I de politiskt, finansiellt och ekonomiskt turbulenta tider som råder hänger Europas sammanhållning och eurons framtid på tämligen sköra trådar. För Centerpartiet som varm anhängare av EU-samarbetet – den fria rörligheten, respekten för mänskliga fri- och rättigheter, engagemanget för omvärlden – är den senaste tidens utveckling minst sagt bekymmersam. EU:s medlemsländer behöver visa solidaritet och gemenskap med varandra. Dessutom behöver EU-länderna visa prov på förmåga att ta ansvar och fatta svåra men nödvändiga beslut när det behövs som mest. Hittills har krishanteringen lämnat mycket övrigt att önska.
Sverige är starkt beroende av övriga EU och av hur den europeiska ekonomin utvecklas. Det ligger i vårt intresse att skuldkrisen löses samt att budgetdisciplinen och den finansiella stabiliteten i euroområdet stärks. Det var just dessa viktiga frågor som präglade Europeiska Rådets möte i december 2011. Toppmötet resulterade i att euroländerna gick vidare med en egen överenskommelse om regler för förstärkt budgetdisciplin, som det skulle vara fritt fram för icke-euroländer att ansluta sig till. De senaste veckorna har bestämmelser i en ny europeisk finanspakt förhandlats i Bryssel. I förhandlingarna – som fortfarande pågår – deltar icke-euroländer, inklusive Sverige, på samma villkor som euroländerna.
Centerpartiet var och är tydligt i vårt nej till att Sverige inför euron som valuta. Detta är framför allt motiverat av ekonomiska skäl. I folkomröstningen 2003 instämde svenska folket tydligt i vår linje. Vi kan konstatera att statsskuldkrisen har satt fokus på de institutionella, ekonomiska och politiska svagheter som kännetecknar eurosamarbetet och som vi påpekade i samband med folkomröstningen. Centerpartiet ser inga skäl för Sverige att ompröva sitt förhållande till euron förrän ett starkare, mer robust ramverk har inrättats och visat sig fungera i praktiken. Dessutom måste det svenska folket i så fall säga ja i en folkomröstning.
Centerpartiet har, som enda parti i Sverige, tagit ansvar för såväl saneringen av de offentliga finanserna i mitten av 1990-talet som för återupprättandet av arbetslinjen ett decennium senare. Det strama finanspolitiska ramverk och den budgetprocess som Centerpartiet initierade har, i kombination med alliansregeringens entydiga linje att det ska löna sig att arbeta och att vara aktsam om skattebetalarnas pengar, medfört att Sverige i dag har marginaler i statsbudgeten och en ekonomi som omvärlden har förtroende för.
Till skillnad från de euroländer som nu är mitt uppe i den statsfinansiella krisen har Sverige således en förhållandevis stark position. Vår slutsats är att betydelsen av stabila och långsiktiga spelregler inte nog kan poängteras. Det är dessa lärdomar som skuldtyngda euroländer nu behöver ta till sig för att komma tillrätta med sina statsfinansiella problem. Länder i kris måste sköta sina åtaganden, följa regelverken, reformera sina ekonomier och i praktisk handling visa att de är på väg mot ordning och reda i sina offentliga finanser.
Som en naturlig följd av vår historia av ansvarstagande vill Centerpartiet vara med och trygga ekonomin i Europa. Vi tycker att det är positivt och välkommet att euroländerna i och med finanspakten nu tar tydliga steg i riktning mot ökad budgetdisciplin och finansiell stabilitet. Centerpartiet säger ja till finanspakten men nej till euron. Genom att ansluta oss till pakten skulle Sverige signalera att de ansträngningar som euroländerna gör för att skapa stabila statsfinanser har vårt fulla stöd, att vi vill tillhöra Europas kärna och att vi vill vara med och ta ansvar. Det vore en viktig markering, såväl politiskt som ekonomiskt.
Centerpartiet ställer dock krav för ett svenskt deltagande i finanspakten. Ett krav är att en anslutning inte ska ses vare sig som ett förhandsbesked om eller som ett förstadium till euromedlemskap. Utfallet av folkomröstningen var tydligt och ska respekteras. Vi ställer också som krav att Sverige som icke-euroland inte ska bli bundet av reglerna i pakten. Vi har vårt eget mycket välfungerande finanspolitiska ramverk, som vi är angelägna om att vårda och stärka.
Utöver dessa krav kommer Centerpartiet att vara pådrivande för att ett svenskt deltagande aktivt ska användas för att säkra tillräckligt strikta och solida regelverk för budgetdisciplin och finansiell stabilitet i samtliga medlemsländer. Det får inte finnas några möjligheter till kryphål i finanspakten, såsom fallet har varit hittills. Länder som inte sköter sig måste identifieras på ett tidigt stadium och få kännbara påföljder om de inte fullföljer sina åtaganden.
Vi kommer också att arbeta för att de icke-euroländer som ansluter sig till pakten ska få möjlighet att delta i de eurotoppmöten som aviseras. Det är ett fullt rimligt villkor som också skulle kunna vara till fördel för euroländerna själva. Sist men inte minst kommer vi att arbeta för att de frågor som är av gemensamt intresse för alla 27 medlemsstater, såsom den inre marknaden och Europa 2020-strategin, även i fortsättningen ska diskuteras och beslutas av denna krets och inte av den snävare eurokretsen. Detta är av största vikt både för att EU ska kunna stärka sin tillväxtpotential och konkurrensförmåga och för att fortsatt värna de gemensamma institutionerna och deras betydelse för Europasamarbetets framgång.
Under förutsättning att våra krav tillgodoses och att det finns en vilja till öppenhet för och dialog kring de övriga kriterier som vi förespråkar, anser Centerpartiet att en svensk anslutning till finanspakten är ett viktigt ställningstagande för ökat ekonomiskt ansvar och ökad europeisk samverkan. Detta utan att Sverige tar steg mot ett euromedlemskap. Vår utgångspunkt är att Europa fortsatt måste hålla ihop. Endast på så sätt kan vi tillsammans möta morgondagens globala möjligheter och utmaningar.
Annie Lööf, partiledare och näringsminister (C)
Anders W Jonsson, 1:e vice partiordförande och gruppledare i riksdagen (C)
Anna-Karin Hatt, 2:a vice partiordförande och it- och energiminister (C)
Per Åsling, ekonomisk-politisk talesperson (C)