Fler synliga poliser på gator och torg är en av de viktigaste frågorna för både alliansen och de rödgröna inför valet den 19 september.
De senaste två mandatperioderna, från 2002 och fram till i dag, har både alliansregeringen och den tidigare socialdemokratiska regeringen prioriterat polisfrågorna högt. Främst har detta märkts genom att antalet poliser har ökat från drygt 15 000 till 20 000.
Trots att vi har fått nästan 33 procent fler poliser i Sverige under de senaste åtta åren upplever var fjärde polis att antalet poliser i yttre tjänst har minskat. Ytterligare 40 procent anser att antalet poliser ute har varit oförändrat de senaste åren. Det visar en färsk undersökning som Exquiro Market Research genomfört bland drygt 1 700 poliser och som Polisförbundet presenterar i dag.
En synlig och närvarande polis som skapar trygghet i samhället är en viktig framgångsfaktor. Vi vet att fler synliga poliser leder till att allmänheten lämnar fler tips vilket i sin tur bidrar till att fler brott klaras upp.
Detta bekräftas också av vår undersökning där 3 av 4 poliser säger att det är viktigt med fler synliga poliser som arbetar ute.
Både alliansen och de rödgröna bör fundera över vad man kan göra för att öka synligheten.
Över hälften av våra tillfrågade poliser, 55 procent, tror att satsningen på polisarbetet i yttre tjänst har misslyckats eftersom de poliser som arbetar där allt oftare tas ut i olika projekt som inte har någon koppling till utryckningsverksamheten. 38 procent upplever vidare att det är för låg status att arbeta i yttre tjänst vilket leder till att poliser söker sig till andra tjänster inom Polisen.
Av vår undersökning framkommer också att var tredje polis, 35 procent, anser att närpolisens möjligheter att arbeta brottsförebyggande har minskat.
För Polisförbundet är det uppenbart; satsningen på fler poliser har varit helt nödvändig. Men det räcker inte med fler poliser. För att öka synligheten måste Polisens organisation ses över. Då handlar det inte enbart om att slå ihop dagens 21 polismyndigheter till en enda vilket de rödgröna föreslår i sin regeringsplattform och alliansen nyligen tillsatte en utredning om.
En förändrad struktur med färre eller en enda polismyndighet kan säkert lösa en del problem inom svensk polis. Men ska vi skapa ett tryggare samhälle med en polis som arbetar synligt och brottsförebyggande bör regeringen prioritera tre saker:
För det första bör en yrkesanalys göras. I dag kan ingen svara på hur många poliser som arbetar som närpoliser, hur många som arbetar med utredningar eller på utryckningsverksamheten. I de länder där det finns polisforskning kan forskare titta på vilka som vad gör vad inom Polisen. Utifrån denna forskning kan man analysera hur arbetet bör genomföras för att polisverksamheten ska fungera optimalt. Forskningen bör också ge svar på vilka uppgifter som är rent polisiära och kräver polisiära befogenheter och vilka uppgifter som kan utföras av andra.
För det andra bör en genomlysning av hela polisorganisationen göras. Här är det viktigt att inte bara fastna i frågan om en polismyndighet. Det är än viktigare att titta på hur Polisen kan arbeta brottsförebyggande i lokalsamhället och hur samarbetet med kommunen, skolan och socialtjänsten ska se ut.
Utredningen bör också titta på gränsdragningarna mellan Polisen och de andra brottsbekämpande myndigheterna. I dag arbetar exempelvis Kustbevakningen med polisiär bevakning till havs. Frågan är om detta är det bästa sättet att utnyttja samhällets resurser. Kanske borde den brottsbekämpande delen av Kustbevakningen slås ihop med Polisen för att på så vis öka förmågan att förebygga och klara upp fler brott. Genomlysningen bör också ge svar på om det finns uppgifter som kan tas bort från Polisen.
För det tredje bör regeringen fundera över nya sätt att öka Polisens synlighet i lands- och glesbygdsområden där få poliser täcker stora områden. I dag har många av dessa områden svårt att rekrytera fler poliser. En lösning som man redan i dag arbetar med på Rikspolisstyrelsen är en ny nationell resurs som lättare kan samordna arbete över länsgränserna. Tanken är att den nationella resursen till exempel kan användas om en ort drabbas av en stöldvåg och den lokala polismyndigheten begär och behöver förstärkning. Hur länge en enhet stannar på en plats kommer att variera från fall till fall.
Tidigare var det vanligt att partierna över blockgränsen träffade överenskommelser om de stora samhällsfrågorna, som försvaret, energipolitiken och pensionerna. Den kommande mandatperioden borde den borgerliga alliansen och de rödgröna enas kring en nationell polispolitik. Detta oavsett vilket block som vinner valet.
Det finns fördelar med en nationell polispolitik. Bland annat skapas det förutsättningar för långsiktiga beslut kring frågor som rör svensk polis. I dag vet vi i bästa fall vad som ska ske under den kommande fyraårsperioden. Men oftast kan vi bara förutse vilka krav som ställs under det kommande budgetåret.
En blocköverskridande polispolitik skulle också bidra till en långsiktighet och förutsägbarhet som i sin tur skapar förutsättningar för ett tryggare samhälle.
Jan Karlsen
Polisförbundets ordförande