Skolverkets nationella utvärdering av förskolan har vid flera tillfällen kritiserats av kommunpolitiker i Haninge. Nu senast framfördes kritiken i ett inlägg på DN Debatt (9/12) tillsammans med flera andra kommunpolitiker i länet. Anledningen är att Skolverket pekar på att det finns kommuner och förskolor som bedömer enskilda förskolebarns prestationer på ett sätt som strider mot läroplanen. Det är en slutsats som uppenbarligen ogillas av kritikerna, men deras resonemang bygger på missförstånd. Det är därför på sin plats med ett klargörande.

Skolverkets utvärdering visar att mycket i förskolan har utvecklats positivt under de senaste tio åren, inte minst arbetet med barns utveckling och lärande. Förskolans läroplan som infördes 1998 är mycket uppskattad och har fått ett starkt genomslag.

Men vi pekar också på några problemområden. Den fråga som fått störst uppmärksamhet i medierna handlar om att det blivit vanligare att barns prestationer bedöms i förskolan, ibland på ett sätt som strider mot läroplanen.

De som nu kritiserar Skolverket menar att det är en tolkningsfråga, att läroplanen visst kan ge stöd för bedömning av enskilda barns prestationer. Det stämmer dock inte. I det förord som regeringen skrev till läroplanen då den infördes står det klart och tydligt att i förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas. Det slås även fast i de allmänna råden för kvalitet i förskolan, vars syfte är att förtydliga nationella krav och mål.

Förskolans läroplan innehåller heller inga mål eller fastlagda nivåer för vad barn ska ha uppnått vid en viss ålder. Anledningarna till detta är, förutom att barn i åldern 1-5 år utvecklas i olika takt, att förskolan är en frivillig verksamhet, att barn börjar i förskolan vid olika åldrar och vistas i förskolan olika länge om dagarna.

I Skolverkets utvärdering framkommer att användningen av olika typer av diagnos- och bedömningsmaterial har ökat kraftigt de senaste åren. En del av dessa material har ursprungligen utformats för att användas i de fall där barn kan misstänkas vara sena i sin utveckling och därför kan behöva särskilda stödinsatser. I många kommuner används de också på detta sätt.

Men det finns kommuner, bland andra Haninge, där bedömningsmaterialen används på alla barn som rena kunskapskontroller. Haninge kommun använder Läsutvecklingsschemat LUS för att mäta samtliga femåringars läskunskaper utifrån fastlagda kriterier och på ett sätt som strider mot läroplanens intentioner.

Politiskt kan man ha olika uppfattningar om det är lämpligt eller inte att utvärdera 1-5-åriga förskolebarns prestationer i relation till vissa bestämda kravnivåer. Skolverket som myndighet utgår dock i sina utvärderingar alltid från gällande styrdokument, i detta fall läroplanen.

Kritikerna antyder också att Skolverket och utbildningsdepartementet drar åt olika håll när det gäller förskolan. Så är inte fallet. Skolverket har nyligen fått i uppdrag att se över och förtydliga målen i förskolans läroplan. Av uppdraget framgår att inriktningen på att enskilda förskolebarns prestationer inte ska bedömas eller utvärderas ligger fast. Det är verksamhetens kvalitet som ska bedömas.

PER THULLBERG
Generaldirektör Skolverket
GUNNAR ÅSÉN
Undervisningsråd Skolverket
LENA M OLSSON
Undervisningsråd Skolverket