Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Billig investering att utbilda invandrade akademiker”

I en tid när integrationsförslagen från de politiska partierna kommer slag i slag är det dags att satsa på invandrade akademiker, som läkare, skriver artikelförfattarna.
I en tid när integrationsförslagen från de politiska partierna kommer slag i slag är det dags att satsa på invandrade akademiker, som läkare, skriver artikelförfattarna. Foto: Bertil Ericson/TT

Ny rapport. Vidareutbildningen av en invandrad läkare kostar bara en tiondel av priset för en svensk läkarutbildning går på. Trots det avsattes förra året endast 70 miljoner för den typen av kompletteringar. Nu krävs en rejäl satsning på kompletterande högskoleutbildningar, skriver Göran Arrius och Josefin Edström på Saco.

Investeringen för att komplettera en invandrad akademikers utbildning är försumbar jämfört med att utbilda en svenskfödd akademiker. Ändå tas inte de invandrade akademikernas kompetens tillvara. 2014 avsattes endast 70 miljoner kronor till kompletterande högskoleutbildningar. Det ger bara en bråkdel av de akademiker som invandrar till Sverige varje år chansen till komplettering. Det är ett resursslöseri.

De flesta är överens om att högre utbildning är en viktig och nödvändig investering för ett land som vill konkurera med kunskap. Därför avsätter Sverige årligen drygt 20 miljarder kronor till högskoleutbildning. En högskoleutbildning kräver dessutom avslutad grundskole- och gymnasieutbildning, vilket är en betydligt större investering. Samtidigt invandrar 5.000–10.000 eftergymnasialt utbildade varje år till Sverige. Med sig i bagaget har de såväl utbildning som erfarenhet.

Saco släpper i dag rapporten ”Vad kostar en akademiker?”. Där jämför vi utbildningskostnaden för en svenskutbildad akademiker med validering och komplettering av en invandrad akademikers utländska utbildning. Slutsatsen är att investeringen för att anpassa en invandrad akademikers utbildning till den svenska arbetsmarknaden är förhållandevis låg.

I en tid när integrationsförslagen från de politiska partierna kommer slag i slag och debattens vågor går höga är det dags för politikerna att göra mer än att prata. Det är dags för handling och Sacos rapport visar att förbättrad integration också kan minska den tid och kostnad som krävs för att få akademiker med utbildning som är gångbar på den svenska arbetsmarknaden. Att satsa på att snabbt se till att de invandrade akademikernas kompetens kommer till användning vore bra för alla i Sverige.

Mer än en femtedel av alla Sveriges akademiker är utlandsfödda. Alltför få arbetar med något som motsvarar deras utbildningsnivå. Det är ett stort slöseri för såväl individen som samhället att inte till fullo nyttja potentialen hos de nära 300.000 högutbildade invandrarna. För att deras kunskaper ska komma till användning på svensk arbetsmarknad behöver fler få möjlighet att validera och komplettera sin utländska utbildning. Efterfrågan på fler platser kommer inte att minska framöver. Investeringar i kunskapslandet Sverige måste inkludera även dessa akademiker.

En svenskutbildad akademiker som har en 4,5 år lång högskoleutbildning kostar i snitt cirka 450.000 kronor. Om förskola till och med gymnasium räknas in uppgår summan till nära 2,5 miljoner kronor. En svenskutbildad läkare, som är en av de längre och dyrare utbildningarna, kostar mer än 3,2 miljoner kronor. Sacos beräkningar visar att en invandrad läkare genom validering och komplettering kostar drygt en tiondel. Liknande beräkningar finns för till exempel civilingenjörer, ekonomer och arkitekter som alla visar på stora skillnader.

Stora skillnader i utbildningskostnad mellan en svenskutbildad och invandrad akademiker kvarstår även om den svenskutbildades ”framkörningskostnad” från förskola till och med gymnasium på cirka 2 miljoner kronor exkluderas. Av samtliga jämförda utbildningsinriktningar har tandläkarutbildningen den högsta utbildningskostnaden, både för svenskutbildade och invandrade tandläkare. Kostnaden för den ordinarie tandläkarutbildningen är samtidigt nära fyra gånger högre än kostnaden för att komplettera och validera en utländsk tandläkarutbildning. Den minsta kostnadsskillnaden mellan svenskutbildade och invandrade akademiker av de jämförda utbildningsinriktningarna gäller lärare. Kostnaden för en lärare utbildad i Sverige är cirka 1,4 gånger högre än kostnaden för att validera och komplettera en utländsk lärarutbildning.

Utslaget per förväntat antal år i svenskt arbetsliv är skillnaden fortfarande stor, till den invandrade akademikerns fördel. För en svenskutbildad läkare beräknas utbildningskostnaden motsvara cirka 100.000 kronor per förväntat år i arbetslivet, för den invandrade läkaren uppgår motsvarande summa till cirka 14.000 kronor.

Mot den bakgrunden är det svårt att förstå varför staten inte satsar rejält på att korta etableringstiden för de tusentals akademiker som söker sig till vårt land.

Saco föreslår att:

○Regeringen satsar rejält på de kompletterande högskoleutbildningarna både utifrån arbetsmarknadens och utifrån individernas behov.

○De kompletterande högskoleutbildningarna måste bli en del av den reguljära utbildningspolitiken och få en långsiktig finansiering.

Investeringar i utbildning förväntas ge innovativa och produktiva arbetstagare som bidrar till tillväxt och ökade skatteintäkter. Sverige har under lång tid byggt ut och ökat antalet högskoleplatser för att möta arbetsmarknadens och studenternas efterfrågan. De kompletterande högskoleutbildningarna för akademiker med utländsk utbildning är däremot mer undantag än regel. Under 2014 avsattes endast 70 miljoner kronor till de kompletterande högskoleutbildningarna. Omräknat till kostnaden för att ”producera” en svenskutbildad akademiker motsvarar det inte ens 30 akademiker.

Samtidigt kan de kompletterande högskoleutbildningarna inte längre hanteras som ett undantag eller som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. De borde i stället vara en del av högskolans ordinarie uppdrag. Det skulle gynna långsiktigheten för såväl högskolorna som för den som behöver komplettera sin utbildning.

Att satsa på de invandrade akademikerna är en fråga som politiker på båda sidor av blockgränsen borde kunna enas om. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson lovade en satsning före valet. Det är dags nu.

En ökad satsning på att validera och komplettera invandrade akademikers utbildning är ett sätt att uppnå flera politiska mål:

○Arbetsmarknadspolitikens mål om en väl fungerande arbetsmarknad med god matchning.

○Utbildningspolitikens mål om en framstående kunskapsnation.

○Integrationspolitikens mål om lika rättigheter och möjligheter.

Integrationsfrågan är vår tids ödesfråga. Till en låg kostnad har vi chansen att investera i en förkortad väg till svensk arbetsmarknad för invandrade akademiker och samtidigt säkra arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.