”Därför fortsätter Nordea att betala miljardbonusar”

Publicerad 2010-01-28 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Nordeas styrelseordförande och koncernchef: Banken klarar inte den internationella konkurrensen utan bonusar.

Totalt räknar vi med att betala ut bonusar och målrelaterade löner på cirka 2,8 miljarder kronor för 2009. Det är höga siffror, men de måste relateras till vårt rörelseresultat på över 30 miljarder. Varken banken eller aktieägarna har något intresse av att betala ut mer än nödvändigt. Men arbetsmarknaden för den kompetens som Nordea kräver är global – med höga löner och stor andel bonusar. Inte sällan möter vi konkurrenter som lockar våra medarbetare med flerdubbla bonusar som garanteras under flera år. Vi har gått så långt vi kan för att begränsa våra bonusar utan att äventyra vår affärsmodell och verksamhet, skriver Hans Dalborg och Christian Clausen.

Finanskrisen har påverkat alla världens banker och hela samhället. Nordea var inte inblandat i de överdrifter som låg bakom krisen. Vi har skapat höga och stabila vinster genom finanskrisen. Samtidigt hade en internationell finansiell härdsmälta påverkat även oss. De insatser som de europeiska regeringarna gjorde för branschen har därför varit viktiga också för Nordea. Därför förstår vi den diskussion som förs om finanssektorn i hela världen.

En stor del av den svenska finansbranschen är internationell. Precis som för andra företag har svenska banker sökt sig utomlands för att kunna växa och utveckla sin kompetens och konkurrenskraft. Nor­dea är den bank i Sverige som har kommit längst i utvecklingen. Av de 34 000 som är anställda hos oss arbetar bara var fjärde i Sverige. Ungefär 80 procent av våra intäkter kommer från verksamhet i 15 länder utanför Sverige.

Bredden i geografi, kunder och tjänster har varit avgörande för oss i finanskrisen. När intäkterna har minskat i en del av banken, har de ökat i någon annan. När ett land har haft problem, har ett annat utvecklats positivt.

Under det senaste året har Nordea varit framgångsrikt inte minst i de globalt konkurrensutsatta verksamheterna; capital markets, investment banking och asset management. Det är en del av Nordea som arbetar med stora företag och institutioner och erbjuder kvalificerade tjänster som att hålla ihop och ge ut företagsobligationer, hantera nyemissioner, förvalta tillgångar och hantera risker med valutakurser och ränteförändringar.

Nordea är i dag den kanske främsta samarbetspartnern för att öka nor­diska företags kapital, i konkurrens med globala storbanker som JPMorgan och Goldman Sachs. Förra året var vi den tredje största banken på euromarknaden för nordiska företagsobligationer. Bara Deutsche Bank och BNP Paribas var större.

Framgångarna för Nordea bygger på en flerårig strategi. Vårt kunnande och vår storlek ger oss en unik möjlighet att som nordisk bank möta konkurrensen från internationella storbanker om att ge nordiska industriföretag det finansiella stöd de behöver.

Intäkterna från dessa verksamheter låg vid senaste kvartalsrapporten på runt 30 miljarder kronor på årsbasis. Det motsvarar en procent av Sveriges BNP och står för en betydande del av Nor­deas vinst. Att ge upp verksamheten till utländska banker är inte ens en valmöjlighet för Nordea. Den har bidragit till att vi i dag har ett marknadsvärde på nära 300 miljarder kronor, i samma storleksordning som exempelvis Deutsche Bank. För resten av Nordea bidrar verksamheten med hög trovärdighet, stabilitet och kompetens som medför att alla kunder kan få lägre priser och bättre råd.

Det är också betydelsefullt för Sverige och Norden att ha starka banker på hemmaplan. Under finanskrisen fick många företag och människor problem. När behovet av finansiellt stöd var som störst, försvann många utländska banker. Vi fanns kvar för gamla och nya kunder.

Arbetsmarknaden för den kompetens som krävs är global, med höga löner och en stor andel bonusar. Inte sällan möter vi internationella konkurrenter som lockar våra medarbetare med flerdubbla bonusar som garanteras under flera år.

Varken banken eller aktieägarna har något intresse av att betala ut högre löner eller bonusar än nödvändigt. Nordea arbetar i stället systematiskt med att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Vi har en tydlig princip i vår lönesättning: vi ska inte vara marknadsledande, men vi måste vara konkurrenskraftiga. Drivkrafter till onödiga risker i våra bonussystem har systematiskt tagits bort. Sedan 2003 har vi till exempel riskjusterade nyckeltal i våra bonussystem. Parallellt utvecklar vi de positiva drivkrafter som väl utformade variabla lönesystem kan ha för våra kunder och ägare.

Vi välkomnar de initiativ som den svenska regeringen har drivit i G20 och EU. Att stävja de avarter som har funnits i bonussystemen är till gagn för hela branschen. Men vi kan konstatera att det inte finns någonting som begränsar vare sig bonusnivåer eller lönenivåer i regelverken.

Vi har ändå vidtagit åtgärder för att sänka bonusarna. Det vanligaste sättet att jämföra lönesystem är att se hur stor del av intäkterna som betalas ut i fast lön och bonus, en så kallad ”pay-out-ratio”. Många internationella banker som har redovisat sina årsresultat har sänkt sina nivåer från runt 50 procent till under 40 procent. En av världens ledande banker, JPMorgan, rapporterade exempelvis en sänkning av sin kvot från 44 till 33 procent för 2009 i investmentbankdelen.

