Tio år har gått sedan bomberna på Bali. Kvällen den 12 oktober 2002 drabbades Indonesien av en serie terroristattacker. Först inträffade en mindre explosion utanför det amerikanska konsulatet i Denpasar, huvudorten på ön Bali. Sedan sprängde sig en självmordsbombare till döds på en bar i turistparadiset Kuta. Sist – för att fullborda serien – detonerade mitt i paniken en 50 kilo tung bilbomb som totalförstörde en populär nattklubb i samma kvarter.
202 människor omkom. Sex av dem var unga svenska turister. Bomberna på Bali är det terroristattentat som i modern tid drabbat Sverige hårdast.
Tio år har nu gått, och under detta decennium har regeringar från båda blocken arbetat systematiskt för att utveckla arbetet med att bekämpa terrorism, nationellt såväl som internationellt.
Sverige har fått en nationell strategi mot terrorism. Den ursprungliga versionen från 2008 har nyligen uppdaterats mot bakgrund av erfarenheterna från självmordsbombningen i Stockholm och attentaten i Oslo och på Utøya.
De ekonomiska resurserna för Säkerhetspolisen och Polisen har successivt förstärkts. En satsning som skett i syfte att stärka brottsbekämpningen generellt, men också specifikt för att förbättra förmågan att förhindra terroristattentat.
Det internationella samarbetet mot terrorism har intensifierats, och genom förbättrat informationsutbyte har Sverige och andra länder lyckats avvärja ett antal attacker.
Samtidigt har attentat i vår omvärld och en förändrad hotbild belyst behovet av att ständigt utveckla vår förmåga att bekämpa denna typ av brottslighet. Sverige är därför pådrivande för att förbättra samarbetet mellan myndigheter med ansvar för terrorismbekämpning i olika länder. Inom EU har vi stött den strategi för arbetet mot terrorism som antogs 2005, liksom utnämningen av en särskild europeisk koordinator för dialog med andra länder och multilaterala organisationer. Dessutom vill Sverige stärka FN:s engagemang på detta område, och vi är en av de största givarna till det arbete mot terrorism som bedrivs av FN-organet UNODC (United Nations office on drugs and crime).
Vårt internationella arbete är emellertid inte begränsat till samarbete mellan brottsförebyggande myndigheter och specifika aktiviteter för att bekämpa terrorism. Minst lika viktigt är vårt generella engagemang för fred, frihet och försoning runt om i världen. Det är så vi kan komma åt grogrunden för extremism och det är så vi kan hjälpa andra länder att bekämpa terrorism.
En del av detta är vårt konkreta bidrag till konfliktlösning. Svenska soldater och poliser bidrar till stabilisering i det Afghanistan från vilket Usama bin Ladin och hans nätverk planerade attentatet mot World Trade Center. Svensk personal har under den senaste tioårsperioden deltagit i en rad insatser ledda av FN och EU. Och där vi inte bidrar med personella insatser kan vi hjälpa till med finansiering, som till exempel av Afrikanska unionens fredsbevarande insats i Somalia.
En annan del av detta engagemang handlar om utvecklingssamarbete. Sverige är en av världens allra mest ambitiösa biståndsgivare, och det finns ett otvetydigt samband mellan utveckling och säkerhet. Länder som Afghanistan och Somalia är några av de allra fattigaste staterna på jorden, och samtidigt exempel på hur terrorismen har sin grogrund i redan utsatta och konfliktdrabbade regioner.
Som medlem i Europeiska unionen är det självklart för oss att EU har en viktig roll att spela. Europa ska vara en kraft för de goda värdena globalt. Vi vill se en stark och kompetent europeisk utrikestjänst. Vi har dragit i gång ett arbete med att ta fram idéer för en europeisk utrikespolitisk strategi, där arbetet mot terrorism naturligtvis är en komponent. Och vi driver tanken på att etablera ett europeiskt fredsinstitut, som ska kunna bidra till konfliktlösning just i de komplexa konflikter runt om i världen som alltför ofta utgör en jordmån för våldsam extremism.
En viktig del av arbetet i vardagen handlar också om att överbrygga klyftor mellan kulturer, regioner och identiteter. Tillsammans med våra EU-partner bedrivs därför ett omfattande globalt arbete för ökad tolerans och bättre dialog. Vi kunde alla nyligen se de våldsamma följderna av en anstötlig videofilm som lagts på Youtube. Det är för oss uppenbart att en sådan film aldrig någonsin kan vara en ursäkt för förstörelse och dödande. Och lika tydliga som vi är i vårt avståndstagande från våld, lika självklart är det att vi måste övervinna den brist på förståelse och tolerans som annars kan ta sig extrema uttryck.
Vi kommer sannolikt aldrig att helt bli av med terrorismen. Under det gångna decenniet har vi gång på gång blivit påminda om vår egen och andras sårbarhet. Men vi kan – och vi måste – göra allt som står i vår makt för att bekämpa såväl terrorismen som dess grogrund, i Sverige likaväl som i andra länder.
I dag arrangeras en ceremoni på Bali. Sverige är representerat. Men där finns också anhöriga och deltagare för ett antal andra länder. Det är ett uttryck för att terrorismen är en global företeelse och drabbar globalt. Samtidigt finns också en del av lösningen i den globaliserade världens ökade internationella samarbete. Tragedin på Bali kan aldrig göras ogjord, men viss tillförsikt för framtiden finns ändå i det faktum att dagens ceremoni äger rum i ett Indonesien som söker bekämpa terrorism, och gör det i dialog och samarbete med Sverige och andra.
Carl Bildt (M), utrikesminister
Beatrice Ask (M), justitieminister