Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

Bred kampanj ska stärka svenskarnas läsförmåga

Litteraturutredningen klar. Läsförmåga bland unga minskar och det finns stora sociala skillnader i våra läsvanor. Det är en oroande utveckling som vi vill möta med en brett upplagd kampanj för att stärka läsande och läsförståelse. Dessutom bör den starkt polariserade bokförlagsbranschen ses över, skriver ledamöterna i Litteraturutredningen.

I dag lägger Litteraturutredningen fram sitt betänkande ”Läsandets kultur”. Vi har haft i uppgift att analysera ett antal frågeställningar som kan sammanfattas i två huvudområden, dels befolkningens läsande, dels hur det litterära systemet fungerar i dag: upphovsmännen, bokmarknaden, kulturtidskrifterna och det internationella utbytet på området.

Vi gör en grundlig analys av utvecklingen och bygger den på aktuella forskningsresultat. Vi ser i de resultat som presenteras en dramatisk och på vissa områden oroväckande utveckling.

Visserligen är läsvanorna för befolkningen som helhet stabila men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Flickor läser mer än pojkar, kvinnor betydligt mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. Det går att utläsa en tydlig nedgång under senare år, främst bland unga. De ungas läsförmåga har också minskat påtagligt under en lång följd av år, vilket betyder att en allt större andel har svårt att förstå och tillgodogöra sig texter på ett tillfredställande sätt. I den senaste Pisa-undersökningen hade en fjärdedel av de 15-åriga pojkarna i Sverige bristande funktionell läsförmåga.

En sämre läsförmåga påverkar det abstrakta tänkandet och därmed blir en rad skolämnen lidande. Det gäller även ämnen som matematik och naturvetenskap. Det innebär också att tusentals barn efter nio år i grundskola fortfarande saknar grundläggande färdigheter för att fullt ut kunna delta i samhällslivet och göra sin röst hörd.

Initiativ måste enligt vår mening tas för att vända den negativa utvecklingen. Vi anser att frågans betydelse kräver en bred politisk samling och ökad uppmärksamhet i samhället i stort. Samtliga viktiga aktörer – skolan, folkbiblioteken och det civila samhället – måste engageras i arbetet.

Vi föreslår därför att regeringen för riksdagen lägger fram en plan för det vi kallar ”Ett läslyft för Sverige”, med ett antal konkreta delmål och det övergripande målet att alla, oavsett bakgrund och förutsättningar, senast år 2018 ska ha god läsfärdighet och tillgång till litteratur. Motsvarande satsningar har med lyckat resultat genomförts i andra länder, till exempel i Norge och USA.

Vi menar att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk beredning för att följa arbetet med läslyftet. För att nå målen föreslår vi en rad insatser:

Inför läsombud i förskolorna. All forskning visar att det är av stor vikt att barn tidigt får möta litteraturen för att få en god läsförmåga. Samtidigt vet vi att det pedagogiska innehållet i förskolan varierar. Vi föreslår därför att Skolverket får i uppdrag att initiera en försöksverksamhet med läsombud i förskolorna där samarbete med folkbiblioteken är en viktig del. I skolan behöver lärarnas kunskaper om litteratur och litteraturdidaktik stärkas. Vårt förslag är därför att framtida satsningar på kompetensutveckling för lärare inriktas på att vidareutveckla kunskapen på dessa områden.

Bemanna skolbiblioteken. Internationell forskning visar att skolbibliotekarier är mycket effektiva inspiratörer vad gäller att öka läsfärdigheten hos eleverna. Skolbibliotek utan skolbibliotekarier har inte alls samma positiva effekter. Därför föreslår vi att det införs bestämmelser som anger att huvudmännen ska sträva efter att skolbiblioteken är bemannade med bibliotekarier som ett stöd i det läsfrämjande och pedagogiska arbetet.

Stärk läsfrämjande insatser. För att stärka lokala och regionala aktörers utvecklingsarbete på litteraturområdet anser vi att läsfrämjande och litteratur ska ingå i de kulturplaner som tas fram inom ramen för den så kallade kultursamverkansmodellen. Statliga medel bör fördelas till landstingen för detta. Vi föreslår även att Kulturrådet får en ny roll och ges i uppdrag att ta initiativ till och samordna större läsfrämjande insatser av nationellt intresse. Vidare behöver folkbildningens läsfrämjande roll stärkas och vi föreslår därför att 30 miljoner kronor avsätts specifikt för folkbildningens läsfrämjandeverksamhet.

Bevaka bokmarknadens utveckling. Bokmarknaden ser i dag inte ut som den har gjort under tidigare decennier. Förlagsledet utmärks av en polarisering mellan ett fåtal starka koncerner och en stor mängd mindre aktörer. Det har även utvecklats ett vertikalt ägande där de stora förlagskoncernerna numera har intressen i såväl distributions- som försäljningsledet. Denna utveckling reser många frågor som regeringen noga bör följa.

Stimulera bokhandeln. Bokhandeln är inne i en svår omställningsperiod. Samtidigt är det viktigt att ett brett urval av böcker är synligt i det offentliga rummet. Vi föreslår därför bland annat ett fortsatt stöd för att stimulera nya affärsmodeller i branschen.

Gör e-litteraturen tillgänglig. E-boken får allt större betydelse. Bibliotekens möjligheter att låna ut e-böcker är en viktig och omdebatterad fråga. Vi föreslår att folkbiblioteken i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting går samman och bildar en resursstark part i förhandlingarna med förlagen. Vidare förslås ett uppdrag till Kungl. biblioteket om att tillhandahålla e-litteratur via den nationella biblioteksdatabasen Libris.

Modernisera kulturstödet. Utöver detta lämnar vi också en rad förslag i syfte att modernisera och vidareutveckla kulturpolitiska stöd- och ersättningsordningar. Vi föreslår till exempel att det införs en maxgräns för hur stora bidrag enskilda företag ska kunna få inom litteraturstödet. Medel som frigörs bör i stället användas för att stödja bland annat förlagens backlistdigitalisering och utgivning av kulturtidskrifter. Vi föreslår också större resurser till internationellt utbyte på litteraturområdet, bland annat en ökad satsning på översättarna.

Litteraturutredningen har arbetat knappt ett och ett halvt år och hunnit belysa många av de förändringar som sker och har skett på läsningens och litteraturens område. Utredningens uppdrag har varit brett men det ekonomiska reformutrymmet begränsat.

Avslutningsvis kan vi dock konstatera att behovet av genomgripande åtgärder och reformer är stort, framför allt vad gäller läsning. Nuvarande utveckling bidrar på sikt till ett delat samhälle där vissa har goda möjligheter och andra står utanför och ser sitt inflytande minska.

Tomas Lidman, fd riksarkivarie och riksbibliotekarie

Johanna Koljonen, kritiker och programledare

Martin Ingvar, professor

Annina Rabe, litteraturkritiker