”Därför fortsätter Nordea att betala miljardbonusar”

Publicerad 2010-01-28 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Nordeas styrelseordförande och koncernchef: Banken klarar inte den internationella konkurrensen utan bonusar.

Totalt räknar vi med att betala ut bonusar och målrelaterade löner på cirka 2,8 miljarder kronor för 2009. Det är höga siffror, men de måste relateras till vårt rörelseresultat på över 30 miljarder. Varken banken eller aktieägarna har något intresse av att betala ut mer än nödvändigt. Men arbetsmarknaden för den kompetens som Nordea kräver är global – med höga löner och stor andel bonusar. Inte sällan möter vi konkurrenter som lockar våra medarbetare med flerdubbla bonusar som garanteras under flera år. Vi har gått så långt vi kan för att begränsa våra bonusar utan att äventyra vår affärsmodell och verksamhet, skriver Hans Dalborg och Christian Clausen.

Finanskrisen har påverkat alla världens banker och hela samhället. Nordea var inte inblandat i de överdrifter som låg bakom krisen. Vi har skapat höga och stabila vinster genom finanskrisen. Samtidigt hade en internationell finansiell härdsmälta påverkat även oss. De insatser som de europeiska regeringarna gjorde för branschen har därför varit viktiga också för Nordea. Därför förstår vi den diskussion som förs om finanssektorn i hela världen.

En stor del av den svenska finansbranschen är internationell. Precis som för andra företag har svenska banker sökt sig utomlands för att kunna växa och utveckla sin kompetens och konkurrenskraft. Nor­dea är den bank i Sverige som har kommit längst i utvecklingen. Av de 34 000 som är anställda hos oss arbetar bara var fjärde i Sverige. Ungefär 80 procent av våra intäkter kommer från verksamhet i 15 länder utanför Sverige.

Bredden i geografi, kunder och tjänster har varit avgörande för oss i finanskrisen. När intäkterna har minskat i en del av banken, har de ökat i någon annan. När ett land har haft problem, har ett annat utvecklats positivt.

Under det senaste året har Nordea varit framgångsrikt inte minst i de globalt konkurrensutsatta verksamheterna; capital markets, investment banking och asset management. Det är en del av Nordea som arbetar med stora företag och institutioner och erbjuder kvalificerade tjänster som att hålla ihop och ge ut företagsobligationer, hantera nyemissioner, förvalta tillgångar och hantera risker med valutakurser och ränteförändringar.

Nordea är i dag den kanske främsta samarbetspartnern för att öka nor­diska företags kapital, i konkurrens med globala storbanker som JPMorgan och Goldman Sachs. Förra året var vi den tredje största banken på euromarknaden för nordiska företagsobligationer. Bara Deutsche Bank och BNP Paribas var större.

Framgångarna för Nordea bygger på en flerårig strategi. Vårt kunnande och vår storlek ger oss en unik möjlighet att som nordisk bank möta konkurrensen från internationella storbanker om att ge nordiska industriföretag det finansiella stöd de behöver.

Intäkterna från dessa verksamheter låg vid senaste kvartalsrapporten på runt 30 miljarder kronor på årsbasis. Det motsvarar en procent av Sveriges BNP och står för en betydande del av Nor­deas vinst. Att ge upp verksamheten till utländska banker är inte ens en valmöjlighet för Nordea. Den har bidragit till att vi i dag har ett marknadsvärde på nära 300 miljarder kronor, i samma storleksordning som exempelvis Deutsche Bank. För resten av Nordea bidrar verksamheten med hög trovärdighet, stabilitet och kompetens som medför att alla kunder kan få lägre priser och bättre råd.

Det är också betydelsefullt för Sverige och Norden att ha starka banker på hemmaplan. Under finanskrisen fick många företag och människor problem. När behovet av finansiellt stöd var som störst, försvann många utländska banker. Vi fanns kvar för gamla och nya kunder.

Arbetsmarknaden för den kompetens som krävs är global, med höga löner och en stor andel bonusar. Inte sällan möter vi internationella konkurrenter som lockar våra medarbetare med flerdubbla bonusar som garanteras under flera år.

