Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Bostadsbrist också i länder med marknadshyror”

De som förordar en övergång till marknadshyror beskriver aldrig hur det ska gå till i praktiken och vilka konsekvenser det skulle få. Assar Lindbeck är ett undantag. Han inser att man måste vidta åtgärder för att ”undvika bl a skenande hyror och oförtjänta vinster”. Det har han helt rätt i, för det blir den omedelbara effekten av marknadshyror. Samtidigt är det precis det han vill åstadkomma. För högre vinster och höjda hyror ska sätta fart på byggandet och tvinga hyresgäster att flytta på sig för att ge plats åt alla ”outsiders”. Hur ökade hyror ger möjlighet för fler att flytta till våra storstäder är dock en gåta, skriver Barbro Engman, ordförande i Hyresgästföreningen.

Lindbeck listar en lång rad möjliga metoder för att undvika en plötslig ”hyreschock” och mildra effekterna av sitt förslag.

Man kan via lagstiftning begränsa den årliga hyresstegringen, man kan begränsa fastighetsägares rätt att höja hyran med max x procent per år utöver KPI eller använda olika varianter av skattelösningar för att begränsa fastighetsägarnas vinster. Hans artikel är full av förslag på statliga regleringar av hyresmarknaden som vi sedan länge varit förskonade ifrån.

Han konstaterar också att ingen regering av någon färg eller sammansättning under alla dessa decennier har varit beredd att överge den svenska förhandlingsmodellen. Tvärtom har många statliga utredningar kommit till samma slutsats som utredningen ”Bruksvärde, förhandling och hyra”(SOU 2000:33) och remissinstanserna gjorde.

Man var ”ense om att bruksvärdessystemet – trots vissa brister – är överlägset det system med hyresreglering som tidigare gällde”.

Bruksvärdesystemets uppgift är att skydda hyresgästers rätt att bo kvar. Det är sannolikt därför systemet får uppslutning i riksdagen gång på gång. Politikens uppgift – till skillnad från ekonomiska teoretiker – är att göra en avvägning mellan olika intressen och se till hur det fungerar i verkligheten.

Det finns förvisso länder som gått den väg Assar Lindbeck anvisar men inte med det resultat han förespeglar.

”Trots en allt bättre ekonomisk situation, skattereformer och avregleringen av den privata hyresmarknaden har inte nyproduktionen av privata hyresrätter ökat nämnvärt i Helsingforsregionen under de senaste 20 åren.” – Boverkets analys av bostadsbyggandet i Norden, 2011.

I Tyskland förs just nu en intensiv debatt om hur en ”hyresbroms” ska utformas för att mildra de dramatiska hyreshöjningarna på den fria marknaden.

Det finns inte ett enda land med marknadshyror som har klarat bostadsförsörjningen till breda grupper. Samtliga dessa länder har tvingats ha en av staten subventionerad hyressektor, så kallat social housing.

Lindbeck menar slutligen att vi kan inleda marknadsanpassningen i nyproduktionen. ”En fördel är att man på så sätt ganska snabbt kan få i gång bostadsbyggandet” menar han. Ja, men det har vi till stor del redan genomfört. Men den nya lagen om så kallade presumtionshyror, som innebär att hyrorna i nyproduktion kan förhandlas till högre nivåer än bruksvärde, har resulterat i ett fortsatt lågt byggande och skenande nyproduktionshyror. Trots avsaknad av ”hyreskontroll” byggs det inte heller villor eller bostadsrätter i någon nämnvärd omfattning.

Tack vare att vi har en förhandlingsmodell och inte en statlig hyresreglering så har vi klarat av att sätta hyror år efter år för tre miljoner hyresgäster i både hög- och lågkonjunktur och trots många påfrestningar på både svensk ekonomi och hushållen. Det är ett svårslaget rekord om man tittar på de bekymmer andra länder har och har haft på hyresmarknaden. Därför blir Assar Lindbecks förslag om mer statlig kontroll helt obegripligt. Det finns bara ett recept för att minska bostadsbristen: bygg mer.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.