Ny rapport om a-kassan: Dags höja ”taket” och ändra regelverket så att fler får a-kasseersättning. Bara drygt var tionde av alla arbetslösa når upp till 80 procent i a-kasseersättning. Uppemot hälften av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen har ingen ersättning alls. För att inte helt urholka värdet och legitimiteten för försäkringen är det dags att höja dagpenningbeloppet, skriver Melker Ödebrink och Harald Petersson.
Efter de senaste årens turer kring och förändringar av arbetslöshetsförsäkringen tycks alla parter – även de politiska beslutsfattarna – ha insett att något gått snett. Gång på gång har siffror och undersökningar visat att majoriteten av de arbetslösa inte längre skyddas av arbetslöshetsförsäkringen – i vart fall inte i den utsträckning som det ursprungligen var tänkt.
Frågan om taket i a-kassan är därför het, och många kräver besked av politikerna: Vad går alliansen till val på när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och hur kommer oppositionens a-kassepolitik att se ut?
Vad är det då som har hänt? Hösten 2006 var cirka 3,8 miljoner svenskar med i en a-kassa. Ett år senare hade cirka 500 000 försvunnit ur försäkringen efter regelförändringar och kraftigt höjda avgifter till a-kassan. Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, har med stor oro följt den här utvecklingen. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig del av den svenska modellen, och tanken med försäkringen är att den som förlorar jobbet ska klara en period av arbetslöshet innan han eller hon får ett nytt jobb. För många arbetslösa i Sverige är detta inte längre möjligt – ersättningsnivåerna är så låga att de har svårt att klara sig. Högsta möjliga nettobelopp i ersättning från a-kassan ligger på strax under 11 000 kronor. Dessutom får många av dem som söker ersättning avslag på sin ansökan på grund av att de inte uppfyller kraven. Uppemot hälften (47 procent) av de inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen saknar i dag ersättning från kassan.
För de allra flesta är det arbetsvillkoret som ställer till det. För att ha rätt till ersättning krävs att man arbetat sex månader och minst 80 timmar varje månad. Förut räckte det med 70 timmar per månad. Vad har de extra tio timmarna betytt? Ja, för den halvtidsanställde räcker det exempelvis med en eller två dagars frånvaro för att inte uppfylla arbetsvillkoret – därmed blir det noll kronor i ersättning.
Sammanfattningsvis: många får ingenting genom arbetslöshetsförsäkringen och de som får, får bara lite.
Vi kan i dag presentera färsk statistik, från vecka 6 i år, som visar att en minoritet – endast 12 procent – av alla arbetslösa heltidare har ett skydd som motsvarar 80 procent av deras tidigare inkomst. Situationen har inte förändrats nämnvärt sedan förra mätningen i november 2009. Går man längre tillbaka, till vecka 6 förra året, blir det tydligare att antalet heltidare som slår i taket ökat kraftigt, från 79 procent år 2009 till 88 procent i år.
Vad är det som gått fel? De senaste årens förändringar har lett till stora brister och svagheter i systemet. Det gäller såväl utformningen av själva försäkringen som effekterna a-kassemedlemmarna fått uppleva.
Vilka lösningar ser vi i SO? Själva poängen med en arbetslöshetsförsäkring måste vara att försäkringen täcker den förlorade inkomsten, annars är den meningslös. Högsta dagpenningen har varit 680 kronor per dag sedan juli 2002. För att inte helt urholka värdet av och legitimiteten för försäkringen är det dags att höja högsta dagpenningbeloppet. Även finansminister Anders Borg tycks vara inne på den här linjen att döma av uttalanden i Ekots lördagsintervju den 10 april.
Målet, som vi ser det, är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av den förlorade inkomsten. I en avhandling som läggs fram vid Umeå universitet den 7 maj, ”Arbetsmarknadspolitikens betydelse för arbetslöshetens konsekvenser över tid”, visar dessutom forskningen att relativt höga nivåer i a-kassan hjälper arbetslösa att hitta tillbaka till ett arbete där deras tidigare kunskaper och erfarenheter kan tillvaratas. Detta bidrar i sin tur till att individernas inkomstnivåer kan bevaras. Annan forskning har dessutom visat att modellen med en generös a-kassa fungerar i kombination med hög kontroll.
Avslutningsvis menar SO att regelverket bör ändras så att fler får ersättning när de blir arbetslösa. Ytterligare en viktig åtgärd för att både höja värdet av försäkringen och öka legitimiteten för den är att införa en lägre a-kasseavgift för alla.
Melker Ödebrink,
kanslichef
Harald Petersson
ordförande
Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO