”Därför är det viktigt med ett sekulärt samhälle”

Publicerat 2009-06-19 00:50

Tolv kända intellektuella i ett gemensamt manifest: Också i Sverige kränks mänskliga rättigheter med hänvisning till religion. Nyligen antog FN en resolution som fördömer kritik av religioner. Slår det synsättet igenom kan all diskussion om religiöst motiverat förtryck av kvinnor, homosexuella, hedersvåld, religiös omskärelse och andra religiösa påbud utmålas som ”hädelse”. Mot dessa krafter står humanismens mål att återupprätta människan som myndig varelse med förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Det är dags att jämna ut oddsen, skriver Hans Bergström, Eva Dahlgren, Sven Hagströmer med flera.

Dela med andra:

Sekularisering

Sekulariseringsprocessen i ett samhälle innebär att religionen förlorar i betydelse i medborgarnas medvetande. Samhälleliga institutioner dras undan religionens inflytande såsom tidigare skett med utbildningsväsendet i Sverige och religiösa förklaringar till olika händelseförlopp ersätts med vad som ses som mer rationella förklaringar. Sekulariseringen sammanhänger med andra samhällsförändringar som vetenskapens expansion, allmän läskunnighet, industrialisering och urbanisering.
Källa: Nationalencyklopedin

Många människor tror att Gud existerar. Andra tror att Gud inte existerar. Och de som tror på en gud tror ofta inte på samma gud eller tolkar gudens signaler på olika sätt. Ingen av parterna kan bevisa att de äger sanningen. Därför är det av yttersta vikt att samhället organiseras så att det är oberoende av vilken part som har rätt.

Lagar och normer som ska omfatta alla måste bygga på allmänmänskliga grunder, inte på religiösa. Lagarna ska formuleras av demokratiska institutioner och normbildningen styras av kritiskt tänkande och fri argumentation i öppna samtal. Ett sådant samhälle kallas ett sekulärt samhälle. Det är ett sådant samhälle förbundet Humanisterna arbetar för.

Varför är det viktigt med ett sekulärt samhälle? Därför att det är den enda samhällsform som visar samma självklara respekt för alla människor, oavsett deras kulturella eller religiösa bakgrund. I det sekulära samhället råder religionsfrihet, rätten att tro på vilken gud man vill – men också rätten att inte tro på någon gud alls.

Det sekulära samhället uppmuntrar till kritik av alla idésystem på lika villkor, oavsett om ideologierna betecknas som politiska, filosofiska eller religiösa. Ingen ideologisk grupp ska ha rätt att undgå kritik eller att slippa stå till svars genom att hänvisa till religionsfriheten. Ingen ska heller kunna gömma sig bakom kulturella traditioner om dessa kränker de mänskliga rättigheterna. I det sekulära samhället har ingen grupp rätt att förtrycka individer eller begränsa deras levnadssätt, vare sig i religioners eller traditioners namn.

Det sekulära samhället bejakar mångfald – men olika kulturella uttryck och levnadssätt är eftersträvansvärda bara om de är fritt valda av alla inblandade. Om kollektivets identitet värderas högre än individens rättigheter, blir hyllandet av mångfalden i praktiken inget annat än ett försvar för olikheter mellan grupper med ett samtidigt krav på likriktning och tvång för individer. Det vi kallar tolerans förvandlas då lätt till hänsynslöshet. FN:s Human Development Index talar sitt tydliga språk: den sekulära ordningen är betydligt mer human än samhällen styrda av religiösa dogmer.

Är religion och religiösa motsättningar ett stort problem i Sverige? Mot bakgrund av vad som händer ute i världen, vore det oerhört förmätet att hävda det. De flesta svenska medborgare tillhör en lyckligt lottad elit, som – vare sig de är troende eller ej – har förmånen att kunna förhålla sig fritt till religiösa utsagor, ungefär på samma sätt som de förhåller sig till poesi, musik eller klassiskt drama. Det står var och en fritt att uppfatta religiösa skrifter och traditioner som stämningsfulla berättelser om livet. Med en sådan vid personlig och symbolisk tolkningsram är religion inget hot mot mänskliga rättigheter utan kan rentav vara berikande och ett stöd och en tröst för många.

För alltför många människor på jorden innebär religionen däremot ett tvång att underordna sig andras uppfattningar om Guds vilja. Kvinnor stenas till döds enligt Sharialagar. Flickskolor raseras av talibaner i Guds namn. 70 000 kvinnor dör i sviterna av illegala aborter varje år. De som överlever fördöms av prästerskapet eller kastas i fängelse i många katolska länder. I flera länder fängslas och trakasseras homosexuella; på vissa håll riskerar de till och med att avrättas. Vi läser dagligen om misshandlade HBT-aktivister och Prideparader som förbjuds av religiösa skäl.

Humaniströrelsens viktigaste kamp utspelar sig därför på den globala scenen. Men också i Sverige kränks mänskliga rättigheter med hänvisning till religion eller tradition, kränkningar som inte får bagatelliseras. En rapport visar att var tionde flicka i årskurs nio utsätts för hedersförtryck i Stockholm. De hotas av våld, får inte välja kamrater, kan tvingas till äktenskap eller förbjuds delta i viss undervisning, till exempel om sex och samlevnad. Skälen är religiösa och/eller kulturella. I dag accepterar samhället sådan könsapartheid inom skolväsendet, även om det nu förbereds lagförslag för att komma tillrätta med problemet.

Vissa religioner kräver omskärelse av barn. Kvinnlig könsstympning är förbjudet, men att diskutera manlig omskärelse är tabubelagt. Detta trots att det är ett smärtsamt ingrepp och en kränkning av ett barns kroppsliga integritet. Inget barn skulle behöva utstå att dess föräldrar märker dem för livet som en religiös symbolhandling.

I Sverige finns omkring 70 skattefinansierade religiösa friskolor. Alla barn borde ha rätt till en undervisning utan religiös indoktrinering, för att själva kunna välja livsåskådning när de blir äldre. Även om de religiösa friskolorna på papperet inte får ägna sig åt indoktrinering och måste följa läroplanen, saknas en effektiv kontroll av att så är fallet.

Inom sjukvård och medicinsk forskning bromsar kvardröjande religiösa krafter fortfarande utvecklingen på vissa områden. Hit hör stamcellsforskning och organ­donation. Vård i livets slutskede är en särskilt känslig fråga, där en alltför snäv lagtolkning och läkares godtycke kan begränsa möjligheten till smärtlindring och rätten till en värdig död.

Dessutom diskrimineras fortfarande den sekulärhumanistiska livsåskådningen av staten med avseende på statligt stöd, jämfört med andra livsåskådningssamfund. Detta trots att över 80 procent av Sveriges befolkning inte är religiös.

Den internationella humaniströrelsen kan beskrivas som ett Amnesty med sekulära förtecken, där människans frihet från religiös indoktrinering och religiöst förtryck står i centrum. Också den svenska grenen, förbundet Humanisterna, växer kraftigt sedan några år tillbaka. Allt fler människor inser att det sekulära samhället ständigt behöver försvaras och upplysningstanken spridas. Etiska och existentiella frågor är alltför viktiga för att bara lämnas åt religiösa representanter eller maktinstanser, som så länge har ägt tolkningsföreträdet.

Men motkrafterna är starka. Nyligen antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution som fördömer kritik av religioner. Slår det synsättet igenom kan i förlängningen all diskussion om religiöst motiverat förtryck av kvinnor och homosexuella, hedersvåld, religiös omskärelse och andra religiösa påbud utmålas som ”hädelse”.

Ute i världen växer religionernas inflytande. Katolska kyrkan vinner allt fler anhängare i Afrika. I Sydamerika gör evangeliska frikyrkor nya inbrytningar. Globalt sett växer islam snabbast av alla religioner.

Mot dessa religiösa krafter som vill vrida tiden tillbaka, står humanismens mål att återupprätta människan som myndig varelse med förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och bygga en etik med utgångspunkt i förnuft, medkänsla och demokratiska principer.

Humanismen utgår från att godhet kommer inifrån, inte uppifrån. Det är dags att jämna ut oddsen.

Lena Andersson författare och skribent

Hans Bergström f d chefredaktör DN

Eva Dahlgren kompositör och textförfattare

Christer Fuglesang astronaut

Sven Hagströmer finansman och entreprenör

PC Jersild författare och läkare

Morgan Johansson f d socialtjänstminister, riksdagsledamot

Sara Larsson redaktör tidskriften Humanisten

Nina Lekander journalist

Stellan Skarsgård skådespelare

Christer Sturmark ordförande Humanisterna

Björn Ulvaeus textförfattare

Bloggat om artikeln(0)

(Vad är Twingly?)

