Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Dags för riktade sanktioner mot regimen i Azerbajdzjan”

Förtryck mot oppositionella. Azerbajdzjan upplevde aldrig någon övergång till demokrati efter kommunismens fall. I stället upprättades en ny diktatur. Risken är att vi får se ännu en våg av repression när Melodifestivalen är över, skriver Folkpartiets utrikes­politiske talesperson Fredrik Malm.

I morgon, lördag, avgörs finalen i Eurovision Song Contest i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Det är en tävling som engagerar miljontals människor i Europa och världen.

Eurovision är också ett tillfälle att uppmärksamma situationen i värdlandet. Azerbajdzjan styrs i dag av en av världens mest hårdföra regimer. Såväl den inhemska oppositionen som internationella människorättsgrupper rapporterar om ett eskalerande förtryck mot regimkritiker i landet.

I likhet med flera andra forna sovjetrepubliker skedde aldrig någon övergång till demokrati i Azerbajdzjan efter kommunismens fall. I stället upprättades en ny diktatur upp med samma brutalitet, kontrollmani och nonchalans inför dialog som präglade sovjetsystemet. I dag kan Azerbajdzjan jämföras med till exempel Vitryssland eller Uzbekistan.

Human Rights Watch sammanfattar utvecklingen i Azerbajdzjan förra året så här: ”Situationen för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan försämrades under 2011. Regeringen slog ned alla sorters protester och fängslade dussintals unga aktivister efter skenrättegångar.

I en nyligen släppt rapport (”Running scared – Azerbaijans silenced voices”) från en rad internationella NGO:s sammanfattas tillståndet så här: ”Läget för yttrandefriheten i Azerbajdzjan är alarmerande, våldsspiralen mot journalister och straffriheten för angriparna fortsätter; journalister, bloggare, människorättsförsvarare och politiska och civila aktivister möter att växande tryck, trakasserier och störningar från myndigheterna. Många som kritiserar myndigheterna - antingen genom traditionella medier, online, eller genom protester på gator och torg - befinner sig i fängelse eller blir måltavlor för annan sorts vedergällning.”

Bara under 2011 trakasserades eller attackerades fler än 50 inhemska och utländska journalister. Flera ledande journalister misshandlades av maskerade män. Även ett svenskt tv-team som dokumenterade ett protestmöte stoppades av polis och material beslagtogs och raderades.

Inför Eurovision i helgen har myndigheterna i Azerbajdzjan tagit i med hårdhandskarna mot landets regimkritiker. I mars greps två musiker som uppträtt på ett protestmöte. Ungefär samtidigt smygfilmades journalisten Khadija Ismailova i intima sammanhang och filmerna laddades upp på internet dagen efter att en regeringsvänlig tidning skandaliserat hennes privatliv. Strax därefter sparkades journalisten Idrak Abbasov medvetslös av säkerhetsstyrkor då han filmade hur det statsägda oljebolaget vräkte folk med tvång från sina hem. Den 14 maj meddelade Amnesty International hur polis släpade iväg demonstranter som krävde att politiska fångar ska friges. Detta är bara ett axplock av konkreta incidenter som inträffat månaderna inför melodifestivalen.

Men frågan är inte bara vad som händer före och under Eurovision i Baku – utan i ännu högre grad vad som kommer att sker när tävlingen är över och de utländska besökarna har åkt hem. Risken är att en ny våg av repression äger rum när myndigheterna i Baku kommer att göra upp med dem som tog tillfället i akt att höja rösten i samband med melodifestivalen. Då kan regimen dessutom använda sig av information som den tillförskaffat sig genom ett samarbete med Telia Soneras dotterbolag i Azerbajdzjan, något som SVT Uppdrag Granskning nyligen avslöjade.

Efter Sovjetunionens fall manövrerade sig Heydar Alijev till makten i Azerbajdzjan och gjorde resan kort för sina opponenter. Därefter tog sonen Ilham Alijev över landet och styr i dag med järnhand. Presidenten och hans framlidne far syns på foton mest överallt. Han har dessutom tillsatt sin fru Mehriban Alijeva som chef för landets Eurovision-kommitté.

På ett liknande sätt har familjen delat upp statskassan. Presidentens barn har registrerade tillgångar på 75 miljoner dollar bara i Dubai. Sonen är skriven på nio villor för ett totalt inköpsvärde av 44 miljoner dollar, vilket motsvarar 10.000 genomsnittliga årslöner i Azerbajdzjan.

Samtidigt befinner sig Azerbajdzjan i en väpnad konflikt om Nagorno-Karabach, ett område som kontrolleras av de armenier som lever där med stöd av grannlandet Armenien. Konflikten om Nagorno-Karabach används som förevändning av regimen i Baku dels för en kraftig militär upprustning, men också för ett allt hårdare inhemskt förtryck. Två talande exempel är övervakningen av sms-trafik under Eurovision 2009 då säkerhetstjänsten kallade personer till förhör för att de hade röstat på grannlandet Armeniens bidrag, och införandet av gratis kurser i krypskytte för minderåriga barn som ett led i krigsretoriken mot grannlandet Armenien.

Europeiska Unionen har infört restriktiva åtgärder mot en rad stater, till exempel Vitryssland, Iran och Syrien. Det är hög tid att en motsvarande diskussion initieras om riktade sanktioner också mot regimen i Azerbajdzjan. Sanktioner gentemot Azerbajdzjan kan initialt röra restriktioner för resor in till EU för ledande företrädare för regimen samt personer som identifieras vara centrala för de övergrepp som sker i landet. Det kan handla om exempelvis ministrar, parlamentariker och chefer inom säkerhetstjänst, militär och polis. Att inte bevilja inresevisum till EU kan få viss effekt eftersom omfattande korruption och stort inflöde av oljepengar har skapat en livsstil hos delar av eliten som inbegriper frekvent resande till europeiska huvudstäder.

Sanktioner mot Azerbajdzjan bör kunna kopplas till konkreta krav på frigivande av politiska fångar, rätten till grundläggande rättigheter för landets journalistkår och politiska opposition och att Europarådets särskilde representant för politiska fångar i Azerbajdzjan ska kunna resa in i landet.

Regimen i Azerbajdzjan har gynnats av landets geografiskt strategiska position och stora oljeintäkter. Men detta kan inte längre fria regimen från restriktiva åtgärder från EU:s sida. Sveriges regering bör anhålla om att frågan förs upp på nästa rådssammanträde med EU:s utrikesministrar. Det är nu hög tid att Europa går från ord till handling och inte låter de omfattande övergreppen i Azerbajdzjan fortsätta efter att sms-röstandet upphör på lördag.

Fredrik Malm, riksdagsledamot och utrikes­politisk talesperson Folkpartiet

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.