Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Bostadssamtalen får inte slå mot hushållens ekonomi”

”Alltför många och för betungande byggregler är en viktig orsak till att det byggs för lite i Sverige”, skriver moderatledaren Anna Kinberg Batra och moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson.
”Alltför många och för betungande byggregler är en viktig orsak till att det byggs för lite i Sverige”, skriver moderatledaren Anna Kinberg Batra och moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson. Foto: Christine Olsson TT

Tre M-krav. Rapporter om trångboddhet duggar tätt och flyktingvågen ökar behovet av bostäder. Bristen har utvecklats till en akut bostadskris och det är nödvändigt med reformer för att lösa den. Tre frågor är avgörande när bostadssamtalen med regeringen inleds i morgon, skriver Anna Kinberg Batra (M) och Ulf Kristersson (M).

Att bryta det nya utanförskapet som huvudsakligen drabbar unga och utrikes födda är avgörande för att Sverige ska fortsätta att vara ett starkt och sammanhållet land. Totalt står var sjunde person i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden på grund av dålig integration och stelbenta bidragssystem. Om Sverige inte förbättrar integrationen riskerar ytterligare 90.000 utrikes födda att bli arbetslösa de kommande åren. Ska detta nya utanförskap kunna brytas måste fler kunna få sin första bostad och det måste gå att bo på de orter där jobben växer fram. Tyvärr går utvecklingen nu åt fel håll.

En långvarig bostadsbrist har utvecklats till en akut bostadskris. Rapporter om trångboddhet duggar tätt. Prognoserna för bostadsbehovet under de kommande åren har justerats upp kraftigt. Den akuta flyktingkrisen ökar samtidigt behovet av fler bostäder.

Bostadsbristen är allvarlig eftersom den begränsar människors möjligheter att flytta till jobb och utbildning. De som vill ta steget in på arbetsmarknaden och få sitt första jobb drabbas särskilt hårt. Det kan vara studenter som precis tagit examen eller de som försöker flytta till jobb från bidragsberoende och utanförskap.

Bostadsbristen är allvarlig eftersom den begränsar människors möjligheter att flytta till jobb och utbildning. De som vill ta steget in på arbetsmarknaden och få sitt första jobb drabbas särskilt hårt.

Sverige behöver en effektiv reformagenda för fler bostäder och bostadspolitiken måste på två viktiga punkter läggas om. Det krävs reformer som förenklar de regler som förhindrar att det byggs nytt och det behövs åtgärder som leder till bättre användning av det nuvarande bostadsbeståndet. Samtidigt måste utbyggnaden av vägar, järnvägar och annan kollektivtrafik göras så att de förbättrar förutsättningarna för ökat bostadsbyggande.

Därför är vi – tillsammans med de andra partierna från Alliansen – beredda att diskutera bostadsfrågorna med regeringen i de bostadssamtal som börjar i morgon, måndag. Tre frågor är dock avgörande för att sådana samtal ska kunna ge resultat:

Välskötta offentliga finanser är helt centralt

För att kunna ta sig an Sveriges behov av investeringar för mer kunskap i skolan och för bättre integration krävs välskötta offentliga finanser. Trots detta ser vi nu hur budgetunderskotten ökar snabbt. De förväntade underskotten mellan 2015 och 2018 har ökat med 93 miljarder kronor sedan regeringen tillträdde, enligt Riksdagens utredningstjänst. Det är en ökning med 245 procent.

Det finns därför mycket litet utrymme för ineffektiva satsningar som ökar de offentliga utgifterna. Regeringens bostadssubventioner försämrar de offentliga finanserna och döms ut av såväl experter som byggföretag. Effekten på antalet nya bostäder kommer – i bästa fall – att vara begränsad. Regeringen bör därför avveckla dessa subventioner till förmån för reformer som kan göra verklig skillnad.

Enklare byggregler och ökad rörlighet

Alltför många och för betungande byggregler är en viktig orsak till att det byggs för lite i Sverige. Det handlar om exakt hur bostäder ska vara utformade och vilka tekniska krav de ska uppfylla. Dessa regler måste nu förenklas för att bostadsbyggandet ska kunna öka. Regelförenklingar bör bland annat omfatta det som kallas ”utformningskraven”. Till exempel bör det vara möjligt att dela ett kök mellan flera lägenheter, även om de inte är studentlägenheter.