Visar  (av totalt ).

Vill du ha en bra start på dagen?

Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.

Nyheter från Debatt

DN Debatt 29 juli

”Sverige måste uppmuntra Ryssland för ny politik”

Säkerhetspolitisk expert: Regeringen borde reagera positivt på de signaler som kommer om en ny rysk hållning mot omvärlden. Läs mer 41

”Så ska Sverige driva på USA och Kina om klimatet”

Debatt 28 juli. Miljöministern: Framgång i kommande klimatförhandlingar kräver en offensiv global allians av länder som går före. 55

”Centralstyrning ett hot mot KI:s internationella position”

Kända KI-professorer ”revolterar”. Maktkoncentrationen och repressionen mot kritiska röster på Karolinska institutet måste upphöra. 50

”Inför könsneutrala toaletter och kommunala hbt-boenden för äldre”

Stockholms stad bör inrätta ett borgarråd med särskilt ansvar för hbt-frågor. Vidare bör staden ge äldre personer möjlighet att välja särskilt hbt-boende. Läs artikeln

Piratpartiet erbjuder Wikileaks serverplats

Demokrati handlar inte bara om att medborgarna genom röstning ska få fatta beslut om vem som ska få leda landet. Läs artikeln

DN Debatt på Twitter.

DN Debatt på Twitter. Missa inget från Sveriges tyngsta debattsida. Anmäl dig till mikrobloggen.

KONTAKT
Redaktör DN Debatt: Bo G Andersson, tel 08-738 12 23
Bitr redaktör DN Debatt: Peter Ganneby, tel 08-738 12 09
E-post: debatt@dn.se

Nyheter från Förstasidan

Många döda i fartygsolycka

Båthaveri i Kongo. Närmare 140 personer har omkommit.

Stockholm Pride 2010

”Jag blev utskälld när jag kom ut 1978” Foto: Peter Knutson

”Jag blev utskälld när jag kom ut 1978”

Jon Voss valde som tonåring mot slutet av 1970-talet att komma ut i en intervju i Dagens Nyheter. Sex berättelser från sex decennier.

Britt Dahlgren kom ut på 60-talet. ”Det var viktigt att få gifta sig”

KD:s frånvaro möter kritik Foto: Janerik Henriksson / Scanpix

KD:s frånvaro möter kritik

Bortprioriterar Pride, anser RFSL. Göran Hägglund missar Prides partiledardebatt på fredagen.

Jan-Olov Madeleine: Könsidentiteten är inget problem.

Tvångslagen kritiserades. Lars-Erik Holm invigningstalade.

Pride världen runt.

Pride världen runt. Se bildspel från Pride i Mexiko, Guatemala och USA.

Inget åtal för Jacksonläkare Foto: Michael A Mariant / Scanpix

Inget åtal för Jacksonläkare

Tillräckliga bevis saknas. Den sjuksköterska och de sju läkare som figurerat i utredningen om Michael Jacksons död går fria från åtal. 4

Förbud mot bisfenol i nappflaskor på väg

Förbud mot bisfenol i nappflaskor på väg

Hormonstörande ämne kan orsaka inlärningssvårigheter. Regeringen vill gå före EU och införa ett nationellt förbud. 6

Sol, vind och... fylla? Foto: Thomas Karlsson

Sol, vind och... fylla?

Hur påverkas våra relationer när sommardrickandet går över styr? Alkoholexperten Peter Wirbing svarar. Sommartrubbel del 5. 2

Världen

Fastfruset fartyg funnet

Försvann i 1854. Nu hoppas Kanada att fyndet ska stärka landets sak i frågan om vem som har rätt till Nordvästpassagen.

Dawit Isaak har suttit fängslad
 dagar,  tim,  min och  sek.

Nutidstestet vecka 29.

Nutidstestet vecka 29. Kommer med regnet. Men redan nu hittar du Karl Johan i Nutidstestet.

Religiös och stolt.

Religiös och stolt. Insidan har träffat tre religiösa hbt-personer inför Pride. Prästen Evert Sundien är en av dem.

Omtvistad jubilar.

Omtvistad jubilar. Lars Vilks träskulptur Nimis har fyllt 30 år. 29

Radiofrieri.

Radiofrieri. Artisten Andreas Lundstedt ställde frågan till sambon under sitt "Sommar"-program. 16