DN Debatt

”Dags att momsbefria mat som är bra för folkhälsan”

Foto: TT

Ny förening bildad. Vi styrs i dag in i hälsovådliga kostvanor. Nyttig mat är dyrare än onyttig. Bara 16 procent av vårt kaloriintag är hälsobringande. Bättre kostval skulle kunna minska folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt. Därför bör hälsosam mat momsbefrias och subventioneras, skriver tio läkare.

När politiska åtgärder för att främja hälsosammare kostval diskuteras är det en invändning som ofta återkommer: Det är inte rätt att inskränka vår valfrihet på detta område. Vad vi äter är starkt sammankopplat med vår integritet och identitet. Att någon utifrån skulle påverka detta val är därför helt naturligt en motbjudande tanke.

Faktum är dock att vi redan i dag blir utsatta för en flodvåg av information och styrmedel som påverkar våra kostval. Tyvärr är dessa krafter nästan uteslutande sådana som driver vår konsumtion mot ett mer ohälsosamt kostmönster.

Enligt Jordbruksverkets statistik utgörs 84 procent av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass – livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv. Bara 16 procent utgörs av livsmedel med hälsobringande effekt som grönsaker, frukter, baljväxter, fullkornsprodukter, bär, nötter och frön.

Vi måste fråga oss: har ett sådant kostmönster verkligen uppstått till följd av våra egna önskningar eller som följd av yttre påverkan?

Livsmedelsreklamen domineras av animaliska och industriellt behandlade produkter. Anledningen till detta är att produktionen av dessa sker i flera led vilket ökar vinstmarginaler och sysselsättning. Olyckligtvis är det just dessa livsmedel som bidrar negativt till vår hälsa.

Prissättningen på mat är i dag sådan att det kan bli dyrare att välja hälsosamt. 1 000 kilokalorier grönsaker och rotfrukter kan kosta dubbelt så mycket som samma kalorimängd kött eller fågel. Att välja frukt och bär kan bli tre gånger dyrare än godis och glass per kalorimängd.

Ohälsosamma livsmedel är vidare tillgängliga överallt och när som helst på dygnet. Vart vi än vänder oss finns snabbmat, godis och läsk tillhands. Den som vill äta hälsosamt står ofta inför en svår uppgift.

Information om hur våra kostval påverkar vår hälsa och sjukdomsutveckling är begränsad och verkar inte nå ut. Införande av köttfria dagar i våra skolor har på sina ställen mötts av protester från föräldrar som paradoxalt nog oroat sig för barnens hälsa. Detta trots att den köttfria dagen enligt nuvarande kunskapsläge i regel skulle komma att bli den mest hälsosamma i veckan.

Insjuknande i folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes skulle kunna minska drastiskt med hälsosammare kostval. Att helt utesluta animaliska produkter, raffinerade fetter och snabba kolhydrater ur kosten leder till så låga kolesterolvärden att det inte längre är möjligt att utveckla hjärtkärlsjukdom. En sådan kost har i två oberoende studier till och med visat signifikant tillbakagång av svår hjärtkärlsjukdom under hela uppföljningstiden fem år. Inget läkemedel kan uppnå detta. Om denna typ av kunskap kommit i tillämpning hade mycken sjukdom och för tidig död kunnat förhindras.

Vi som skriver det här har bildat den nya läkarföreningen Läkare för framtiden med syfte att sprida kunskap om kostens betydelse för hälsan. Vi vill uppmana våra politiker att ta beslut som avseende våra kostval kan skapa motkrafter till den påverkan som i dag sköljer över oss.

I dag dominerar de krafter som verkar för att vi ska välja livsmedel som ökar vår ohälsa. Dessa krafter bör begränsas och balanseras av bred information så att människors möjligheter att göra informerade kostval förbättras. Annars kommer vi på sikt se en fortsatt ökning av allvarliga kroniska sjukdomar med ett enormt lidande som följd och ökade ekonomiska påfrestningar på sjukvård och samhälle.

Genom styrmedel på andra områden har stora landvinningar gjorts inom folkhälsoområdet, som minskad rökning och alkoholkonsumtion. Antalet döda och skadade i trafiken och på arbetsplatser har kunnat minska. Sociala normer har förändrats.

Det är dags för våra politiker att nu prioritera folkhälsa och allmänintresse framför kortsiktiga vinstintressen även vad gäller vår livsmedelskonsumtion. Vi föreslår konkret att hälsosamma livsmedel momsbefrias och subventioneras så att alla har råd att äta hälsosamt. Beskatta också ohälsosamma livsmedel så att de bär kostnaderna för den ohälsa de skapar. Begränsa reklamen så att vi slipper höra skräpmatens ständiga lovsång. Ge slutligen våra hälsomyndigheter mer resurser att sprida information om kostens betydelse för hälsa och sjukdom.