DN Debatt

”Dåliga matvanor hotar den svenska folkhälsan”

Ny undersökning. Dåliga matvanor har skapat ett folkhälsoproblem i Sverige. Vi äter för mycket socker och mättat fett, men för lite frukt och grönt. Och många av oss är alldeles för feta. Det är hög tid för en gemensam nationell strategi för mat och hälsa, skriver Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket.

I dag presenterar Livsmedelsverket resultaten av en rikstäckande undersökning av svenskarnas matvanor. Nästan 2000 vuxna har registrerat allt de ätit och druckit under fyra dagar. Resultatet gör oss bekymrade.

Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet:
• Åtta av tio äter för lite frukt och grönt.
• Sju av tio äter för lite fisk.
• Nio av tio äter för lite fullkorn.
• Åtta av tio äter för mycket mättat fett.
• Fyra av tio äter för mycket socker.
• Sju av tio äter för mycket salt.

15 procent av energiintaget – kalorierna – kommer från godis, läsk, bakverk och snacks, många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Även i övrigt äter yngre sämre än äldre och allra sämst äter unga kvinnor.

De flesta får dock i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Det som är svårast att få tillräckligt av är vitamin D, folat och järn. Det gäller främst de yngre – som äter mindre fisk, grönsaker och frukt än genomsnittet, och mer läsk och pizza. För unga kvinnor, som har ett högt behov av dessa näringsämnen, är detta särskilt tydligt. Många av dem får i sig mindre än rekommenderat av vitamin D, folat och järn.

De svenska matvanorna har förändrats under de senaste tjugo åren. Vi äter mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär. Framför allt är det kvinnorna som har ökat sin konsumtion, med nära 30 procent, medan männen ökat sin med 15 procent sedan 1989.

Vi äter mer fisk och skaldjur, konsumtionen har ökat med cirka 30 procent bland kvinnor och med hela 60 procent bland män. Tre gånger så många väljer flytande margarin eller olja till matlagning jämfört med 1997. Men användandet av smör har också ökat.

Vi äter mindre potatis än tidigare. Däremot ökade konsumtionen av ris och pasta under 90-talet, för att sedan ligga kvar på samma nivå. Vi äter ungefär lika mycket bröd som tidigare. Vi äter ungefär lika mycket socker som tidigare, men sockerkällorna varierar – unga väljer läsk och godis medan äldre väljer kaffebröd och efterrätter. Konsumtionen av pizza och paj har ökat.

Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra.

Mat är gott, mat är livskvalitet, mat är roligt. Och nödvändigt. Samtidigt kan maten förkorta våra liv. De största folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes, fetma och vissa cancerformer är starkt kopplade till mat och livsstil; Genom att äta mycket frukt och grönsaker, fisk, fullkorn, välja bra fetter och inte dricka för mycket alkohol kan risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom minska med 30–50 procent. Upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas med bra matvanor, fysisk aktivitet och normalvikt. Om detta finns en stor samsyn bland experter och läkare världen över.

Fetma är ett annat folkhälsoproblem. Vår undersökning visar att övervikt och fetma fortsätter att öka bland vuxna. I dag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga, hos kvinnorna är situationen något bättre. Och viktökningen kostar, framför allt för den enskilde genom sämre livskvalitet och för tidig död. Men den kostar också för samhället genom ökade sjukskrivningar och minskad arbetskapacitet. Därför måste viktökningen hejdas.

Det finns också stora sociala skillnader när det gäller mat och hälsa. Generellt äter personer med låg inkomst mer godis och snacks men mindre grönsaker och drabbas i högre utsträckning av fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Skillnaderna i hälsa har ökat under hela 1990- och 2000-talet. Dessa skillnader är ohållbara både samhällsekonomiskt och mänskligt.

För de flesta är det inte brist på kunskap som leder matvanorna åt fel håll. Andra drivkrafter styr människors livsstil och vad vi äter. Drivkrafter som säkert mer handlar om njutning och glädje, bekräftelse, identitet, behov av tröst och belöning än viljan att göra allt rätt för hälsan.

Poängen är att vi både måste få njuta av maten och äta nyttigt – det måste bli lättare att leva på ett sätt som både ger glädje och hälsa. För ett framgångsrikt folkhälsoarbete behöver många aktörer samarbeta och dra åt samma håll. Det räcker inte med att upplysa om vad som är goda matvanor. Det måste också skapas förutsättningar för människor att göra sunda val; det ska vara lätt att hitta nyttig och god mat i butiken, enklare att röra på sig i vardagen, man ska få stöd och motivation av vården att ändra sina levnadsvanor, fler måste få en livssituation där man orkar leva hälsosamt.

Vi är många som har ansvar för folkhälsan i landet: myndigheter, politiker på olika nivåer, hälso- och sjukvården, livsmedelsindustrin, handeln och föreningslivet. Det är bra att socialminister Göran Hägglund föreslagit en nationell kraftsamling om hur vi får stopp på fetmaepidemin.

Vi delar synen att det är dags att gemensamt utarbeta en nationell strategi för mat och hälsa. Livsmedelsverket är gärna motor i ett sådant långsiktigt nationellt folkhälsoarbete.

Inger Andersson, Generaldirektör, Livsmedelsverket