DN Debatt

”Dags för en uppgörelse över blockgränsen om äldrevården”

Nio problemområden. Varför tar larmrapporterna om äldreomsorgen aldrig slut? Ett svar är att ansvariga politiker flytt från ansvaret. Vi anser att det är fel med riskkapitalbolag i äldreomsorgen som har vinstmaximering som främsta drivkraft. Det krävs därför en översyn av reglerna för privata vårdbolags medverkan i den skattefinansierade vården. Vi vill se en bred överenskommelse över blockgränsen för att garantera att skattemedlen kommer de äldre till del, skriver Håkan Juholt.

Vi som lever i Sverige bor i ett av de länder i världen där människor lever längst. Redan om fem år kommer en femtedel av alla som bor i Sverige att vara över 65 år. Att vi får leva långa liv och behålla våra nära och kära under en allt längre tid är en enorm tillgång och en stor framgång för vårt välfärdssamhälle.

Dagens Sverige tar dock inte fullt ut det ansvar för de äldre som krävs på kort och lång sikt. Det handlar dels om brister i äldreomsorgen och dels om det ökade behov av äldreomsorg som blir följden av att andelen äldre i samhället ökar under kommande årtionden. Därtill behöver vi förvissa oss om att det allmänna pensionssystemet ger bra pensioner.

En vanlig och berättigad fråga från medborgarna är varför raden av larmrapporter om tillståndet i äldreomsorgen aldrig tar slut och varför samhället inte kan ta hand om de äldre som byggt upp vårt samhälle.

Ett svar på frågan är att politikerna abdikerat från sitt ansvar. Regeringens kommentar efter en vårdskandal på ett privatdrivet äldreboende för någon vecka sedan belyser detta. För att kvalitetssäkra äldrevården uppmuntrade de bara till civilkurage bland vårdanställda.

Uttalandet sätter fingret på ett generellt fenomen, att ansvariga politiker flyr från ansvaret och hänvisar till anställda, myndigheter, kommuner och vårdbolag när det ytterst är vi politiker som har ansvar för att det finns tillräckliga resurser för att bedriva god äldreomsorg i hela landet. Det är politikernas ansvar att det finns system som mäter kvalitet och granskar att verksamheterna uppfyller ställda krav. Det är också politikernas ansvar att se till att det finns en god framförhållning när det gäller planering och utveckling av äldreomsorgen på längre sikt.

Vi socialdemokrater ser utmaningar och problem som behöver lösas på åtminstone nio olika områden.

För det första måste vi en gång för alla slå fast att det är den äldre som ska vara i centrum. Hemtjänsten och servicen för de äldre behöver utvecklas och de äldres inflytande öka. Vi vill att det ska bli lättare att få hjälp även om behoven inte är så stora att man har rätt till biståndsbedömd insats. Det ökar tryggheten, livskvaliteten och oberoendet för de äldre. Vi vill se en modell för kommunala fixartjänster mot låg eller ingen avgift och därtill bör rut-tjänster styras mot äldre på ett helt annat sätt än i dag.

För det andra krävs en översyn av reglerna för privata vårdbolags medverkan i den skattefinansierade vården. Vi måste försäkra oss om att de skattemedel vi avsätter till äldreomsorg verkligen går till vård och omsorg om de äldre. Likalydande och tydliga höga krav på kvalitet ska ställas på såväl privat och kooperativ som kommunal verksamhet. En offentlighetsprincip ska gälla i all skattefinansierad verksamhet och samtliga anställda i skattefinansierad privatdriven vård ska ha rätt till samma meddelarskydd som offentligt anställda. Koncerner inom vård och omsorg ska inte kunna undandra vinster från beskattning genom att tillämpa orimligt höga räntesatser på internlån mellan koncernbolag och dotterbolag.

Vi anser att det är fel med riskkapitalbolag med vinstmaximering som främsta drivkraft i den skattefinansierade äldreomsorgen. Vi vill se en bred överenskommelse över blockgränserna kring regelverket för äldreomsorg för att säkerställa kvaliteten och garantera att medel för äldreomsorg kommer de äldre till del.