Nordeas motsvarande verksamhet har de senaste åren legat på ungefär halva den nivån. Drygt 20 procent av intäkterna har betalats ut i fast och rörlig lön. Liksom de and­ra bankerna har vi än en gång gått igenom våra lönesystem och vidtagit åtgärder för att begränsa bonusutbetalningarna. På så sätt sänker vi vår ”pay-out-ratio” ytterligare, till drygt 16 procent av intäkterna för 2009.

I absoluta tal kommer bonusutbetalningarna att bli drygt två miljarder kronor 2009, vilket hänger samman med en stark affärsutveckling. I de övriga delarna av banken tillkommer ungefär 0,7 miljarder kronor i målrelaterade variabla löner till chefer och medarbetare som kopplas bland annat till ledarskap, kundnöjdhet, risk- och kredithantering.

Totalt räknar vi alltså med att kostnaden för bonusar och målrelaterade löner blir cirka 2,8 miljarder kronor. Det är höga siffror, men måste ställas i relation till vårt rörelseresultat – som i den senaste kvartalsrapporteringen var över 30 miljarder kronor på årsbasis. Bonusar och målrelaterade löner utgör – liksom tidigare år – ungefär en tiondel av Nordeas lönekostnad.

En femtedel av pengarna betalas ut i Sverige, det vill säga cirka 0,6 miljarder kronor. Resten betalas ut till medarbetare i länder som Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland, Luxemburg, USA, Singapore.

Redan tidigare har den högsta ledningen i Nordea avstått rörlig lön för 2009. Nivån på styrelsens arvode har varit oförändrad sedan 2008. Därtill kommer ett antal ledande chefer som frivilligt skjuter upp utbetalningen av halva sin målrelaterade lön för 2009 under tre år. Storleken som betalas ut blir kopplad till den framtida utvecklingen för Nordea, i enlighet med G20:s rekommendationer.

Vi har dessutom gått igenom varje enhet för att än en gång säkerställa att ingen variabel lön ska kunna bidra till onödigt risktagande. Självfallet kommer vi att följa det nya regelverket från 2010.

Det är styrelsens och ledningens bedömning att vi har gått så långt vi kan för att begränsa våra bonusar utan att äventyra vår affärsmodell och verksamhet. Ska det vara möjligt att gå längre krävs att G20 når en samordnande överenskommelse om finansbranschens framtid.

Hans Dalborg
styrelseordförande Nordea

Christian Clausen
koncernchef Nordea

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från debatt

”Snabbtåg mellan Stockholm och Oslo halverar restiden”

Företrädare för stat, kommuner och landsting: Detta skulle inte bara gynna huvudstadsregionerna utan även tillväxten längs hela sträckan.

”Hasardinslagen i PPM fräter på hela pensionssystemet”

Göran Arrius, Saco: Grunddragen i pensionssystemet är kloka. Men tio år efter införandet behöver uppgörelsen mellan partierna renoveras.

”Här är sju punkter för ett Sverige med rättvisa löner”

Företrädare för fem fackförbund: Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken där män dominerar.

Replik Jessica Rosencrantz (M): ”Öppen välfärdssektor ger högre löner.”

”Självägande bönder förebild för grön kapitalism”

Replik. Kanske är det i Sverige, där det finns en tradition med självägande bönder, som en grön kapitalism kan ta form, skriver Kristina Jonäng (C).

”Sverige måste handplocka utländska forskarstjärnor”

Jan Björklund: Sverige kan inte vila på gamla lagrar. Astra Zenecas besked om att lägga ned forskningen i Södertälje är en nyttig väckarklocka.

Replik Socialdemokratiska studentförbundet: ”Doktorander behöver klart förbättrade villkor.”

Replik Alexandra Waluszewski, Uppsala universitet: ”Sverige – en forskningsbananrepublik?”

Mer från förstasidan

Webb-TV

David Lindgren och Ulrik Munther i final

David Lindgren och Ulrik Munther blev vinnarna i Melodifestivalens andra deltävling. Final i Globen nästa. DN.se:s direktrapportering.

Underdog och barnfavorit till final. Webb-tv med segerjublet.

Hanna Fahl festivalbloggar. I vimlet och minglet i Göteborg.

Lavin begravde by i Kosovo

Minst sju döda. Snön rullade in med förödande kraft och begravde 15 hus. En minderårig flicka hittades vid liv när byggnaderna grävdes fram.

Foto: AP

När McDonalds bet sig rejält i svansen

Indragen reklam. McDonalds försökte tona ned farorna med friterad kyckling. Det gick inte så bra. Man fick rejält med skäll.

Foto: TG5 / AP

Video: Kaptenen oberörd när ”Costa Concordia” gick på grund

En videoinspelning inifrån bryggan i det olycksdrabbade italienska fartyget ”Costa Concordia” har nu offentliggjorts. Se webb-tv.

DN Debatt på Twitter

Anmäl dig till mikrobloggen. Missa inget från Sveriges tyngsta debattsida.

Så jobbar DN:s debattredaktion.

Så jobbar DN:s debattredaktion. Läs DN Debatts öppenhetsrapport om perioden 25 maj 2009 - 24 maj 2010.

Kontakt DN Debatt

Redaktör DN Debatt: Bo G Andersson
Tel: 08-738 1223
Bitr redaktör DN Debatt: Peter Ganneby
Tel: 08-738 1209
E-post: debatt@dn.se

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Har utsetts till bästa svenska nyhetssajt av Internetworld.

DN på Facebook

Klicka på gilla-knappen. Få de viktigaste nyheterna direkt i ditt Facebookflöde.