Varken banken eller aktieägarna har något intresse av att betala ut högre löner eller bonusar än nödvändigt. Nordea arbetar i stället systematiskt med att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Vi har en tydlig princip i vår lönesättning: vi ska inte vara marknadsledande, men vi måste vara konkurrenskraftiga. Drivkrafter till onödiga risker i våra bonussystem har systematiskt tagits bort. Sedan 2003 har vi till exempel riskjusterade nyckeltal i våra bonussystem. Parallellt utvecklar vi de positiva drivkrafter som väl utformade variabla lönesystem kan ha för våra kunder och ägare.

Vi välkomnar de initiativ som den svenska regeringen har drivit i G20 och EU. Att stävja de avarter som har funnits i bonussystemen är till gagn för hela branschen. Men vi kan konstatera att det inte finns någonting som begränsar vare sig bonusnivåer eller lönenivåer i regelverken.

Vi har ändå vidtagit åtgärder för att sänka bonusarna. Det vanligaste sättet att jämföra lönesystem är att se hur stor del av intäkterna som betalas ut i fast lön och bonus, en så kallad ”pay-out-ratio”. Många internationella banker som har redovisat sina årsresultat har sänkt sina nivåer från runt 50 procent till under 40 procent. En av världens ledande banker, JPMorgan, rapporterade exempelvis en sänkning av sin kvot från 44 till 33 procent för 2009 i investmentbankdelen.

Nordeas motsvarande verksamhet har de senaste åren legat på ungefär halva den nivån. Drygt 20 procent av intäkterna har betalats ut i fast och rörlig lön. Liksom de and­ra bankerna har vi än en gång gått igenom våra lönesystem och vidtagit åtgärder för att begränsa bonusutbetalningarna. På så sätt sänker vi vår ”pay-out-ratio” ytterligare, till drygt 16 procent av intäkterna för 2009.

I absoluta tal kommer bonusutbetalningarna att bli drygt två miljarder kronor 2009, vilket hänger samman med en stark affärsutveckling. I de övriga delarna av banken tillkommer ungefär 0,7 miljarder kronor i målrelaterade variabla löner till chefer och medarbetare som kopplas bland annat till ledarskap, kundnöjdhet, risk- och kredithantering.

Totalt räknar vi alltså med att kostnaden för bonusar och målrelaterade löner blir cirka 2,8 miljarder kronor. Det är höga siffror, men måste ställas i relation till vårt rörelseresultat – som i den senaste kvartalsrapporteringen var över 30 miljarder kronor på årsbasis. Bonusar och målrelaterade löner utgör – liksom tidigare år – ungefär en tiondel av Nordeas lönekostnad.

En femtedel av pengarna betalas ut i Sverige, det vill säga cirka 0,6 miljarder kronor. Resten betalas ut till medarbetare i länder som Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland, Luxemburg, USA, Singapore.

Redan tidigare har den högsta ledningen i Nordea avstått rörlig lön för 2009. Nivån på styrelsens arvode har varit oförändrad sedan 2008. Därtill kommer ett antal ledande chefer som frivilligt skjuter upp utbetalningen av halva sin målrelaterade lön för 2009 under tre år. Storleken som betalas ut blir kopplad till den framtida utvecklingen för Nordea, i enlighet med G20:s rekommendationer.

Vi har dessutom gått igenom varje enhet för att än en gång säkerställa att ingen variabel lön ska kunna bidra till onödigt risktagande. Självfallet kommer vi att följa det nya regelverket från 2010.

Det är styrelsens och ledningens bedömning att vi har gått så långt vi kan för att begränsa våra bonusar utan att äventyra vår affärsmodell och verksamhet. Ska det vara möjligt att gå längre krävs att G20 når en samordnande överenskommelse om finansbranschens framtid.

