”Björklunds Sverige – en forskningsbananrepublik?”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

"replik" Så länge som ägandet – det statliga såväl som privata – är ointresserat av att arbeta långsiktigt för att industrialisera kunskap så kan inga toppforskare i världen hjälpa Sverige att bli något annat än en kunskapsbananekonomi, skriver Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi och forskningsledare vid Uppsala universitet, i en replik.

Så länge som ägandet – det statliga såväl som privata – är ointresserat av att arbeta långsiktigt för att industrialisera kunskap så kan inga toppforskare i världen hjälpa Sverige att bli något annat än en kunskapsbananekonomi, skriver Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi och forskningsledare vid Uppsala universitet, i en replik.

Jan Björklund ser Astra Zenecas besked om att lägga ned forskningen i Södertälje som ”en nyttig väckarklocka” som ”påminner om hur snabbt scenen kan förändras.” På DN Debatt 9/2 framhåller Björklund vidare att ”allt fler regeringar strävar efter att ha kunskapsintensiva företag i just sitt land” och pekar på att tillväxtländer i Asien, som Kina och Indien, går från att vara ”billiga tillverkningsländer till att konkurrera med kunskap”.

Men leder Björklunds recept verkligen till att vi skapar och behåller kunskapsintensiva företag i Sverige? Eller tvärtom, till att Sverige blir en forskningsbananrepublik?

Annons:

I Jan Björklunds värld tycks det räcka med satsningar på forskning för att kunskapsintensiva företag ska komma flygande som stekta sparvar i luften – och därtill landa och etablera industriell verksamhet i landet. ”Vi måste lämna jantelagen och våga peka ut våra mest framgångsrika forskare och även satsa på talangfulla yngre forskare” säger Björklund och slår fast att utbildning och forskning är högsta prioritet för att vi ”ska vara attraktiva för kunskapsintensiva företag.”

Det Sverige behöver för att bli ”ett framgångsrikt land i övergången till en starkt kunskapsbaserad ekonomi” tycks vara naturvetenskaplig och medicinsk forskning i allmänhet och life science-forskning i synnerhet. Huvudansvaret för att Sverige får ”kunskapsintensiva företag” läggs alltså på universiteten och forskarna.

Frågan om vilken roll politiken och vilken roll ägandet av företagen har i denna process undviker Björklund helt. Likt strutsen gömmer han huvudet i sanden inför den verkliga utmaningen, nämligen var skall kunskap industrialiseras?

Var skall de kunskapsintensiva företagens huvudkontor placeras? Var skall produktionen ligga? Var skall produktutvecklingen ske? Var skall marknadsorganisationen ligga? Var skall faktureringen från försäljningen hamna? Var skall underleverantörer av hårdvara och mjukvara finnas? Hur skall den långa och osäkra vägen mot industriell framgång finansieras? Av vem? Och sist men inte minst, hur skapas ett ägande som har verksamhetsfokus och som återinvesterar överskott i verksamhetsutveckling?

Jan Björklund, svensk forskning är redan attraktiv för kunskapsintensiva företag. Svenska forskare får redan sina landvinningar industrialiserade – i USA, Schweiz, Tyskland, Kina och Indien. Med Jan Björklunds ensidiga recept har Sverige goda förutsättningar att fortsätta utvecklas till exportör av forskningsresultat. Med universiteten som underleverantörer till globala life-science företag.

För att forskningsbaserad kunskap skall kunna omsättas i kunskapsintensiva företag så måste det finnas en aktiv, mottagande industriell motpart. Det vill säga företag som har intresse, kompetens och ekonomiska muskler nog att engagera sig i att omvandla kunskap till nya produkter, processer och tjänster. Detta oavsett om kunskapen förmedlas indirekt, genom utbildade människor, eller mer direkt, genom konkreta forskningsresultat.

Men så länge som ägandet – det statliga såväl som privata – är ointresserat av att arbeta långsiktigt för att industrialisera kunskap så kan inga toppforskare i världen hjälpa Sverige att bli något annat än en kunskapsbananekonomi.

Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi, forskningsledare vid Centrum för teknik- och vetenskapsstudier, Uppsala universitet

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Kungen-500
Foto:TT

 Kungen öppnade riksmötet. Talade om krig och våld i vår omvärld. 5  2 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Se utspelet. ”Säger hon dumma saker kan vad som helst hända.” 482  46 tweets  436 rekommendationer  0 rekommendationer

Jimmie-Akesson-144
Foto:Roger Turesson

 ”Finns rövarhänder i maktens korridorer.” Antje Jackelén i sitt tal. 176  27 tweets  149 rekommendationer  0 rekommendationer

Linus-Bylund-144
Foto:TT

 Linus Bylund inte imponerad. Tycker inte att ärkebiskopen lyckades med sina planer.

Massage-bordell-500
Foto:Polisens förundersökning

 Inspektör på hemligt uppdrag. Polishund markerade senare i alla sängar. 9  4 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

Baby144
Foto:All over press

 Många tackade glatt ja. ”Så internettörstande att de ansluter sig till okänt nätverk.” 220  20 tweets  198 rekommendationer  2 rekommendationer

Om tipsen som sparar hundralappar på dyrt bredband.  DN:s Maria Crofts. 9  5 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

Läser du igenom användarvillkor på nätet?

Annons:
Noten
Foto:Marabou/ Skärmdump DN.se

 ”Är det första april?!” DN-läsarna emot förändringen. ”Låter skitäckligt.” 33  10 tweets  23 rekommendationer  0 rekommendationer

 Trillingnöten försvinner ur Aladdin. Flera klassiker fasas ut. 5239  96 tweets  5128 rekommendationer  15 rekommendationer

Är det rätt att byta ut trillingnöten?

Apple144
Foto:TT

 EU tror avtalet är olagligt. Men Apple slår tillbaka. Länder lockar storbolag med specialavtal.

 Därför får Apple kritik av FBI. För datan. 78  5 tweets  73 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: