Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Bråket om budgeten riskerar ­satsning på skolans framtid”

Offra inte skolan. Regeringens budgetförslag innehåller den viktiga satsningen på tre miljarder till höjda lärarlöner. Forskarna är tydliga med att investeringar i lärarna är effektivt för att vända utvecklingen. Löftet om en bred samling för att höja läraryrkets ­attraktivitet får inte svikas, skriver Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

I dag borde riksdagen ha fattat ett mycket viktigt beslut: att staten i budgeten satsar 12 miljarder kronor under de närmaste åren på skolan och för att höja läraryrkets attraktivitet. Detta skulle bland annat ha möjliggjort rejäla höjningar av lärarnas löner, vilket är nödvändigt för att fler ska vilja bli – och stanna kvar som – lärare.

I kammaren står olika budgetalternativ mot varandra. I regeringens budget finns en av svensk lärarkår efterlängtad riktad satsning på lärarlöner på tre miljarder kronor. Men nu hotar Sverigedemokraternas agerande att omintetgöra denna framtidssatsning. Det är fullständigt oacceptabelt att ett parti vars väljare skiljer ut sig genom att ge skolfrågorna låg prioritet ska få sätta käppar i hjulet.

Det är nu ett år sedan hela Sverige drabbades av Pisa-chocken och de dominerande partierna har ännu inte lyckats samla sig för satsningar som kan vända utvecklingen. I stället för att mötas och hitta breda lösningar överlåter man till Sverigedemokraterna att anta eller förkasta.

Det är att offra de viktiga sakfrågorna för den politiska prestigen. I ett läge när kunskapsresultaten bland svenska elever sjunker kraftigt är symbolpolitiken djupt beklaglig. Nutiden riskerar att beskrivas som ett mörkt kapitel i framtidens historieböcker. Svenska och internationella forskare är tydliga med att den mest effektiva åtgärden för att vända denna nedåtgående utveckling är att investera i lärarna. Inte minst genom att höja läraryrkets attraktivitet med höjda löner.

Få frågor har det senaste året uppmärksammats så mycket som krisen i skolan och vikten av att satsa på lärarna. Politiker på båda sidor om blockgränsen har talat om behovet av att lärarnas löner höjs – och nuvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) gjorde redan före valet höjda lärarlöner till ett prioriterat vallöfte. Väljarstödet för att satsa på lärarna är också mycket stort. I Göteborgs universitets nya undersökning om valets viktigaste frågor kom höjda löner för lärarna allra högst upp som enskild fråga. Att investera i lärarna – och därmed i höjda kunskapsresultat – är av strategiskt intresse för en kunskapsnation som Sverige.

Lärarnas löner har halkat efter i flera årtionden. På 1960-talet sattes riksdagsledamöternas löner efter motsvarande gymnasielärares löner. Detta visade hur högt samhället då värderade läraryrket. Att undervisa elever var ett lika viktigt uppdrag som att vara folkvald. I dag har riksdagsledamöter en dubbelt så hög lön som lärare. Även i förhållande till andra jämförbara yrken – som civilingenjörer eller ekonomer med lika lång utbildning – har lärarnas löner halkat efter rejält. Dagens stora löneskillnader bidrar starkt till de tomma platserna på lärarutbildningen.

Ansvaret för löneraset delas av staten, kommunerna och de fristående skolorna. Lönerna började falla i slutet av 1960-talet, med staten som huvudman och har sedan fortsatt medkommuner och fristående skolor som huvudmän.

Vi har i årtionden kämpat för att läraryrkets attraktivitet ska höjas genom att lärare får en lön som motsvarar det viktiga ansvar de har för kunskapssamhällets framtid. Det är högst rimligt att lärare får löner och löneutveckling som matchar jämförbara yrken. Först då blir läraryrket konkurrenskraftigt.

De senaste tre åren har det skett en vändning. Kommunerna har satsat mer på lärarna än vad arbetsmarknadens genomsnitt har fått. Staten med den förra regeringen vid makten har inrättat karriärtjänster som ger särskilt skickliga lärare ett betydande lönelyft. Den nya regeringen föreslår nu satsningar på 3 miljarder kronor årligen på höjda lärarlöner. Det är viktiga satsningar, men lärarnas löner måste prioriteras under många år framöver för att yrket ska bli korrekt värderat. Nu måste staten, kommunerna och de fristående skolorna fortsätta ta ansvar.

Regeringens förslag till lärarlönesatsning är en möjlighet för riksdagen att visa att samhället – som har nedvärderat läraryrket under så lång tid – faktiskt tar ansvar för att uppvärdera yrket. Om vi återigen ska bli en kunskapsnation i världsklass och skapa jobb som bygger på att vi konkurrerar med kunskap och inte låga löner behöver vi vända kunskapsutvecklingen i den svenska skolan. Lärarna är nyckeln för att det ska kunna ske.

Frågan har lyfts om det går att göra en sådan satsning inom ramen för den svenska lönebildningsmodellen. Vårt svar är tydligt: Ja – den relativlöneförflyttning som lärarna gjort de senaste tre åren visar att den svenska modellen fungerar. Arbetsmarknaden har förstått hur strategiskt viktiga lärarna är för ekonomi och välfärd och därför har ingen kompensation för lärarnas löneökningar utkrävts. Hur lönerna finansieras är inte avgörande – det viktiga är att parterna förhandlar om fördelningen. Från lärarfackens sida är vi självklart beredda att ta vår del av ansvaret.

Att investera i lärarna genom att höja yrkets attraktivitet genom bland annat höjda löner var den enskilt viktigaste valfrågan. Nu försöker regeringen infria sina löften om att avsätta resurser för höjda lärarlöner. En majoritet av kommunerna har nu insett allvaret och genom att ge lärarna mer än arbetsmarknadens genomsnitt tre år i rad ändå skickat tydliga signaler om att dessa kommuner är beredda att ta sin del av ansvaret.

Vi i lärarfacken kommer inte att luta oss tillbaka förrän lärarlönernas felavlöning har rättats till. Vi kommer att vara lika tydliga mot såväl stat som kommuner och fristående skolor: ingen kan räkna med att de andra aktörerna ska lösa problemet. Alla måste ta sin del av ansvaret.

Vi välkomnar regeringens löfte om en nationell samling för att höja läraryrkets attraktivitet. Det finns inte en bransch eller sektor i det här samhället som inte gynnas av att framtidens arbetskraft har ännu bättre kunskaper för att göra ett bra jobb. Det är tvärtom en förutsättning för jobb och tillväxt också framöver. Därför behövs en bred samsyn kring behovet av att investera i lärarna. Politiskt, men också på arbetsmarknaden. Lärarna är grunden för kunskapssamhället.

 

Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund

Johanna Jaara Åstrand, ordförande, Lärarförbundet

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.