”Danmark är en förebild för framgångsrik forskning”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Långsiktigheten är nyckeln. Svensk forskningpolitik lider av splittring och kortsiktighet. Om Sverige ska förbli en forskningsnation i världsklass krävs en block­överskridande samling runt en forsknings- och innovationsstrategi. Regeringen bör tillsätta ett permanent, partipolitiskt obundet forskningspolitiskt råd, skriver KI:s rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

Långsiktigheten är nyckeln. Svensk forskningpolitik lider av splittring och kortsiktighet. Om Sverige ska förbli en forskningsnation i världsklass krävs en block­överskridande samling runt en forsknings- och innovationsstrategi. Regeringen bör tillsätta ett permanent, partipolitiskt obundet forskningspolitiskt råd, skriver KI:s rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

Höstens forskningsproposition väntas innehålla ökade satsningar på flera viktiga områden, exempelvis klinisk forskning, infrastruktur och innovationsfrämjande åtgärder. Det är inget fel på ambitionsnivån, men tyvärr är det nog inte tillräckligt för att hävda svensk forskning i den internationella konkurrensen.

Under hela det senaste decenniet har svenska regeringar hanterat forskningsfrågorna pliktskyldigt, men utan tillräckligt engagemang. Trots ökade anslag under de senaste mandatperioderna har frågor som rör forskning stått långt ned på den svenska, politiska dagordningen.

Annons:

Danmark har valt en annan väg att hantera forskningsfrågorna, och nu ser vi resultatet. En analys som jämför forskning i Danmark, Sverige och Storbritannien mellan 1995 och 2011 visar att Danmarks försprång när det gäller citeringsgrad per vetenskapliga artiklar (korrigerat för respektive ämnesområde) har ökat under de senaste tio åren (analys utförd av Karolinska institutets bibliometrigrupp, juni 2012). Danmark har även under hela den aktuella perioden större andel forskningsartiklar som tillhör de fem procent bästa i världen jämfört med Sverige och Storbritannien.

Analyser och rankningar av det här slaget ska användas med försiktighet. Men resultaten kan inte tolkas annat än att dansk forskning står sig mycket bra i den internationella konkurrensen. Analysen visar också att dansk forskning i genomsnitt håller högre kvalitet än den som bedrivs i Sverige och Storbritannien.

Framgången för dansk forskningspolitik startade år 2000 då Folketinget undertecknade ett principavtal om ett gemensamt kommissions­arbete som skulle se över behovet av reformer.

En av de viktigaste reformerna är ett nytt superdepartement som har till explicit uppgift att koppla samman forsknings- och innovationspolitiken. Man har också inrättat ett forskningspolitiskt råd med uppdrag att utveckla forskningspolitiska strategier, att ge råd till forsknings­ministern och att initiera egna analyser.

I Danmark har man också haft modet att minska antalet lärosäten genom att slå samman ett antal universitet och högskolor. Syftet är att skapa större och mer internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer.

Sedan principavtalet undertecknades år 2000 har alltså forskningsfrågorna varit prioriterade i Danmark, oavsett vilka partier som haft regeringsmakten. Jag är övertygad om att just denna blocköverskridande långsiktighet är en av de viktigaste förklaringarna till de danska framgångarna.

Under samma period har svenska politiker behandlat forskningsfrågorna styvmoderligt. Forskning har gått från att vara en ”undanskymd fråga” under de socialdemokratiska regeringarna till en ”en-parti-fråga” under Alliansregeringen, där forsknings- och utbildningsfrågor verkar drivas enbart av Folkpartiet.

Under 90-talet skedde en kraftig expansion av framför allt de mindre och medelstora högkolorna i Sverige. Men eftersom inga extra resurser tillfördes utbildningssystemet i stort, innebar expansionen att resurserna i stället smetades ut på alltför många små miljöer, något som indirekt ledde till en försvagning av svensk forskning och högre utbildning som helhet.

De socialdemokratiska forskningspropositionerna från 2000 och 2004 innehöll förvisso strategiska satsningar, men på olika områden. Detta skapade ryckighet i stället för långsiktighet. Båda propositionerna gav också forskningsråden en ökad budget, men tyvärr kunde dessa medel inte utnyttjas maximalt eftersom ökningen inte matchades av motsvarande ökningar till universiteten.

Denna negativa trend bröts i forskningspropositionen 2008, då lärosätena fick ett mycket välbehövligt och rejält tillskott till sina fakultetsmedel. Trots detta har svensk forskningspolitik under hela det senaste decenniet varit splittrad, ryckig och i avsaknad av långsiktighet. Varje forskningsproposition sedan mitten av 1990-talet tycks ha haft ambitionen att uppfinna hjulet igen, inte minst när det gäller ”strategiska satsningar”.

Sverige ska inte lägga karbonpapper på det som gjorts i Danmark. Men vi måste vara kloka nog att erkänna att vi har mycket att lära av vårt mindre grannland. Även Sverige behöver en blocköverskridande och långsiktig forsknings- och innovationsstrategi som står fast även vid regeringsskiften. En sådan överenskommelse är nödvändig för att för att motverka ryckighet, splittring och kortsiktiga satsningar. Den behövs också för att Sverige på lång sikt ska kunna försvara och förbättra sin internationella topposition inom forskning, utbildning och innovation.

Sverige har förvisso haft forskningsberedningar under de senaste tio till femton åren. Men dessa har varit uddlösa och utan reellt inflytande och har mest fungerat som ett bollplank för ministerns egna tankar. Därför bör regeringen inrätta ett permanent forskningspolitiskt råd bestående av experter som inte är bundna till vare sig politiska partier, lärosäten eller forskningsråd. Och det skulle få mandat att utarbeta strategier för forskning och innovationer under betydligt längre perioder än fyra år.

Sverige är en kunskapsnation med goda möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen när det gäller högre utbildning och forskning. Men det tar tid att bygga upp forskning i världsklass. Jag hoppas därför att alla politiker, oavsett partifärg, vill ge svensk forskning rätt förutsättningar till långsiktig utveckling.

Om Alliansregeringen menar allvar med ambitionen att förändra svensk forskningspolitik i grunden, räcker det alltså inte med att utbildningsminister Jan Björklund lägger fram en ambitiös forsknings- och innovationsproposition i höst. En nationell samling runt dessa frågor är nödvändig. Och inspirationen finns att hämta i Danmark.

 

Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska institutet

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

toulouse500
Foto:AFP

 Ung aktivist dödades. Våldsamma protester i Toulouse och Nantes.

messi-244
Foto:Cordon Press

 För spanska ligan. ”Grattis Messi” lyste från resultattavlan på Camp Nou när argentinaren blev historisk.

 ”Besinningslöst”. Ordförande och tränare slogs blodiga i sina hem. 86  1 tweets  85 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
lofven500
Foto:TT

 Inför ett hotande bugdetnederlag. Statsminister Löfven nobbas igen. 150  21 tweets  129 rekommendationer  0 rekommendationer

 Auktion i Nürnberg. Adolf Hitlers verk anses vara medelmålttiga.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: