Nya EU-lagen om övervakning

”Därför röstar jag i morgon nej till det nya lagförslaget”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Integritetskränkande. Från den 1 maj lagras all information om vem du har ringt, vilka du har mejlat och när du loggat in på internet. I morgon ska riksdagen fatta beslut om hur de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till denna information. Jag har så stora invändningar mot detta lagförslag att jag röstar nej, emot min egen regering. Folkpartiet borde som liberaler vara de som strävar mot och begränsar nya integritetskränkande lagar, inte de som hejar på dem allra mest, skriver Mathias Sundin.

Integritetskränkande. Från den 1 maj lagras all information om vem du har ringt, vilka du har mejlat och när du loggat in på internet. I morgon ska riksdagen fatta beslut om hur de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till denna information. Jag har så stora invändningar mot detta lagförslag att jag röstar nej, emot min egen regering. Folkpartiet borde som liberaler vara de som strävar mot och begränsar nya integritetskränkande lagar, inte de som hejar på dem allra mest, skriver Mathias Sundin.

Den första maj började datalagringsdirektivet gälla i Sverige. Från den dagen lagras all information om vilka personer du har ringt, vilka du har mejlat och när du loggat in på internet. Även platsen du ringde, mejlade och surfade ifrån registreras och sparas. Men hur polis och andra brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till informationen regleras i ett förslag till lagstiftning – de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till elektronisk kommunikation – som ska börja gälla 1 juli 2012, och som ska klubbas i Sveriges riksdag i morgon, den 10 maj.

Jag har så stora invändningar mot den nya lagstiftningen att jag kommer att rösta nej till den.

Annons:

Jag är kritisk i sak till den nya lagen, men mitt ställningstagande ska också ses i ljuset av den oroväckande trend vi har sett i Sverige de senaste åren, med ständigt nya, integritetskränkande lagstiftningar. En del kan vara rimliga, som buggning. Andra orimliga, som FRA-lagen. Dels har utvecklingen drivits av ökade hot från terrorism och organiserad brottslighet, dels från teknikutvecklingen där internet gett brottslighet nya möjligheter. Alltså är det inte fel i sig att omreglera och stifta nya lagar, men min – och många andras – uppfattning är att det har gått för långt.

Även om tekniken är ny, så är vår rätt till ett privatliv densamma. Skulle någon politiker föreslå att alla vanliga brev och paket registrerades av staten blev nog han eller hon snart landshövding, eller ambassadör i Brasilien. Men ett brev skiljer sig inte från ett mejl.

Trots att den nya lagstiftningen föregås av en mycket långtgående registrering och lagring av våra telefonsamtal, internetvanor och mejl så finns det inga skärpningar i statens möjligheter att få ut uppgifterna. Tvärtom så luckras de upp. När staten berett sig tillgång till så massiv information om våra liv är det rimligt att lagarna för när de får tillgång till den skärps.

I grunden är det bra med en ny lagstiftning, den nuvarande ordningen är märkligt utformad, så mitt nej ska inte ses som ett nej till att reformera lagen, utan ett nej till det som föreslås just nu. I dag regleras de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till elektronisk kommunikation i rättegångsbalken. För avlyssning av en telefon krävs att det finns en skäligen misstänkt person, beslut om avlyssningen ska fattas av domstol. Men myndigheterna kan också gå vägen via lagen om elektronisk kommunikation, där det inte krävs någon misstänkt person, inget domstolsbeslut.

Gång på gång har politiker i debatten om datalagringsdirektivet hävdat att det måste finnas en misstänkt person och att en domstol måste vara inblandad, så är alltså inte fallet. Inte heller kommer det att bli så. Visserligen föreslås att den delen av lagen om elektronisk kommunikation upphävs, men den flyttas i stort sett bara över till rättegångsbalken. Det blir tydligare, men någon skärpning är det inte.

Det finns ett antal förändringar i lagstiftningen som borde kunna vara rimliga:

• För hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation föreslås minimum två år fängelse, eller annat brott som kan antas få ett straffvärde på över två år. Den senare delen borde strykas.

• För hemlig övervakning av elektronisk kommunikation – de uppgifter som sparas i enlighet med datalagringsdirektivet – borde straffminimum höjas från sex månader till minst ett år.

• I dag är straffet för att olovligen bereda sig tillgång till ett meddelande – avlyssna eller övervaka utan tillstånd – böter eller fängelse i maximalt två år. Det straffet borde skärpas avsevärt.

• I underrättelseverksamheten behöver det i dag inte finnas någon skäligen misstänkt, minimistraffet för brott som får utredas på detta sätt borde höjas från två år till tre eller fyra år.

• Det ska i den nya lagen bli möjligt att få ut abonnemangsuppgifter för brott som enbart renderar böter, i dag måste fängelse finnas i straffskalan. Det är rimligt att den nuvarande ordningen kvarstår och inte luckras upp. Undantag kan exempelvis göras för groomning och ärekränkning.

• Möjligen ska lägre ministraffsgränser råda vid den högre misstankegraden sannolika skäl.

• Vi bör också ställa oss frågan om det är rimligt att det i vissa fall inte behöver finnas någon skäligen misstänkt person.

Att en enskild ledamot röstar mot sin egen regering hör inte till vanligheterna i Sverige, även om jag tycker att det verkar bli vanligare. Så min nej-röst ställer också frågan om riksdagsledamotens roll. Där är min uppfattning att balansen mellan riksdag och regering har tippat för långt åt regeringshållet. Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling och jag tycker att väljarna ska få större inflytande genom att riksdagsledamöterna tar för sig av den makt de egentligen har.

Politik handlar väldigt mycket om kompromisser. Så ska det vara, annars går det inte att komma framåt. Men politik är också att stå upp för principer när man tycker att något är helt fel. Folkpartiet borde som liberaler vara de som strävar mot och begränsar nya integritetskränkande lagar, inte de som hejar på dem allra mest. Jag säger inte att just denna lagstiftning är glasklar, det handlar om gränsdragningar och jag respekterar de som drar gränsen på ett annat ställe än mig. Men när den sätts in i sitt sammanhang tycker jag det är klart att Sverige på senare år inte klarat balansen mellan brottsbekämpning och rätten till privatliv. Det är dags för Folkpartiet att ta på sig rollen att hitta den balansen.

Det är också dags för oss integritetsvänner att bli konstruktiva. Att bara säga nej, nej, nej är inte en vinnande strategi, även om det också är viktigt att kunna säga ifrån. Därför föreslår jag ändringar i denna lagstiftning, och jag tänker jobba med att ta fram förslag på förbättringar i andra lagstiftningar. I det jobbet måste vi vara många som hjälper till för att lyckas.

Jag har lovat mina väljare i Östergötland att vara en vakthund inom integritetsområdet. Bakom mig har jag också länsförbundets medlemmar som vid upprepade tillfällen röstat nej till FRA-lagen, Ipred-lagen och datalagringsdirektivet. Därför tycker jag att det är min plikt att rösta nej när propositionen om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till elektronisk kommunikation kommer upp för beslut i morgon den 10 maj.

Mathias Sundin (FP), riksdagsledamot från Östergötland

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

AndersDanielssonMigrationsv500
Foto: Magnus Hallgren, Reuters

 Migrationsverkets generaldirektör kritisk. Efter asyldebatten. 1133  410 tweets  716 rekommendationer  7 rekommendationer

 Hanna Fahl om Hägglunds förslag: Att göra det sämre för de svagaste är problemet och inte lösningen.

 KD vill ge flyktingar lägre ersättning. Hägglunds tre förslag. 2419  8 tweets  2411 rekommendationer  0 rekommendationer

 Protest i hela Sverige. Friande dom mot chaufför som kört med falskt pass och ogiltigt körkort.

lastbil_144
Foto:TT
Annons:
nutidstestet_500
Foto:Henrik Montgomery/TT

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Gör veckans Nutidstest här. 48  4 tweets  44 rekommendationer  0 rekommendationer

flyktingpuff_syrien
Foto:Lefteris Pitarakis/AP Flyktingläger på gränsen mellan Syrien och Turkiet.

 50 miljoner på flykt. Läget har inte varit så illa sedan andra världskriget.

 Så kan du skänka pengar. ”Behöver mer stöd till våra flyktingläger.”

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: