Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Dags för allmän screening för att hitta prostatacancer”

Tidig diagnostik med PSA och en därtill kopplad ökad behandlingsintensitet med strålbehandling och kirurgi leder till minskad dödlighet, skriver artikelförfattarna. Bilder visar odling av celler från prostatacancer.
Tidig diagnostik med PSA och en därtill kopplad ökad behandlingsintensitet med strålbehandling och kirurgi leder till minskad dödlighet, skriver artikelförfattarna. Bilder visar odling av celler från prostatacancer. Foto: Photo Researchers IBL

Flertalet män över 50 år testar sig på eget initiativ någon gång för prostatacancer med PSA-prov. Men dagens process är ineffektiv och ojämlik och medför en överdödlighet. Nu finns förbättrade testmetoder och behandlingar. Det är dags att vi börjar använda dessa, skriver fyra läkare och företrädare för Prostatacancerförbundet.

Tvärtemot vad många tror så har dödligheten i prostatacancer minskat drastiskt de senaste 15 åren tack vare ökad tidig diagnostik och effektivare behandling. Nu finns ytterligare förbättrade testmetoder. Vi föreslår därför allmän screening för alla män mellan 50 och 70 år.

Socialstyrelsen utreder nu frågan om allmän prostatacancerscreening. Vi anser att tiden är mogen för strukturerad screening liknande den som finns för bröstcancer hos kvinnor sedan 1980-talet. Det är dags att prioritera upp Sveriges numerärt största cancerform och den vanligaste cancerdödsorsaken hos män.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och den ledande cancerdödsorsaken bland män. Ungefär 10.000 män drabbas varje år av prostatacancer och 2.400 dör. Tidig upptäckt är avgörande för att minska dödligheten i sjukdomen. För att upptäcka prostatacancer tas i dag ett så kallat PSA-prov, ett blodprov som kan signalera prostatacancer långt innan symtom. För män med ett förhöjt PSA-värde tas ett vävnadsprov från prostata via ändtarmen. Män som har behandlingskrävande cancer i vävnadsprovet får behandling med strålning eller kirurgi.

Det har länge betraktats som en allmän sanning att PSA-provtagning följt av vävnadsprov leder till fler upptäckta fall av prostatacancer men utan att dödligheten i sjukdomen påverkas. Men om man tar hänsyn till befolkningsökningen och den åldrande befolkningen så har dödligheten tvärtom minskat drastiskt. För män mellan 40 och 84 år har minskningen varit närmare 30 procent de senaste 15 åren.

Ökad PSA-provtagning och förbättrad behandling leder till ökad överlevnad. Huvudorsaken är ökad tidig upptäckt med hjälp av PSA-prov och effektivare behandlingar. Sedan PSA-prov introducerades i slutet av 1980-talet har antalet män som tar PSA-prov konstant ökat. Det har lett till att fler män diagnostiseras och behandlats för prostatacancer. Tack vare omfattande och viktiga skandinaviska studier vet vi nu att tidig diagnostik med PSA och en därtill kopplad ökad behandlingsintensitet med både strålbehandling och kirurgi leder till minskad dödlighet i prostatacancer. Detta stödjs bland annat av den stora screeningstudien i Göteborg som visar på en minskad dödlighet om 40–45procent om PSA utnyttjas optimalt.

Tiden från misstanke om prostatacancer till första behandling är mycket längre än för andra cancerformer. I Stockholm är mediantiden från misstanke om prostatacancer till första behandling över 200 dagar, att jämföra med 20 dagar för bröstcancer.

PSA-provet har stora brister. PSA-provet och efterföljande vävnadsprovtagning från prostata har dock stora brister. Fyra av fem män som i dag tar vävnadsprov efter PSA-prov har inte en behandlingskrävande prostatacancer. Och av de män som tar vävnadsprov måste cirka 3 procent vårdas på sjukhus för blodförgiftning. Förutom den enskilda mannens lidande leder detta till kostnader för samhället och medverkar till utvecklingen av antibiotikaresistens. Även bland de som får diagnos prostatacancer är det minst 30 procent (3.000 per år i Sverige) som diagnosticerats med en tumör som inte bör behandlas. Samtidigt missar dagens diagnostiska metoder 30 till 50 procent av de behandlingskrävande tumörerna. Slutligen sker PSA-provtagning ostrukturerat och utan ett fungerande system för när man ska testa, vad man ska göra vid ett positivt eller negativt test och när och hur man ska behandla när sjukdom påvisats.