Det är dock inte bara byggregler som försvårar för människor att få sin första bostad. Ofta tar det alldeles för lång tid innan bostäder kan börja byggas vilket gör det dyrare att både bygga och bo. För att underlätta bostadsbyggande bör det gå snabbare att sätta spaden i marken. På sikt bör detaljplanekravet avskaffas och översiktsplanerna stärkas. Kommuner bör redan nu oftare få avgöra när detaljplaner behövs och planernas krav bör kontinuerligt ses över. Byggherrar bör själva tillåtas att arbeta fram planförslag och kommunerna få mindre möjlighet att avslå planförslag som inte strider mot översiktsplanen. I Norge, där både kommun och byggherre kan ta initiativ till nya byggprojekt har detta visat sig fungera väl.

Därtill bör kretsen som kan överklaga byggnation begränsas och överklagandeprocessen förkortas. Till exempel bör Länsstyrelsen slopas som instans för samtliga byggärenden. Strandskyddet bör också ändras i syfte att göra det enklare att bygga och bo nära vatten. Behovet av fler bostäder bör även vara en central prioritering vid utformningen av reglerna för riksintressen.

För att öka utbudet av bostäder bör bostadsrättsinnehavare ges friare rätt att hyra ut i andra hand och en samlad översyn av den nuvarande hyresregleringens konsekvenser bör genomföras. Det finns också anledning att se över hur ”flyttskatten” kan förändras för att undvika inlåsning. Skattejusteringar bör finansieras av andra bostadsrelaterade skatter, men det är inte aktuellt att återinföra fastighetskatten.

För att nå fram till verkliga förbättringar krävs nu en ny öppenhet från regeringspartierna, som tidigare röstat emot exempelvis förenklade detaljplanekrav, enhetligare byggregler och bättre möjlighet att hyra ut lägenheter och rum.

Värna vanliga hushålls ekonomi

Att köpa en bostad är ofta livets största affär och i många fall den enda möjliga vägen in på bostadsmarknaden. Det är därför avgörande att samtalen om bostadspolitiken inte leder till försämrad ekonomi för de svenska hushållen och att hushållens planeringsförutsättningar inte plötsligt förändras. Detta blir än viktigare då regeringen redan har höjt skatten för över en miljon löntagare och regeringens egna beräkningar visar att sex av tio svenskar förlorar på den budget som just trätt i kraft.

Redan nu riskerar en familj med vanliga löner, som använder bil och rutavdrag, att få mer än 15.000 kronor mindre per år att röra sig med som följd av regeringens politik. Att i det läget försämra ränteavdragen eller återinföra fastighetsskatten kan ge stora negativa effekter för många familjer som redan i dag har små marginaler. Tre fjärdedelar av alla hushåll i Sverige har ränteavdrag i dag och skulle påverkas av försämringar, av dem skulle 65.000 hushåll med mycket små inkomster drabbas extra hårt. Att värna hushållens ekonomi är dessutom extra viktigt i ett läge där den svenska regeringen höjer skatten på arbete.

Att reformera den svenska bostadsmarknaden är svårt men nödvändigt. Med dessa utgångspunkter är vi dock beredda att söka samförstånd, om regeringen på allvar vill pröva nya vägar för att lösa Sveriges utmaningar.

DN Debatt. 31 januari 2016

Debattartikel

Anna Kinberg Batra (M) och Ulf Kristersson (M):
”Bostadssamtalen får inte slå mot hushållens ekonomi”

Repliker

Anders Ferm, tidigare bland annat långvarig medarbetare till Olof Palme, ambassadör, förlagschef och chefredaktör för Arbetet:
”Ränteavdragen är ett elände för bomarknaden”

Rolf-Erik Román, fd expert på Boverket:
”Ta bort ränteavdragen och sänk inkomstskatterna”

Läs fler artiklar på DN Debatt.