Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Bara utbildad personal ska få ge råd om läkemedel”

Apotekens möjlighet att ha läkemedel i lager kan förbättras genom att deras möjlighet att returnera regleras, skriver Åsa Kullgren.
Apotekens möjlighet att ha läkemedel i lager kan förbättras genom att deras möjlighet att returnera regleras, skriver Åsa Kullgren. Foto: Hasse Holmberg TT

Apoteksmarknadsutredningen vill att endast utbildad personal ska få expediera recept och ge råd till kunderna. Vidare föreslår vi att distributörerna, och inte apoteken, ska ansvara för leverans av läkemedel inom 24 timmar och att alla apoteksbolag ska få rätt att inrätta ombud, exempelvis i glesbygden, skriver utredaren Åsa Kullgren.

Målet för Nya apoteksmarknadsutredningen, som i dag överlämnar sitt betänkande till regeringen, har varit att höja kvaliteten, säkerheten och servicen på apoteken. En av våra viktigaste slutsatser är att det i apoteken finns en hög kompetens som kan komma till större nytta för samhället. Vi lyfter fram rådgivningen och ger den en än mer central funktion i apoteken. Vi lägger också förslag som innebär att fler av de kunder som inte får sina läkemedel direkt på apoteket ska få det redan dagen efter. Dessutom lägger utredningen förslag som säkerställer att det finns apotekservice i glesbygd.

Apoteken har en central roll i svensk hälso- och sjukvård och det är väsentligt att tillhandahållandet av läkemedel sker på ett professionellt och effektivt sätt. Under senare år har allt fler apotek etablerats och öppettiderna väsentligt förbättras vilket är positivt för kunderna. Samtidigt ifrågasätts apoteken till och från i den allmänna debatten. Det handlar bland annat om upplevda brister i tillhandahållandet av läkemedel och en oro över att försäljningen av handelsvaror överskuggar apotekens centrala funktion – att sälja och ge råd om läkemedel.

Staten som finansierar delar av apotekens verksamhet och beviljar tillstånd för att bedriva apoteksverksamhet har ett intresse av att säkerställa att apoteken åtnjuter allmänhetens förtroende. Nu har det gått nästan åtta år sedan omregleringen och apoteksmarknaden har i många avseenden mognat. Det är därför dags att ta ytterligare steg för att stärka fokus på kvalitet, säkerhet och apotekens bidrag till en förbättrad läkemedelsanvändning.

Internationell forskning visar också att farmaceutiska tjänster, det vill säga särskilda rådgivningstjänster som till exempel enskilda samtal och särskilt stöd till specifika patientgrupper, kan bidra positivt till läkemedelsanvändning och vara kostnadseffektiva för samhället.

Den vanligaste behandlingsmetoden är förskrivning av läkemedel. Personalen på apoteken är ofta de sista som patienten träffar innan behandlingen påbörjas. Apoteken har stora möjligheter att ge information, rådgivning och stöd som ökar förutsättningarna för att patienter fullföljer sin behandling.

Ett av målen med omregleringen av apoteksmarknaden 2009 var att på ett bättre sätt ta till vara apotekens bidrag till en förbättrad läkemedelsanvändning. Staten har emellertid inte tydligt formulerat sina förväntningar på apoteken i detta avseende. Apoteken bedriver en samhällsviktig verksamhet och har ensamrätt att sälja receptförskrivna läkemedel till konsument.

Läkemedlen är för många konsumenter livsviktiga, men de kan även vara skadliga om de inte används på rätt sätt. Staten och konsumenterna lägger årligen 4,3 miljarder kronor i handelsmarginal för att ersätta apoteken för att tillhandahålla läkemedel. Staten bör därför tydliggöra apotekens grunduppdrag och huvuduppgifter.

Foto: DN Ökad kvalitet i rådgivningen. Undersökningar visar att de läkemedel som hämtas ut på recept ofta inte används på det sätt som förskrivaren avsett. Följsamheten vid kronisk behandling uppskattas till endast cirka 50 procent. Det finns även forskning som visar på ett utrymme för förbättringar i rådgivningen på apoteken.