Detta leder till ett dåligt resursutnyttjande och undermåliga processer för omhändertagande av män med risk för prostatacancer. Tiden från misstanke om prostatacancer till första behandling är därför mycket längre än för andra cancerformer. I Stockholm är mediantiden från misstanke om prostatacancer till första behandling över 200 dagar, att jämföra med 20 dagar för bröstcancer.

Förbättrade diagnostiska testmetoder hanterar PSA-provets problem. För att minska den ineffektiva och skadliga testningen behöver de olika stegen inom prostatacancerdiagnostiken förbättras och effektiviseras. Bristerna i prostatacancerdiagnostiken ledde till att Stockholms Läns landsting finansierade utvecklingen och utprovningen av det blodbaserade Stockholm3-testet, som i tillägg till PSA inkluderar nya proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data. Testet minskar antalet män som tar onödiga biopsier med hälften samtidigt som testet upptäcker 18 procent fler män med behandlingskrävande prostatacancer. Stockholm3-testet (och andra liknande nyutvecklade tester) ger också en tydlig rekommendation och minskar antalet omprovtagingar vilket underlättar en snabbare utredningstid.

Nyligen publicerades också starka bevis för magnetkameraundersökningens nytta vid prostatacancerdiagnostik och resultat väntas snart från ett flertal uppföljande studier vars syfte är att optimera användningen av magnetkameran i diagnostiken. Magnetkameran kommer både att minska onödiga vävnadsprov och hitta fler män med behandlingskrävande cancer innan det är för sent.

Förbättrad behandling ger färre biverkningar. Även när det gäller behandling har stora framsteg gjorts under de senaste åren. Det omfattande problemet med överbehandling av män med lågrisktumörer kan till stor del hanteras så att dessa män övervakas aktivt och behandlas endast om tumören visar tecken på tillväxt. Vidare har kirurgi och strålbehandling utvecklats så att bieffekterna av behandling minskat när väl behandling behövs. Problem med vattenkastning såsom inkontinens och blåskatarrliknande besvär samt erektionsproblem har minskats genom att precisionen i behandlingarna har förbättrats.

Dags att bjuda in män till allmän screening för prostatacancer. Med hjälp av befintlig teknik kan vi alltså förbättra tidig diagnostik, minska väntetiderna och effektivisera användandet av samhällets resurser utan att kostnaderna för vården ökar. Men viktigast av allt, vi kan minska död och lidande i prostatacancer. Simuleringar visar att vi dödligheten i prostatacancer kan minskas med ytterligare 20–30 procent.

I dag sker prostatacancertestning på mäns eget initiativ. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska då testning endast ske efter information om testets för- och nackdelar. Vi vet att detta inte fungerar. Merparten av män över 50 år testar sig någon gång för prostatacancer med PSA men det är en ostrukturerad och ojämlik process som innebär dåligt resursutnyttjande och medför onödigt lidande och överdödlighet i prostatacancer.

Tiden är därför mogen för en strukturerad allmän screening för prostatacancer med följande bärande delar:

  • Ett erbjudande om ett blodprovstest till alla män i åldrarna 50 till 70 år med information som ger möjlighet till ett grundat ställningstagande till testning
  • Ett test som kombinerar PSA och andra faktorer och markörer för att med bättre precision finna behandlingskrävande prostatacancer
  • Ett omhändertagande av diagnostiserade män vid specialiserade prostatacancercentra för att optimera behandlingen
  • En standardiserad registrering och uppföljning genom hela vårdkedjan för att övervaka effekterna på hälsa och samhällsekonomi.

Kunskapen och verktygen för att på ett mer jämlikt och kostnadseffektivt sätt minska dödligheten i prostatacancer finns. Det är dags att vi börjar använda den.

DN Debatt. 3 april 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.