Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Dåliga opinionssiffror kan rädda KD kvar i riksdagen”

Taktikröstning. Dåliga opinionssiffror kan bli räddningen för Kristdemokraterna. Detta enligt ny forskning som visar att taktikröstning på ett parti ökar ju lägre opinionssiffror partiet har. Taktisk röstning kan avgöra riksdagsvalet 2014, skriver Annika Fredén, doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Det är maj 2013 och drygt ett år kvar till valet. I politiska paneler och i tv-debatter spekuleras det kring vilka partier som kommer att klara fyraprocentspärren och hur regeringssamarbeten kan komma att se ut.

I nuläget ser det illa ut för både Kristdemokraterna och Centern. Båda partierna har länge legat under fyraprocentsspärren: i senaste mätningen från Sifo (maj 2013) fick Kristdemokraterna 2,7 procents stöd och Centern 4,1 procent.

Nuvarande alliansen sitter inte säkert och även den röd-gröna sidan ser oviss ut. Stefan Löfven säger varken ja eller nej till rödgrönt samarbete och Miljöpartiet ger inte heller några klara besked om eventuella regeringssamarbeten.

I september 2014 är det väljarna som bestämmer vilka partier som får sitta kvar och vilka som åker ut. Mycket tyder på att opinionsmätningar, signaler om regeringssamarbeten och andra faktorer som varierar från val till val kommer att ha stor betydelse för valresultatet.

I dag byter en tredjedel av svenskarna parti från val till val. Dessutom är allt färre väljare trogna det parti de tycker bäst om. Data från svenska valundersökningen 2010 som genomförs av Göteborgs universitet och SCB visar att nästan 20 procent röstade på ett annat parti än det eller de partier de inför valet sade sig gilla bäst.

Studier baserade på samma valundersökning visar att Kristdemokraterna vid valet 2010 skulle ha haft svårt att ta sig in i riksdagen utan taktikröster, det vill säga röster från personer som egentligen gillar ett annat parti bättre och motiveras av att de vill se ett visst utfall i valet.

När många väljare inte har en tydlig förstapreferens betyder opinionsmätningar mer. Hur partierna väljer att samarbeta inför valen kan också påverka dem som överväger olika partier. Inför valet 2014 är spelplanen mer öppen än tidigare. Frågan hur opinionslägen och koalitionssignaler påverkar väljare är således högaktuell och har undersökts mycket lite i tidigare forskning.

Vårvintern 2013 undersöktes samband mellan opinionslägen, koalitionssignaler och taktikröstning för första gången närmare i en internetbaserad Medborgarpanel vid MOD (Centrum för Multidisciplinär forskning om opinion och demokrati vid Göteborgs universitet) som en del i min avhandling om strategisk röstning.

3.000 deltagare i panelen delades in i sex grupper som fick tänka sig in i en situation där det var val till riksdagen kommande dag och välja parti i sex olika tänkta scenarier. I tre av scenarierna angavs att koalitionerna var uppgjorda på förhand, motsvarande de koalitioner som samarbetade inför 2010 – den borgerliga fyrpartialliansen med M, FP, C och KD respektive de rödgröna med S, MP och V.

I de andra tre scenarierna var det mer öppet vem som skulle samarbeta med vem. Dessutom varierades opinionsmätningar som presenterades för deltagarna inför valet av parti, med olika stöd för KD runt fyraprocentsspärren. KD:s stöd sattes på 1,8 procent, 3,8 respektive 5,8 procent. Övriga sju riksdagspartiers stöd sattes oförändrat över spärren.

Deltagarna gjorde alltså sitt val i en av sex olika valsituationer, med tydliga eller mindre tydliga koalitionssignaler och olika opinionsstöd för KD. Detta gör det möjligt att jämföra utfallet i de olika grupperna.

Resultatet visar att när opinionsmätningarna visar att KD skulle hamna under spärren – då klarar partiet riksdagsgränsen med god marginal. Till och med i det extremt kritiska 1,8 procentsscenariot får partiet så många taktik­röster att det klarar spärren med ett par procent. I det ”säkra” 5,8 procentsscenariot skulle partiet däremot åka ur.

Detta mönster är extra starkt när koalitionssignalerna är tydliga, det vill säga när både den borgerliga alliansen och de rödgröna tydligt klargjort att de tänkt samarbeta. Enligt resultatet från Medborgarpanelen kan Kristdemokraterna alltså tjäna på dåliga, till och med mycket dåliga, opinionssiffror veckorna innan valet, särskilt om de borgerliga partierna håller fast vid allianssamarbetet.

De som deltog i denna medborgarpanelundersökning har högre utbildning, är mer politiskt intresserade, står till vänster om genomsnittssvensken och majoriteten är män. Men även när dessa faktorer kontrolleras blir det en statistiskt signifikant positiv effekt av ”kritiskt” jämfört med ”säkert” opinionsläge för KD för hur hög andel som röstar på KD.

Även tydliga signaler om ett borgerligt rege­ringssamarbete ger en signifikant positiv effekt på väljares tendens att rösta på KD.

Opinionsmätningar som visar kritiska lägen för partier nära spärren kan alltså komma att spela en avgörande roll i valet nästa år. I dagens Sverige finns en stor grupp potentiella taktikröstare som kan påverka valresultatet i endera riktningen. Det kan till och med avgöra om ett parti kommer in i riksdagen eller inte.

Detta ställer frågor om opinionsmätningarnas varande i valkampanjen. En idé kan vara att begränsa antalet opinionsmätningar i slutet av valrörelsen, för att inte uppmuntra taktisk röstning. Då är det möjligt att fler väljare faktiskt skulle rösta på det parti som de anser vara bäst.

Å andra sidan ökar fler opinionsmätningar väljares möjlighet att göra ett informerat val och anpassa rösten efter hur andra väljare förväntas agera. Om väljaren i första hand motiveras av att rösta fram en särskild regering spelar opinionsläget och partiernas koalitionssignaler en viktig roll.

Det är också partiernas uppgift att bli tydligare gentemot väljarna så att fler hittar ett parti att sympatisera med. I nuläget är det få som hittar ”sitt” parti, vilket banar väg för taktikröstning.

Annika Fredén, doktorand, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

Fakta

• Titeln på Annika Fredéns undersökning är ”Thresholds, coalition signals and strategic voting. A survey experimental study”.
• Resultaten presenteras i morgon, fredag, vid ”The Lund seminar in political economy”, Lunds universitet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.