Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Cirkulär ekonomi ökar inte sysselsättningen”

Regeringens förslag om skatteavdrag på reparationer av vitvaror har oklara miljöeffekter, bland annat innebär det att produkter med högre elanvändning repareras, skriver artikelförfattarna.
Regeringens förslag om skatteavdrag på reparationer av vitvaror har oklara miljöeffekter, bland annat innebär det att produkter med högre elanvändning repareras, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

Ny rapport. Vår analys visar att styrningen mot en cirkulär ekonomi varken leder till ökad sysselsättning eller förbättrad ekonomisk tillväxt. Den cirkulära ekonomin bör istället fokusera på miljöpolitikens viktigaste uppgift – att minska miljöpåverkan, skriver författarna till Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport.

I debatten framställs cirkulär ekonomi som en mirakelmedicin för fler jobb, högre tillväxt och bättre miljö. Särskilt viktiga anses styrmedel som uppmuntrar ökad resurseffektivitet, minskade avfallsströmmar, återvinning och återanvändning. Vår analys visar att ett så snävt fokus riskerar att vilseleda miljöpolitiken och ger inte önskade effekter på jobb och tillväxt. Den cirkulära ekonomin bör istället fokusera på miljöpolitikens viktigaste uppgift – att minska miljöpåverkan.

En hållbar cirkulär ekonomi är en ekonomi som hushåller med samhällets och naturens resurser, både nyutvunna och de som finns i tillverkade och använda varor. En verksam miljöpolitik vilar till stor del på en träffsäker beskattning av miljöpåverkan och reglering av farliga ämnen. Härigenom styrs beslut bort från negativa miljöeffekter och mot en effektivare resursanvändning.

Sverige har länge arbetat för att med olika styrmedel minska miljöpåverkan och bidra till en cirkulär ekonomi. Dessa styrmedel har visat sig fungera väl. Behandlingen av hushållsavfall är exempelvis i linje med EU:s avfallshierarki som anger att avfall i första hand ska förebyggas och i andra hand återanvändas eller materialåtervinnas. Om detta inte är möjligt ska avfallet energiåtervinnas och i sista hand deponeras. Totalt genererades 438 kilo hushållsavfall per person och år i Sverige 2014, strax under genomsnittet på 470 kilo per person för EU-länderna. Utav detta gick endast 3 kilo per person och år till deponi medan motsvarande siffra för EU-genomsnittet var drygt 130 kilo. Sedan år 2000 har andelen deponerat avfall utav total mängd hushållsavfall minskat i Sverige från 23 procent till mindre än 1 procent. Vid höjda ambitionsnivåer på området bör i första hand befintliga styrmedel ses över och skärpas.

 

Romklubbens analys påstår att det kommer att skapas 100 000 nya arbetstillfällen i Sverige, vilket sägs motsvara en minskning av arbetslösheten med en tredjedel. Dessa siffror mäter bruttoeffekter och ignorerar sysselsättningen i sektorer som krymper då den cirkulära ekonomin expanderar.

 

När cirkulär ekonomi främst fokuserar på ökad återvinning och återanvändning riskerar miljöpolitiken att hamna snett. Exempelvis har regeringens förslag om skatteavdrag på reparationer av vitvaror oklara miljöeffekter, bland annat innebär det att produkter med högre elanvändning repareras. Det kan verka orimligt att deponera eller bränna avfall som kan återvinnas. Men även återvinning kräver resurser och energi. Vid höga nivåer är kostnaderna för ytterligare utsortering och återanvändning starkt stigande. Därför är återvinning inte alltid rätt recept för en hållbar utveckling.

För att lägga grunden för en cirkulär ekonomi har regeringen gett en statlig utredning i uppdrag att studera återinförandet av skatten på avfallsförbränning. Skatten, som avskaffades 2010 för att den saknade miljöstyrning, ska nu enligt regeringens direktiv syfta till att minska förbränning och utsläpp av växthusgaser. Så länge förbränningsanläggningarna ingår i EU:s utsläppshandelssystem leder en sådan skatt inte till att utsläppen minskar globalt utan den omfördelar endast utsläppen inom handelssystemet – när svenska anläggningar minskar utsläppen kan anläggningar i andra EU-länder släppa ut mer.

