replik.
Vi måste värna barns och vuxnas rätt till åsikter och utövning av religion och samtidigt självklart skydda barn mot övergrepp i religionens namn, skriver företrädare för en rad trossamfund inom Sveriges Kristna Råd med ärkebiskop Anders Wejryd i spetsen.
Frågorna kring vad religionsfrihet innebär har åter aktualiserats av rättegången i Borås. Utgångspunkten måste vara mänskliga rättigheter som inkluderar både Barnkonventionen och statuter om religionsfrihet. Att övergrepp mot barn aldrig får motiveras utifrån religiösa övertygelser anser vi som självklart, och här har arbetet runt Barnkonventionen varit klargörande.
Sedvänjor som är skadliga för barn innefattar bland annat övertygelsen att barn är häxor eller besatta av onda andar, att binda, bränna, brännmärka barn, kvinnlig könsstympning och tidiga äktenskap. Däremot hör manlig omskärelse av barn inte hit annat än när omskärelsen genomförs under otrygga och ohygieniska förhållanden.
Den bevisvärdering som domstolen i Borås gjort ska vi här inte ta ställning till. Men domen och diskussionen kring den visar att frågorna om religionsfrihetens principiella och praktiska innebörd behöver hållas levande. Det är en självklarhet för oss som trossamfund i Sverige att lagar och förordningar ska respekteras inklusive att religionsfriheten inte kränks. Det är givet att vi måste ta ansvar om övergrepp händer i våra sammanhang liksom att ansvar måste tas av samfund och grupper som inte tillhör Sveriges Kristna Råd.
Margó Ingvardssons rop om att barn ska ”fridlysas” från religionsutövning (DN Debatt 22/4) uppfattar vi däremot gå stick i stäv med religionsfriheten. Här uppfattar vi att Barnkonventionen – inklusive dess förarbeten och Barnrättskommitténs uttalande – är tydlig. Barnets rätt till religionsfrihet ska respekteras och i det ingår att föräldrar ger barnet ledning när det utövar sin rätt. I det ligger med självklarhet rätt att få socialiseras och kultiveras in i en religiös trosuppfattning och utövning. Till barnets fortlöpande utveckling hör också andlig utveckling. Det ligger också i sakens natur att barnet så snart det har förmåga kan anta andra trosuppfattningar än föräldrarna.
Vi behöver alltså värna barns och vuxnas rätt till åsikter och utövning av religion och vi behöver självklart skydda barn mot övergrepp i religionens namn.
Anders Wejryd, Svenska kyrkan
Anders Arborelius, Romersk-katolska kyrkan
Julius Shabo, Syrisk-ortodoxa kyrkan
Pelle Hörnmark, Pingströrelsen
Sveriges Kristna Råds presidium