Mehdi Ghezali berättar genom sina advokater: Jag fick möjlighet att följa med på en gruppresa.
Vad gjorde Mehdi Ghezali i Pakistan? För att inte lämna fältet fritt för spekulationer har vi ombetts redogöra för omständigheterna kring resan. Mehdi Ghezali önskar att han och hans familj efter det här skall lämnas i fred, skriver advokaterna Peter Althin och Anton Strand.
Sedan Mehdi Ghezali i slutet av augusti i år greps på en buss i Pakistan har vi i Sverige fått uppleva hur snett det kan gå under en massmedial bevakning. Det har utan något egentligt faktaunderlag spekulerats fritt beträffande vilket – nödvändigtvis ont – syfte Mehdi Ghezali kan ha haft med en resa till Pakistan. Spekulationerna har på vissa håll till och med gått så långt att det skrivits att han skulle vara spion eller terrorist. Allt detta för att han, i strid med demokratiska grundläggande principer och internationell rätt, tidigare har hållits olagligt frihetsberövad och därefter släppts utan att några anklagelser riktats emot honom.
I den minst sagt oförsiktiga massmediala bevakningens spår har vågor formats i de grumligaste vatten. Till advokatfirman har vi fått motta mängder av främlingsfientliga skrivelser från människor som inte tycker att de grundläggande fri- och rättigheterna skall tillkomma alla utan att man skall göra distinktioner på grund av människors ursprung.
Den vanligaste förevändningen har varit att Mehdi Ghezali suttit frihetsberövad tidigare och nu frihetsberövats igen. Det förefaller som om Bushadministrationens Guantánamo Bay-lösning – vilken av breda led av västerländska ledare och den amerikanska högsta domstolen dömts ut som folkrättsvidrig – ändå åtnjuter ett förtroende hos delar av det svenska folket då den kombineras med en tillräckligt oförsiktig och spekulativ massmedial bild.
Vad gjorde då Mehdi Ghezali i Pakistan? Mehdi Ghezali har egentligen ingen anledning att redogöra för var eller varför han rest då han är en fri individ som äger att resa vart och när han vill. För att inte lämna fritt fält för spekulationer har vi dock ombetts redogöra för omständigheterna kring resan.
Mehdi Ghezali har – sedan han år 2004 släpptes från Guantánamo Bay – känt sig ofri och bevakad hemma i Sverige. Under hösten har före detta utrikesministern och ambassadören Jan Eliasson bekräftat att – tvärtemot den information som svenska myndigheter givit oss tidigare – Säpo på amerikansk myndighets begäran har hållit Mehdi Ghezali bevakad hemma i Sverige.
Då bevakningen skett utan större finess har vidare Mehdi Ghezali vid upprepade tillfällen uppmärksammat personer som följt efter honom och som även fotograferat honom. Denna bevakning har av oklar anledning också omfattat Mehdi Ghezalis närmaste familj. I denna bevakade och kontrollerade tillvaro har det varit svårt för Mehdi Ghezali att landa och känna sig fri. Då de svenska myndigheterna inte velat kännas vid någon bevakning – och Mehdi Ghezali aldrig anklagats för någonting – har det inte heller funnits några möjligheter för honom att komma till rätta med problemen. Situationen ter sig välbekant för alla oss som läst Franz Kafka.
Att Mehdi Ghezalis reslust har ökat i denna situation är kanske lätt att föreställa sig och som aktiv muslim har han under de senaste årens resor främst valt att tillbringa tid i muslimska länder. Vi vill tydligt understryka att många muslimska, och även kristna, svenska medborgare av olika skäl förlägger resor till länder i Mellanöstern utan att detta på något sätt betraktas som underligt.
Under den nu aktuella resan har Mehdi Ghezali, tillsammans med sin familj och sina vänner, rest genom ett antal länder i Mellanöstern. Resan har – liksom många svenskars resor i till exempel Sydostasien – skett på ett fritt sätt med möjligheter att lägga om rutten efter vägen.
Då en möjlighet att, ifrån ett intilliggande land, följa med en gruppresa till Pakistan öppnades valde gruppen att göra så. Resan organiserades av ett företag och ingenting nämndes beträffande visum utom att detta kunde ordnas vid gränsen till Pakistan eller ordnas på plats i Pakistan. Detta är på vilket sätt visum ordnats till andra länder i regionen. Gruppen reste in i Pakistan på stora vägar och det var inga problem att passera landsgränsen. Målet med resan var att fira ramadan i en större stad i Pakistan. Mehdi Ghezali planerade aldrig att besöka och besökte heller aldrig några oroshärdar. Uppgifterna om att Mehdi Ghezali skulle ha haft en större summa pengar med sig är också de felaktiga.
Det är med förfäran vi fått konstatera omfattningen av de främlingsfientliga strömningar som mobiliserats under den massmediala bevakningen av Mehdi Ghezali-ärendet. Många bör de journalister och ansvariga utgivare vara som i efterhand inte betraktar höstens bevakning av detta ärende som karriärens höjdpunkt. Som vi alla vet släpptes ”Spionen” och ”Terrorsvensken” hem sedan han anklagats för en visumförseelse och ingenting annat. Mehdi Ghezali delgavs inte någon misstanke om terrorism eller spioneri under sin tid som frihetsberövad i Pakistan.
Mehdi Ghezali önskar att han och hans familj skall lämnas i fred. Då inte heller någon myndighet någonsin anklagat honom för terrorist- eller spioneribrott förefaller det vara en rimlig begäran att den svenska presskåren fortsättningsvis skall låta bli att formulera den typen av anklagelser.
Peter Althin
advokat
Anton Strand
advokat