EU-kommissionen ser grön offentlig upphandling som central för cirkulär ekonomi. Men upphandlingsprocessen och lagstiftningen gör att grön upphandling endast undantagsvis kan fungera som ett effektivt miljöpolitiskt styrmedel. Det är också oklart vilka miljökrav upphandlande myndigheter kan använda för att stödja utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Klimatkrav ökar kostnaderna för att nå det nationella klimatmålet. Den offentliga upphandlingens roll borde, även i en cirkulär ekonomi, vara ett medel för myndigheter att bedriva sina verksamheter kostnadseffektivt. Det kan dock inte uteslutas att innovationsupphandling kan bidra till utveckling och spridning av viss teknologi.

Användningen av icke-förnybara naturresurser framställs som ett problem i den snäva cirkulära ekonomin. Men det är inte resursernas knapphet som utgör problemet, utan eventuella marknadsmisslyckanden vid utvinning eller användning av naturresursen. Naturgrusförekomster har exempelvis stor betydelse som vattenreningsfilter och grundvattenmagasin. Om miljöbalkens tillståndsprövning fungerar som den ska har skatten på naturgrus sannolikt ingen miljöstyrande effekt. Skatten behöver då motiveras av andra skäl.

Det finns inget egenvärde i att öka cirkulationen i ekonomin med hjälp av styrmedel. En ökad cirkulation är motiverad om samhällsnyttan är större än resursåtgången. Redan i dagens ekonomi finns det betydande cirkulära inslag. Digitaliseringen kommer att stimulera fram fler cirkulära affärsmodeller och möjliggöra ett ökat delande av resurser. Delandet kan ge effektivitetsvinster, men innebär också en utmaning för den fiskala beskattningen.

Vi har även granskat antagandena bakom några tidigare analyser av cirkulär ekonomi, från Romklubben och Ellen MacArthur Foundation, och kan konstatera att de bygger på önsketänkanden om fler jobb och högre tillväxt. Romklubbens analys påstår exempelvis att det kommer att skapas 100 000 nya arbetstillfällen i Sverige, vilket sägs motsvara en minskning av arbetslösheten med en tredjedel. Dessa siffror mäter bruttoeffekter och ignorerar sysselsättningen i sektorer som krymper då den cirkulära ekonomin expanderar.

Omställningen kommer förmodligen att skapa nya jobb inom exempelvis återvinningsindustrin medan andra jobb inom till exempel gruvnäringen försvinner. Analysen från Ellen MacArthur Foundation antar att den cirkulära ekonomin drivs fram av teknisk utveckling bland annat i form av ökad energieffektivisering i transportsektorn. En teknikutveckling som antas vara gratis och enbart införs i de analyserade länderna ger en högre tillväxt i dessa länder. I verkligheten skulle nog en sådan gynnsam teknologi införas även i resten av världen och oavsett om ekonomin blir mer cirkulär eller inte. Vår analys visar att styrningen mot en cirkulär ekonomi varken leder till ökad sysselsättning eller förbättrad ekonomisk tillväxt. Detta ingår i den rapport som vi lämnar över till regeringen idag.

Bakgrund. Miljöekonomisk rapport

Konjunkturinstitutet (KI) gör varje år en miljöekonomisk rapport. Den görs i samråd med Naturvårdsverket och på uppdrag av regeringen.

Årets rapport analyserar den cirkulära ekonomin

Styrmedel som diskuteras: deponiskatt, producentansvar, avfallsförbränningsskatt, viktbaserad avfallstaxa, reglering av gruvavfall och skatt på naturgrus.

I rapporten analyseras: den roll som grön offentlig upphandling har i en cirkulär ekonomi, i vilken mån miljöskatter kan styra bort från farliga kemikalier i plast, samt hur sysselsättning och produktivitet kan påverkas av en övergång till en mer cirkulär ekonomi.

DN Debatt. 5 december 2016

Debattartikel

Författarna till Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport:
”Cirkulär ekonomi ökar inte sysselsättningen” 

Repliker

Robin Ljungar, miljö- och hållbarhetschef, Trä- och Möbelföretagen (TMF):
”Farligt och felaktigt om cirkulär ekonomi”

Anders Wijkman & Krister Skånberg:
”Olyckligt snäv syn på nyttjandet av naturen” 

Fem forskare vid Viktoria Swedish ICT:
”Felaktig utgångspunkt leder till fel slutsatser”

Per-Anders Enkvist, vd Material economics, författare till boken ”A Good Disruption”:
”KI missar innovationen i cirkulär ekonomi”

Slutreplik från författarna till Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport:
”Svepande kritik som bortser från forskning” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.