Ordning och reda på finansmarknaderna tillsammans med åtgärder för att möta krisen är en av det svenska EU-ordförandeskapets huvudprioriteringar. Det är inte svårt att förstå varför. Världen, Europa och Sverige lever fortfarande med konsekvenserna av den globala finanskris som utbröt hösten 2008. Bara i Europa har miljontals jobb försvunnit under det gångna året. I Sverige uppgår krisens skadeverkningar till över 100 000 förlorade arbetstillfällen. Många länders offentliga finanser är sönderslagna och nu väntar omfattande saneringsprogram för de värst drabbade. Vägen tillbaka till stabilitet och tillväxt är lång och mödosam.
Det är en historiskt kraftig kris vi upplever. Vi vet var den krisen har sina rötter. Den grodde i en jordmån av global makroekonomisk obalans, nya komplexa värdepapper, otillräckliga regleringar, bristande tillsyn av finansmarknaderna samt girighet och ansvarslöshet hos aktörer som ständigt gapade efter mer.
Politiken har två tydliga uppgifter i en situation som denna. Dels att mildra konsekvenserna av krisen och påskynda återhämtningen i ekonomin. Dels att formulera de svar som krävs för att motverka skadeverkningarna vid liknande krisförlopp i framtiden. Bägge uppgifterna måste lösas av ett EU i samverkan.
För att förhindra att finansiella kriser stjälper hela ekonomier går ofta staten, det vill säga skattebetalarna, in och stöttar systemviktiga banker för att garantera att systemet fungerar. Det är många gånger för skattebetalarna kostsamma operationer, men de måste ställas mot vad en kollaps i det finansiella systemet skulle medföra för hela samhällsekonomin.
De finansiella sektorerna har under året getts större stöd än någonsin tidigare. Enligt IMF handlar det totalt om mer än 5 000 miljarder svenska kronor. Inom EU enades vi också snabbt om ett koordinerat paket av åtgärder så att ett lands lösning inte blev ett annat lands problem.
Samtidigt som vi hanterat den mest akuta situationen måste vi orka ta tag i krisens underliggande orsaker och förebygga uppkomsten av nya finanskriser. Det svenska ordförandeskapet har ägnat stor kraft åt att finna vägar framåt mot ökad stabilitet. Behovet av nya och vassare regler och institutioner har stått i centrum. Vi har bland annat arbetat för ökad reglering och inrättandet av nya kraftfulla europeiska finansmarknadsövervakare som ska motverka uppkomsten av nya kriser. Steg för steg har också viktiga framsteg nåtts:
• Bättre och effektivare finansmarknadsreglering. Genom nya myndigheter med tydliga uppdrag ska EU möta en alltmer internationell bankverksamhet samt minska risken för obalanser och kriser som drabbar hushåll och företag.
• Gränsöverskridande övervakning av de finansiella systemen. Ett gemensamt så kallat systemriskråd (European systemic risk board, ESRB) inrättas för att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Rådet ska möta de krav som en mer komplex och gränsöverskridande finansmarknad för med sig.
• Nya europeiska regler för kapitaltäckning. Dessa gör bankerna mer motståndskraftiga mot förluster i dåliga tider samt minskar risken för att hushåll och företag drabbas av att kreditförsörjningen stryps.
• Stopp för en osund bonuskultur. Enighet har nåtts om nya gemensamma regler som främjar ansvar för en långsiktigt sund och hållbar utveckling i bankerna samt förebygger riskfyllda beteenden som kan hota stabiliteten i det finansiella systemet. Enskilda personers berikande av sig själva ska inte få ske på bekostnad av samhället och dess stabilitet.
Vid sidan av målet att skapa mer ordning och reda på finansmarknaderna har Sverige tagit sig an utmaningen att hantera det svåra offentligfinansiella läget i EU. Stora budgetunderskott och stigande offentlig skuldsättning riskerar att underminera hela Europas återhämtning.
I ljuset av det har medlemsstaterna under det svenska ordförandeskapet enats om de så kallade Göteborgsprinciperna för hur man ska återgå till sunda offentliga finanser, en så kallad exitstrategi. De länder som uppvisar dåliga offentliga finanser har en mycket besvärlig resa framför sig, med risk för skattehöjningar och utgiftsminskningar som kommer att slå hårt mot välfärd och offentlig sektor.
Arbetet med att skapa ordning och reda på finansmarknaderna för stabilitet och sysselsättning går nu in i ett intensivt skede. En avgörande hörnsten i byggandet av ny reglering och tillsyn saknas dock fortfarande, nämligen de nya och effektivare myndigheterna som ska följa enskilda banker och utgöra den så kallade mikrotillsynen på EU-nivå för bank-, värdepappers- och försäkringssektorn.
Dessa tillsynsmyndigheter kommer exempelvis att få möjligheten att utföra bindande medling vid tvister mellan medlemsländernas tillsynsmyndigheter och kan i krislägen få särskilda, övernationella befogenheter. Vi kommer i förhandlingarna att verka för att de i vissa fall får fatta beslut riktade direkt mot finansinstitut som missköter sig, i fall där den nationella myndigheten inte tar sitt ansvar.
Det är viktigt att vi bibehåller reformtempot. Genom historien har vi sett att viljan till förändring av gamla strukturer tenderar att minska i takt med att allt längre tid gått från det att krisen inträffat. Följderna har blivit att nödvändiga reformer uteblivit och kriserna återkommit.
Det svenska ordförandeskapets ambition är att vi ska fatta beslut om inrättandet av de nya tillsynsmyndigheterna. Dessutom avser vi få till stånd ett ramverk för mer transparenta regler kring öppenhet och informationsutbyte i skattefrågor, i syfte att förhindra att pengar göms i skatteparadis och därmed undgår beskattning. Det är inte acceptabelt att vissa länder fungerar som en hamn för skattebrottslighet.
V menar att vi har ett ansvar utifrån de slutsatser vi dragit av krisen. En återgång till ”business as usual”, med bristande regelverk och tillsyn liksom bonusfester och överdrivet risktagande, vore oanständigt, farligt och cyniskt. Det vore dessutom ett slag i ansiktet på alla dem som förlorat sitt jobb under krisen.
Nästa vecka har EU:s finansministrar ett avgörande möte i Bryssel. Når vi framgång då har vi inom EU lyckats skapa effektiva regler för ökad stabilitet i bankerna och andra finansinstitut. Vi har också skapat en kraftfull finansmarknadsövervakning och förhindrat osunda bonus- och ersättningssystem. Som ordförandeland är Sverige tydligt i sitt budskap. Det är dags för EU att fatta beslut. Genom ett starkare regelverk och mer ordning och reda förbättrar vi Europas förutsättningar att hålla girighet och ansvarslöshet i korta tyglar till gagn för stabil tillväxt och sysselsättning. Det är till gagn också för ekonomin och jobben i Sverige.
Anders Borg
finansminister (M)
Mats Odell
kommun- och finansmarknadsminister (KD)