Hans Dalborg
styrelseordförande Nordea

Christian Clausen
koncernchef Nordea

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från debatt

”Sverige måste fördubbla den medicinska forskningen”

Ingvar Carlsson med flera: Sverige tappar mark inom den medicinska forskningen och nu krävs en långsiktig strategi från regeringens sida. 95 26 tweets 69 rekommendationer

”Det är politikernas fel att tåget är dyrare än flyget”

Miljöpartiet: I stället för att subventionera flyget med gigantiska summor borde politikerna satsa på den miljövänligare tågtrafiken. 1013 100 tweets 913 rekommendationer

"Vi förbereder inte inför en förväntad dieselransonering"

Replik. Det är inte sant att vi förbereder för en kommande förutsedd dieselkris, skriver experter vid Energimyndigheten.

DN Debatt 24/5. ”Dagens energipolitik leder till dieselransonering.” 193 38 tweets 155 rekommendationer

”Dags för riktade sanktioner mot regimen i Azerbajdzjan”

Fredrik Malm (FP) på DN Debatt: Risken är att vi får se ännu en våg av repression i landet när Eurovision Song Contest är över. 239 33 tweets 206 rekommendationer

"Så kan problemet med djur i misshandelsrelationer lösas"

Replik. Vi har som enda skyddat boende inrättat speciellt boende för kvinnor med husdjur, skriver Ann Isaksson, Alla Kvinnors Hus. 2 0 tweets 2 rekommendationer

DN Debatt 19/5: ”När pappa slår värmer han ofta upp på hunden.” 1792 100 tweets 1692 rekommendationer

Mer från förstasidan

Foto: Jessica Gow Loreen vann ESC i utklassningsstil. Infälld: SVT:s chef Eva Hamilton.

SVT-chef självsäker inför nästa års final

Eva Hamilton trygg med Eurovisionuppdraget. Svenska tv-bolaget ser inget behov att ”hänga med i det ständiga rejset uppåt” mot jättesummor. 22 9 tweets 13 rekommendationer

”Nu vill jag bara dansa.” Webb-tv: Så väljer Loreen att smälta segern.

Ifrågasätter svenskheten. Utspel från SD:s Björn Söder kritiseras. 87 22 tweets 65 rekommendationer

”Heja Sverige!” Den svenska schlagervinsten uppmärksammas runt om i världen.

”Tack för ert stöd.” Loreen var rörd efter jordskredssegern i Baku. 155 9 tweets 146 rekommendationer

Se bilder: Loreen i fokus. 24 7 tweets 17 rekommendationer

Hela resultatlistan. Så gick det. 16 6 tweets 10 rekommendationer

Foto: Scanpix

Coop återkallar färs och hamburgare

Risk för salmonella. Coop återkallar nötfärs, blandfärs och hamburgare av det egna märket Coop.

Foto: Jussi Nukari / AP Halv stång i Hyvinge.

Hyvinge-skytt kände offren

Skottdramat i Finland. Den 18-årige gärningsmannen har gått på samma skola som personer han dödade. Han har stort vapenintresse.

Eftersökt nazist avled vid 90

Klaas Carel Faber. Den nederländska tidigare SS-officeren dömdes redan 1947 för mord på judar men levde i frihet i Tyskland. 10 2 tweets 8 rekommendationer

Foto: Nicklas Thegerström Ranya Soliman och Ebrahim Aljabare är positiva till förslaget.

Sänkt stöd om man inte flyttar till jobb

Regeringen vill skärpa kraven. "Viktigt att vi är tydliga med att man har ett eget ansvar att tacka ja till erbjudet jobb", säger integrationsministern. 142 31 tweets 111 rekommendationer

”Att flytta är ingen stor sak.” Regeländringen välkomnas.

DN Debatt på Twitter

Anmäl dig till mikrobloggen. Missa inget från Sveriges tyngsta debattsida.

Så jobbar DN:s debattredaktion.

Så jobbar DN:s debattredaktion. Läs DN Debatts öppenhetsrapport om perioden 25 maj 2009 - 24 maj 2010.

Kontakt DN Debatt

Redaktör DN Debatt: Nils Öhman
Tel: 08-738 1223
Bitr redaktör DN Debatt: Peter Ganneby
Tel: 08-738 1209
E-post: debatt@dn.se

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Bästa svenska nyhetssajt enligt Internetworld.

DN.se på agendan