För det tredje behöver vi göra det möjligt för många fler äldre att arbeta längre. Det är av avgörande betydelse att erfarna medarbetares kompetens tas tillvara. Vi vill se ett program för generationsväxling på arbetsmarknaden där vi vidareutvecklar goda exempel som mentorer inom äldreomsorgen, traineeanställningar med handledning, lärlingsmodeller med mera.

För det fjärde måste boendefrågorna för äldre lösas. Antalet platser i särskilt boende fortsätter att minska, sedan 2006 har 4 600 platser försvunnit. Denna utveckling med allt färre platser är helt ohållbar på sikt när vi vet att antalet äldre ökar. Men det finns samtidigt ett stort behov av trygghetsboenden med utvecklad service som inte tillkommer i den utsträckning som behövs. Staten måste ta en aktiv roll med insatser och planering för att lösa framtidens bostadsfrågor för äldre.

För det femte måste demensvården utvecklas. Demens är en folksjukdom som kommer att öka. Samhället har ett särskilt ansvar för denna grupp men bristerna är stora och reglerna otydliga. Socialstyrelsen ansåg i en granskning för något år sedan att nära 6 av 10 demensboenden var underbemannade. Trots att personalen är den viktigaste faktorn i demensvård saknas riktlinjer för bemanning. Regeringspartierna röstade i riksdagen emot att det skulle fastställas sådana. Detta kommer inte att hålla. Kommunerna måste få tydliga besked i bemanningsfrågan. Samhället måste orka prioritera de mest sjuka.

För det sjätte krävs en bättre sammanhållen vård för svårt sjuka äldre som i dag skickas fram och tillbaka mellan sitt boende och sjukvården. Gamla och multisjuka patienter måste garanteras en sammanhållen och långsiktig vårdinsats.

För det sjunde måste matkvaliteten inom äldreomsorgen få en högre prioritet. Vi vet att bra mat spelar stor roll för välbefinnande och välmående. Måltiden ska alltid vara något som man ser fram emot. Då behöver det finnas resurser och kunskaper för än godare och bättre mat.

För det åttonde krävs en rad initiativ för att öka och bredda rekryteringen till äldreomsorgen då vi står inför stora pensionsavgångar och växande verksamhetsbehov. Mer än 100 000 nyanställningar behöver göras de kommande 10 åren. Arbetet måste uppvärderas, bli mer attraktivt och satsningar behövs för att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för personalen. Fler unga människor behöver välja att utbilda sig för att arbeta i äldreomsorgen. Det behöver också bli enklare och attraktivare att mitt i livet byta yrkesbana och börja jobba inom äldreomsorgen. Detta är en grundläggande förutsättning för att kunna rekrytera tillräckligt mycket vårdpersonal för äldreomsorgen i framtiden.

För det nionde måste vi säkra goda pensionsnivåer som går att leva bra på. Vi ser nu att det allmänna pensionssystemet inte ger den inkomsttrygghet som beräknades när systemet sattes i sjön. Ska vi klara bra pensioner i framtiden krävs att vi får ner arbetslösheten och att fler orkar arbeta längre. Vi socialdemokrater kommer därför att återkomma med förslag för att stärka pensionssystemet. Därtill anser vi att beskattning av pensionärer och löntagare ska vara lika.

Morgondagens utmaningar måste alltså mötas dels med åtgärder i närtid och dels med en systematisk och långsiktig prioritering av äldrefrågorna. Det duger inte att bara planera för nästa år. Det är en kortsiktig och oansvarig politik. I stället krävs en tydlig vision om hur våra äldre ska ha det i framtiden.

Politikernas uppgift är att lösa de viktiga frågorna, identifiera morgondagens behov och möta dessa. Det arbetet måste börja nu.

Håkan Juholt,

partiordförande för Socialdemokraterna