förtroende för hanteringen av EU-ländernas offentliga finanser. Det ger ökat utrymme för Europas regeringar att delvis styra om politiken för att nu mer stötta en återhämtning. Det är framför allt viktigt då banksystemet, i synnerhet i södra Europa, fungerar dåligt och hindrar genomslaget för räntepolitiken.

Sverige använder sin starka ekonomiska position för att skjuta in energi i ekonomin och stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt. De länder i Europa som nu har allt större utrymme bör följa Sveriges exempel för att förhindra utslagning och växande utanförskap.

Utrymmet för stimulansbudgetar begränsas av att många länder i Europa brottas med höga, och i flera fall växande, skuldnivåer. Förtroende bland hushåll och företag för hållbara offentliga finanser är en grundförutsättning för att budgetstimulanserna ska få effekt och bidra till att stabilisera den svaga konjunkturen.

Länder som alltjämt präglas av bristande förtroende måste fortsätta tackla höga och växande skulder genom saneringar och tillväxtåtgärder. Även om dessa länder i praktiken saknar utrymme för budgetstimulanser bör det samtidigt understrykas att många angelägna reformer för fler jobb och ökad tillväxt inte försvagar de offentliga finanserna.

Det finns också en växande skara länder som har utrymme att ta ett större stabiliseringspolitiskt ansvar för att vända utvecklingen i Europa. 2014 förväntas budgetunderskotten i EU uppgå till i genomsnitt cirka tre procent och de strukturella underskotten till cirka två procent.

För den budget som ska presenteras i höst har 13 länder, motsvarande 45 procent av EU:s ekonomi, finanspolitiskt utrymme att agera sett till regeln att underskotten inte ska överstiga tre procent. På dessa länders axlar vilar nu ett stort ansvar. Sverige bör därför driva på för att förmå länder som till exempel Tyskland, Nederländerna, Estland men även Danmark och Österrike att bygga på förtroendet för de offentliga finansernas hållbarhet för att stötta återhämtningen.

Även länder med mer begränsat handlingsutrymme, så som Frankrike, kan bidra till en samlad återhämtning genom att låta nödvändig sanering av hårt belastade offentliga finanser ske gradvis och över något längre tid.

När länder med starkare position vidtar åtgärder för att möta krisen är det av central vikt att det görs på ett sätt som också stärker de långsiktiga tillväxtförutsättningarna.

Tillfälliga efterfrågestimulanser har osäker träffbild och visar sig inte sällan med tiden bli bestående och skapa permanenta snedvridningar. Europas problem är i grunden långsiktiga och strukturella, med bristande konkurrenskraft, överreglerade tjänstesektorer, arbetsmarknader med låg flexibilitet och låg potentiell tillväxt.

Tillfälliga efterfrågestimulanser fungerar inte som lösning på dessa strukturproblem.

En ansvarsfull ekonomisk politik bör därför i hög grad inriktas på strukturellt riktiga satsningar som stärker arbets- och kunskapslinjen och tryggar konkurrenskraften samtidigt som sammanhållningen värnas. De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet ska värnas och det finansiella sparandet ska gradvis återgå till balans och överskott i takt med att resursläget normaliseras.

För att komma till rätta med den haltande återhämtningen och säkra att uppgången blir varaktig med få bakslag bör inriktningen bygga på följande delar:

Fler i arbete: Skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare ger, som bland annat IMF och OECD framhåller, välbehövligt stöd till efterfrågan i ett svagt konjunkturläge och ger samtidigt stärkta drivkrafter till arbete. Därmed sänks trösklarna in på arbetsmarknaden, vilket varaktigt ökar sysselsättningen.

Utbildningssatsningar för hög sysselsättning och goda reallöner: Utbildningssatsningar ­möter effekterna av en svag arbetsmarknad. Inte minst behöver lärlingssystem byggas ut för att stärka övergången från skola till arbetsliv.

Ökade investeringar och stärkt konkurrenskraft: Reformer som stärker förutsättningarna för företagande och entreprenörskap uppmuntrar till jobbskapande investeringar i ett osäkert konjunkturläge och bygger en stark grund för att fortsatt värna Sveriges konkurrenskraft.

Lägre skatter, minskat regelkrångel, bättre villkor för forskning och utveckling samt satsningar på infrastruktur både skjuter in energi i ekonomin och höjer ekonomins långsiktiga potential.

26 miljoner människor saknar jobb i EU, det är tid för Europa att ta ansvar. För att kunna bryta denna utveckling måste hela den ekonomiska politiken – också regeringar, inte bara centralbanker – fokusera på att stötta och aktivera den haltande europeiska ekonomin.

Fler länder bör som Sverige bidra till att stärka tillväxtutsikterna och möjligheterna att pressa ned arbetslösheten och varaktigt öka sysselsättningen. Risken är annars att vi får en krisgeneration med växande klyftor och svag framtidstro. Det har vi ett ansvar att förhindra nu när handlingsutrymmet ökat.

Anders Borg (M), finansminister