Det är i dag relativt vanligt att icke-legitimerad personal ger råd om läkemedel i samband med receptexpedition. Samtliga moment i receptexpeditionen kräver farmaceutisk kompetens. Därför föreslår utredningen att endast farmaceuter ska få expediera recept och ge råd till kund. Vilken skyldighet apoteken har att ge råd i samband med receptexpeditionen uppfattas i dag olika mellan apoteken. Även detta behöver förtydligas. Därför föreslår utredningen att skyldigheten att i samband med receptexpedition så långt det är möjligt säkerställa att konsumenten kan använda läkemedlet på rätt sätt, lyfts fram och regleras i lag.

Även rådgivning i egenvården kan vara komplicerad. I dag ställs inga tydliga och enhetliga krav på utbildning hos personal som ska hjälpa kunden i vägvalet mellan receptfria läkemedel, kontakt med sjukvården eller annat råd av betydelse för välbefinnande och hälsa. Detta är en viktig arbetsuppgift som kräver utbildning och kompetens. Därför föreslår utredningen att det ska krävas minst kompetens som apotekstekniker för att ge råd om receptfria läkemedel.

Utredningen ser att det finns ett behov av att ytterligare använda den höga kompetens som finns hos apotekens personal. Det finns skäl som talar för att staten bör stimulera apoteken till att erbjuda även andra farmaceutiska tjänster än de som i dag ligger inom apotekens grunduppdrag. Internationell forskning visar också att farmaceutiska tjänster, det vill säga särskilda rådgivningstjänster som till exempel enskilda samtal och särskilt stöd till specifika patientgrupper, kan bidra positivt till läkemedelsanvändning och vara kostnadseffektiva för samhället.

Men för att detta ska erbjudas även på svenska apotek behövs evidens som visar på motsvarande effekter under svenska förhållanden. Staten föreslås därför initiera och utvärdera en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst för att få underlag för att eventuellt permanenta ett sådant uppdrag till apoteken.

Foto:  Ökad tillgång till läkemedel i rimlig tid. En grundläggande del i apotekens service är att snabbt tillhandahålla läkemedel till kunden. För att förbättra tillhandahållandet lägger utredningen förslag om förändring av den så kallade 24-timmarsregeln där huvudansvaret för leverans inom 24 timmar flyttas från apoteken till distributörerna. Förändringen innebär att apoteken kommer kunna beställa läkemedel för leverans dagen efter, vid en senare tidpunkt än i dag. Detta leder till att fler konsumenter kommer att få sina läkemedel dagen efter beställningen. Även apotekens möjlighet att returnera läkemedel föreslås regleras, vilket förbättrar apotekens möjligheter att lagerhålla läkemedel. I förlängningen bedöms också detta påverka tillhandahållandet av läkemedel till konsument positivt.

Foto:  Tillgängligheten till läkemedel för kunder i glesbygd måste säkras. Apoteksombud, som i dag endast drivs av Apoteket AB, fyller en funktion för att upprätthålla en god tillgänglighet till läkemedel och apotekstjänster i hela landet. Därför föreslår utredningen ett särskilt regelverk för apoteksombud där alla apoteksaktörer ges möjlighet att inrätta ombud. Detta kommer att leda till varaktigt hållbara förutsättningar för apoteksservice i glesbygd.

Utredningens förslag innebär att apotekens roll i vårdkedjan stärks och att apoteken får en tydligare roll i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen. Apoteken sitter på stora resurser i form av högt utbildad personal med specifik kompetens vad gäller läkemedel och läkemedelsanvändning. Staten måste på ett bättre sätt dra nytta av denna särskilda kompetens genom tydligare krav och stimulerande åtgärder. Det är bra för patienterna. Det är bra för skattebetalarna.

DN Debatt. 9 mars 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.