Tre av fyra allianspartier kräver: Utred euron under nästa mandatperiod! Mycket har förändrats sedan folkomröstningen om euron. Vi är överens om att det under nästa mandatperiod är dags för en ny debatt där vi analyserar erfarenheterna av EMU-samarbetet, EU:s hantering av den finansiella krisen samt för- och nackdelar för Sverige med en anslutning. Vi vill och vågar ta tag i eurofrågan, skriver företrädare för M, C och KD.
För tio år sedan introducerades euron som EU:s gemensamma valuta. Sverige har stått utanför och följt euron som anammats av 16 EU-länder och blivit en världsvaluta. De politiska och ekonomiska konsekvenserna av att inte vara med kan nu utvärderas. Under nästa mandatperiod menar vi att det är dags att grundligt analysera erfarenheterna från eurosamarbetet, EU:s hantering av den finansiella krisen samt för- och nackdelar för Sverige att ingå i respektive stå utanför samarbetet. Vi vågar och vill ta tag i eurofrågan.
Sverige hade som bekant folkomröstning 2003 som gav ett tydligt nej, vilket partierna lovade att respektera. Det har vi gjort, men snart har ett decennium gått och redan i dag har mycket i det politiska landskapet förändrats. Folkomröstningen föregicks av en omfattande offentlig utredning 1996, den så kallade Calmforsutredningen, men den är i dag 14 år gammal. Sedan dess har mycket hänt.
Den svenska opinionen för euron har under åren stärkts i kölvattnet av finanskrisen, och den senaste opinionsundersökningen från SCB visar att det i dag är fler svenskar på jasidan än på nejsidan. Ett fullt EMU-medlemskap måste föregås av en framtida folkomröstning. Men innan dess är det viktigt med en diskussion där för- och nackdelar vägs mot varandra. Vi menar att det enda rätta är att nu utvärdera det svenska läget och öppna upp för en saklig samhällsdebatt. Miljöpartiet bejakar numera Sveriges medlemskap i EU och Mona Sahlin är långt ifrån ensam inom socialdemokratin om att vilja använda EU aktivt och stärka det ekonomisk-politiska samarbetet. Det är viktigt eftersom brett samförstånd krävs för att en ny folkomröstning ska bli aktuell.
Vid ett öppet seminarium som riksdagens EU-nämnd hade den 2 december framkom att det finns belägg för betydande handelsvinster med ett EMU-medlemskap. Euron anses ha ökat handeln mellan euroländerna med 10 till 30 procent i förhållande till handeln med icke-euroländer. Dessutom har euroländerna blivit mer attraktiva som handelspartner för länder utanför EU. En gemensam valuta skulle göra det lättare för svenska företag och människor att resa och verka över de nationella gränserna i ett sammanhållet Europa.
Vid samma seminarium påpekades att den svenska produktivitetsökningen varit en procent högre än genomsnittet i euroländerna under åren 1995–2006, vilket visar att ett lands tillväxt beror på en rad andra faktorer än en gemensam valuta. Vi har också sett att den svenska exportindustrin på kort sikt blivit mer konkurrenskraftig till följd av kronfallet. På lite längre sikt finns dock en risk att detta kan motverka förmågan till omställning inom industrin. För att EU-ländernas ekonomier ska utvecklas positivt och valutaunionen fungera, krävs det att deltagarländerna har en sund ekonomisk politik. Därför är det av största vikt att stabilitetspaktens grundprinciper upprätthålls.
De politiska argumenten är minst lika viktiga att beakta. Forskning som presenterades vid ovannämnda seminarium visar att de EU-länder som inte är medlemmar av EMU-samarbetet inte förlorar inflytande i andra frågor. Eller att effekten av att inte vara med i EMU är så pass svag att Sverige och andra länder lyckas kompensera den. Men vi får inte alltid vara med och bestämma om frågor som rör Europas och vår ekonomi. Eurogruppen har under senare år blivit ett allt viktigare forum för diskussion och beslutsfattande i det ekonomisk-politiska samarbetet. Inte minst när finanskrisen slog till blev vi påminda om att avgörande beslut ofta fattas där.
Ett svenskt euromedlemskap är inte en fråga om höger och vänster. Däremot är det en fråga om ledarskap och om vår syn på Europasamarbetet. Där skiljer sig blocken åt i dag. Våra partier har olika historia i frågan, men nu är vi överens om att det är dags för en ny debatt när vi närmar oss tioårsdagen av folkomröstningen 2003. Den behöver starta genom att vi tar reda på hur verkligheten faktiskt ser ut och vilka konsekvenserna blivit av att Sverige stått utanför euron. På så sätt kan vi på ett ansvarsfullt sätt ge utrymme för reflektion i en viktig fråga. Socialdemokraterna, vars ledare förespråkar ett svenskt medlemskap, har hittills lovat hålla dörren stängd under hela den kommande mandatperioden. Hur länge ska Sahlin av partitaktiska skäl låta Vänsterpartiet och Miljöpartiet få blockera en saklig debatt i en viktig fråga?
Anna Kinberg Batra (M)
ordförande riksdagens EU-nämnd
Roger Tiefensee (C)
ekonomisk-politisk talesperson
Stefan Attefall (KD)
ordförande riksdagens finansutskott