Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Dåligt jämställdhetsbokslut för regeringen Reinfeldt”

Foto: TT

Jämställdheten går bakåt. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat konsekvent sedan alliansregeringen tillträdde 2006. Kvinnor mår sämre än män och neddragningarna i offentlig sektor tvingar kvinnor att ta ett större ansvar att vårda anhöriga, skriver Per Bolund (MP) och Gudrun Schyman (Fi).

Nya siffror visar att skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män har ökat stadigt sedan regeringen Reinfeldt tillträdde. Det här kan vara deras sista år vid makten och det är dags att göra bokslut över alliansens jämställdhetspolitik.

År 2006 satte riksdagen målet att kvinnor och män ska ha lika mycket makt att forma samhället och sina liv. Samma år vann alliansen valet. Har vi närmat oss målet sedan dess? På vissa områden kan man med lite god vilja se små rörelser framåt, men på de flesta går det rakt bakåt. Regeringen har mycket att stå till svars för.

Hur kan det försvaras att det fortfarande finns en löneskillnad på 14 procent mellan kvinnor och män? Lönegapet har minskat med myrsteg sedan år 2006. Dessutom tas fortfarande tre fjärdedelar av föräldraledigheten ut av mammorna.

Medan löneskillnaderna minskat lite grann, har skillnaderna i inkomst ökat kraftigt sedan alliansregeringen tillträdde. Det visar nya siffror som riksdagens utredningstjänst har tagit fram. Om man mäter även inkomster av kapital och från försäkringssystemen får man en mera heltäckande bild av människors ekonomiska situation.

Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har ökat konsekvent sedan år 2006.

Nästa år, efter att det femte jobbskatteavdraget har genomförts, får kvinnor i genomsnitt 63 900 kronor mindre i inkomst än män. År 2006 var skillnaden 44 600 kronor. Efter alliansens två mandatperioder i regeringen kommer inkomstklyftan att ha ökat med 43 procent. Ser man bara till gruppen heltidsarbetande ökar klyftan ännu mer, med hela 62 procent mellan 2006 och 2014. Kvinnornas ekonomiska möjligheter att forma sina liv har försämrats i relation till männens. Det går helt på tvärs med de jämställdhetspolitiska målen. Vi tycker att det är oförsvarligt.

De ökade inkomstklyftorna mellan kvinnor och män är ett resultat av alliansregeringens politik. De jobbskatteavdrag regeringen genomfört gynnar tydligt män mer än kvinnor. Neddragningar av vård och välfärd gör att allt fler kvinnor får ta ett större ansvar för att vårda anhöriga. Regeringen har infört vårdnadsbidrag och tagit bort Försäkringskassans uppdrag att främja ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är aktiva och medvetna beslut som leder till att kvinnor fortsätter att ta det största ansvaret för hem och barn och halkar efter ekonomiskt.

I budgeten för 2014 har regeringen ett utrymme för reformer på 24 miljarder kronor. Av det satsar man återigen det mesta på nya skattesänkningar, varav det femte jobbskatteavdraget tar den allra största delen. Det kommer att leda till att de ekonomiska klyftorna mellan kvinnor och män ökar än mer. Det är männen som tjänar mest pengar och därför tjänar de mest på skattesänkningarna.

En politik för att nå de jämställdhetspolitiska målen borde ha fokuserat på investeringar i stället för skattesänkningar. Mer pengar till en bra utbildning för barn och unga och en bättre vård och välfärd skapar jobb och gynnar de kvinnor som redan arbetar under hårda villkor i offentlig sektor.

En politik för jämställdhet borde också ha gjort staten som arbetsgivare till en föregångare vad gäller jämställda löner. Åtminstone i statliga jobb kan man få bort de osakliga löneskillnaderna genom att anslå pengar till detta i budgeten.

Och en politik för jämställdhet värd namnet skulle också styra mot jämställda löner i den privata sektorn. Genom sitt eget organ Medlingsinstitutet skulle regeringen ha kunnat arbeta aktivt för förändrade värderingar. Till exempel skulle Medlingsinstitutet kunna få som uppdrag att föreslå åtgärder mot strukturella löneskillnader. Det uppdraget vägrar regeringen att ge.

Kvinnor mår sämre än män i dagens Sverige. Antalet sjukskrivningar i Sverige ökar, och mest ökar de bland unga kvinnor. Enligt jobbhälsobarometern 2013 har 80 procent av kvinnorna under 30 år varit borta från jobbet på grund av sjukdom det senaste året. Den vanligaste orsaken är psykisk ohälsa i form av stress. Det finns flera förklaringar: högre tempo i arbetslivet, osäkra anställningar och att kvinnor tar större ansvar för barn och hem än vad männen gör. Men finns det något försvar för att kvinnors ohälsa ökar mer än mäns? Skillnaden borde ju minska om regeringen hade en jämställdhetspolitik värd namnet.

Många tecken tyder just nu på att det här kan bli alliansregeringens sista år vid makten. Den sista budgeten före valet är lagd, och möjligheten att använda den ekonomiska politiken för att nå de jämställdhetspolitiska målen är borta. Det är ett bistert jämställdhetsbokslut som kommer att skrivas över regeringen Reinfeldt. Vi som skrivit den här artikeln är inte överens om alla frågor men vi är överens om en sak: Nu behövs en politik som på allvar leder till ett jämställt samhälle. För att det ska hända behövs en ny regering.