Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Breddidrotten i Stockholm får fler och billigare hallar”

Tre till priset av en. Det finns drygt 500 idrottsföreningar i Stockholm och behovet av idrottshallar är stort. Därför vill Stadshusalliansen satsa på att bygga fler och enklare träningsanläggningar, till en lägre kostnad. Det handlar om funktionella och kvalitativa hallar som motsvarar föreningarnas behov, skriver Regina Kevius (M).

För att möta de behov av idrottshallar som Stockholms drygt 500 idrottsföreningar har ska vi nu satsa på att bygga fler och enklare träningsanläggningar i staden. Hallar som är funktionella, kvalitativa och som motsvarar föreningarnas behov är vår högsta prioritet. Det fastslår Stadshusalliansen i budgeten för 2013.

I takt med att Stockholm växer ökar också efterfrågan på idrottsanläggningar och hallar. Varje vecka hör idrottsföreningar av sig och uttrycker sin önskan om fler anläggningar och fler halltider, helst i det område där barnen som utövar idrotten bor.

Föreningar som organiserar breddidrotten framför aldrig önskemål om lyxiga hallar, dyrare material eller finare publikytor. De vill framför allt ha grundläggande funktioner som fullstora spelmått, omklädningsrum och förråd. Deras önskan är tydlig: De vill ha fler hallar för pengarna.

Idrottsnämndens mål är att fler stockholmare ska bli fysiskt aktiva. Framför allt är det angeläget att barn och ungdomar får möjlighet att röra på sig. Idrottsföreningarna är grunden för idrottslivet i Stockholm och vi i idrottsnämnden har ett stort ansvar för att skapa förutsättningar som gynnar breddidrotten.

Behovet av avancerade hallar är begränsat bland föreningar som bedriver breddidrott. Däremot finns en efterfrågan på enklare hallar, inte minst inom handboll, basket och innebandy.

Hittills har Stockholms stad oftast byggt idrottshallar som var för sig kostat 60–80 miljoner kronor. Det har resulterat i få och kostsamma anläggningar. Samtidigt är det möjligt att bygga en fullt funktionell och fullstor hall för betydligt lägre summa. På flera håll i länet har kommuner prövat detta med goda resultat.

Det borde vara fullt möjligt att bygga för motsvarande kostnader även i Stockholms stad när andra kommuner lyckas pressa kostnaderna. Vi inser att vi måste tänka om och i stället prioritera funktionalitet framför högsta materialkvalitet. Nu vill vi ha två till tre nya hallar till det tidigare priset av en.

Stadshusalliansen fastslår i budgeten för 2013 att fler hallar för pengarna är en viktig prioritering. Vi har i år gett idrottsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på hur man kan bygga enklare hallar. Utgångspunkten när nya hallar byggs ska vara funktion. Hallarna kommer att uppfylla de önskemål som föreningarna har, nämligen standarder för spelmått, funktionella omklädningsrum och förråd.

Sådant som barn- och ungdomsidrotten inte efterfrågar, exempelvis viprum och hundratals sittplatser på dubbelsidiga läktare, kommer idrottsnämnden inte att prioritera.

På idrottsnämndens senaste sammanträde gick alliansen från ord till handling, vilket resulterade i att nämnden gav idrottsförvaltningen i uppdrag att genast påbörja projekteringen av två enklare fullstora hallar på Stora Mossens IP.

Vi kan också konstatera att idrottsanläggningar, i flera sammanhang, byggts som bullerplank. Inte sällan har det krävt omfattande markarbeten till kostnader som gör även den billigaste anläggning dyr. Vi måste därför satsa på att i största möjliga mån bygga nya anläggningar på bra mark som inte kräver ett alltför stort markarbete – på så vis kan vi också hålla kostnaderna nere till förmån för fler hallar.

Ett bra exempel är att bygga i anslutning till redan befintliga idrottsplatser så som vi nu beslutat att göra vid Stora Mossen.

Målet är att stadens nya anläggningar ska passa en majoritet av stockholmarna. Det främsta syftet med våra framtida hallar är, och ska vara, att tillgodose breddidrottens behov. Enklare hallkonstruktioner är något som fyller behoven för de allra flesta av de 500 föreningar som finns och verkar inom breddidrotten i Stockholm.

Denna prioritering gör vi för att få fler träningshallar för pengarna, vilket i sin tur skapar förutsättningar för fler stockholmare i rörelse.

Regina Kevius (M),
Idrotts- och stadsbyggnadsborgarråd, Stockholms stad

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.