Tre professorer kräver i en artikel på DN Debatt 9/12 att SJ ska redovisa bristerna i järnvägstrafiken. Så vitt jag kan bedöma skedde en sådan redovisning i samband med den offentliga utfrågning riksdagens trafikutskott genomförde den 9/12.

Per Unckel har på regeringens uppdrag utrett störningarna i järnvägstrafiken. I betänkandet framgår väldigt tydligt att det krävs långsiktigt utökade satsningar på järnvägsinfrastrukturen. Såväl utökning av spårkapaciteten med tillhörande anläggningar som ökade underhållsanslag är nödvändiga för att komma till rätta med problemen. Ingenting som framkom under utfrågningen motsade denna slutsats.

I debattartikeln hävdas att det inte finns rationella skäl att skydda järnvägen i konkurrens med andra transportslag. Detta påstående går det bara att instämma i under förutsättning att de andra transportslagen fullt täcker sina kostnader. Kommunikationskommittén, vägtrafikbeskattningskommittén, klimatberedningen och flera andra statliga utredningar har visat att skatter samt avgifter måste ändras för att det ska bli rättvisa spelregler mellan väg, järnväg, sjöfart och flyg.

Utan en sådan förändring är mål om reduktion av växthusgaser och minskat oljeberoende omöjliga att klara av. I prissättningen av transporter ska de externa kostnaderna så långt möjligt vägas in. Europeiska miljöbyrån i Köpenhamn har konstaterat att sett till detta är både biltrafik och flyg långt mer subventionerat än järnvägen.

En av SJ:s främsta konkurrenter är flyget. Av sin ägare staten tvingas SJ leverera vinst som annars kunde användas för att förbättra tågtrafiken. SAS är också offentligt ägt men får stora kapitaltillskott i stället för att lämna vinst till sin ägare. Frånsett 6 procent moms på inrikesflyget är flyget trots sin klimatpåverkan ett skattefrälse.

Green Cargo konkurrerar i första hand med långväga lastbilstrafik. Tyskland, Schweiz, Tjeckien, Österrike och Slovakien har redan infört km-skatt för lastbilar. Danmark, Polen och ytterligare några länder har beslutat att införa motsvarande beskattning. Om Anders Borg fortsätter att säga nej till det som omgivande länder bedömer vara rationellt och samtidigt fördubblar banavgifterna kommer godstransporter på spår att förlora marknadsandelar till långtradarna.

För alla tågresenärer och företag som föredrar järnvägstransporter är det rimligt att tågtrafiken fungerar bättre innan priserna höjs. Om försäljare av exempelvis äpplen försökte blanda in fallfrukt och samtidigt höjde priserna, så skulle kunderna välja andra frukter i stället.

För att transportförsörjningen ska vara långsiktigt hållbar måste därför villkoren för järnvägstrafik bli mer gynnsamma i relation till andra transportslag.