Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Därför strider svenska soldater i Afghanistan”

Försvarsminister Sten Tolgfors: Vi är i Afghanistan både för afghanernas och vår egen skull. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller också afghaner. Deras frihet hotas nu av krafter som vill förstöra de kommande valen med våld. Svenska soldater gör tillsammans med 40 länder en viktig insats med FN-mandat för att valen den 20 augusti ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Men Sverige är också i Afghanistan för att det påverkar Sveriges egen säkerhet. Det går inte att låta ett land falla samman och låta det tas över av terrorister, skriver försvarsminister Sten Tolgfors.

Terrordåden i Washington och New York den 11 september 2001 motiverade USA:s ingripande i Afghani­stan. Den dåvarande talibanregimen hade upplåtit landet som bas för träning av terrorister och förberedelser för terrordåd. Nätverket bakom dåden hade förgren­ingar också i Europa. FN tillerkände USA självförsvarsrätt. Efter att USA besegrat den dåvarande regimen i Afghanistan inleddes Isaf, en insats i landet med FN-mandat. Mer än 40 länder finns på plats för att skapa säkerhet och förutsättningar för utveckling. Sverige deltar sedan 2002 efter beslut av den dåvarande social­demokratiska regeringen. Både alliansen och Socialdemokraterna står i riksdagen bakom insatsen.

Många länder har skakats av terrordåd med koppling till Afghanistan. Men det sägs för sällan att de som drabbats hårdast är landets egen civilbefolkningen. Den tidigare regimen var en hård diktatur. Människor avrättades offentligt på fotbollsarenor, bestraffades med kroppsstraff, kvinnor saknade rättigheter. Varje form av demokrati saknades.

I dag är Afghanistan ett land där två miljoner flickor går i skola. Men skolor bränns fortfarande, skolflickor hotas och utsätts för attentat av motståndare. Nyligen sprutades syra på en grupp skolflickor.

I dag har 80 procent av landets befolkning tillgång till grundläggande hälsovård. Före den internationella insatsen var det omkring 8 procent.

I dag har Afghanistan en demokratiskt vald regering och president. Den 20 augusti hålls på nytt val i Afghanistan. Det är en anledning till att våldet nu trappas upp. De krafter som är mot frihet, likabehandling av män och kvinnor samt demokrati har allt intresse av att försöka förstöra valen genom hot och våld.

Ett annat syfte med våldet är få västvärlden att ifrågasätta sin närvaro i landet. Utan Isafs insats, som har ett FN-mandat, skulle Afghanistan snabbt falla tillbaka i inbördeskrig, förtryck och diktatur. En väg för FN-insatsens motståndare att få utländsk trupp ut ur landet är att agera så att insatsen ifrågasätts i truppbidragande länder. Det är lättare för dem att underblåsa ifrågasättande av insatsen i truppbidragarländerna än att vinna en konflikt på marken i Afghanistan.

Sverige är i Afghanistan för det afghanska folkets säkerhet. För övertygelsen att respekt för mänskliga fri- och rättigheter är en universell mänsklig rättighet. Sverige är i Afghanistan därför att konflikten måste ses i ett regionalt perspektiv. Konflikten är inte avgränsad till Afghanistan, utan är nära sammanhängande med oro i Pakistan. Både så att motståndet delvis stammar från baser i Pakistan och rör sig in i Afghanistan, men också så att konflikten i Afghanistan fortplantar sig in i kärnvapenmakten Paki­stan. Det är en del av världen där spänning redan finns mellan Pakistan och Indien.

Sverige är i Afghanistan för att det påverkar Sveriges egen säkerhet. Dåden den 11 september 2001 visade att det i dagens globaliserade värld helt enkelt inte går att låta ett land falla samman för att tas över av grupper som upplåter det till terror­organisationer. Tvärtom kan regionala problem till slut bli så stora att de får global påverkan.

Inget land kan stänga dörren och tro att problemen då försvinner. I Afghanistan produceras 90 procent av världens opium. Narkotikahandeln finansierar väpnade grupper i landet, och deras konflikt med Isaf-styrkan, som har FN-mandat. Men narkotikan skadar också Europas samhällen när den kommer hit och skapar beroenden, brottslighet och misär.

Den militära närvaron i Afghanistan är nödvändig för säkerheten, men den är inte tillräcklig för att skapa långsiktig stabilitet och utveckling. Det krävs att olika politikområden samverkar för att nå resultat. Därför välkomnar Sverige den nya amerikanska strategin för Afghani­stan, som går i den riktningen.

Sverige har öppnat ambassad i Kabul för diplomatisk närvaro och delaktighet i politiska lösningar. Vi ökar successivt biståndet till landet till en halv miljard kronor per år. Vi stöder rättsstatsuppbyggnad och civil säkerhet. Ideella organisationer gör betydande insatser för det afghanska folket sedan många år.

Den militära närvaron anpassas efter säkerhetssituationen. Det svenska bidraget utökas från 390 till 500 personer. Vi tillför fler officerare för att utbilda den afghanska armén i syfte att landets regering gradvis ska kunna ta större ansvar för landets säkerhet. Vi tillför fler soldater, för att bättre kunna verka över hela den yta Sverige ansvarar för. Vi tillför ett Herculesplan över valperioden.

Många länder förstärker sin närvaro. Finland sänder över valet ytterligare 100 soldater till Afghanistan, där Sverige och Finland har ett nära samarbete.

Insatsen i Afghanistan är inte riskfri för personalen. Vore den utan risk skulle ett militärt bidrag inte vara nödvändigt. 40 länder finns där för att värna civila mot våld och övergrepp. Försvarsmakten bär ansvar för att följa, analysera och utvärdera säkerhetssituationen och anpassa innehållet i den svenska närvaron efter säkerhetsläget. Försvarsmakten och regeringen står i ständig kontakt. Skulle ett utvidgat mandat för närvaron krävas eller ny materiel behövas rapporterar Försvarsmakten det. Regeringen föreslog på sådan grund riksdagen den förstärkning som nu genomförs.

Säkerheten i insatsen påverkas både av tillgänglig materiel, soldaternas utbildning och det taktiska uppträdandet på plats. Tunga fordon som ger hög skyddsnivå är nödvändiga i fordonsparken. Men de svenska soldaterna får inte riskera att separeras från civilbefolkningen. Därför behövs en mix av fordon att välja bland. Att den svenska styrkan har god relation till civilbefolkningen är starkt säkerhetspåverkande. Det ger tips om var minor finns och möjliggör en bättre bild av situationen. Försvarsmakten och förbandschefen på plats avgör var, hur och med vilken materiel soldaterna uppträder.

Det är centralt att valen den 20 augusti kan genomföras säkert. Det är viktigt att en bredare civil-militär insats genomförs. Lyckas detta kan landets befolkning se att utvecklingen går i rätt riktning och att insatsen gör nytta. Då finns grunden för ett stabilare Afghanistan i framtiden.

Utvecklingsinsatser, liksom att den afghanska regeringen själv avskaffar dödsstraff, korruption och kvinnofientliga lagar, är viktigt för insatsens stöd i truppbidragarländerna. Både befolkningen i Afghanistan och Europa vill se sådana resultat. Det är därför Sverige deltar civilt och militärt tillsammans med 40 länder i Afghani­stan – för att göra en skillnad.

Sten Tolgfors (M), försvarsminister

Internationel Security Assistance Force, Isaf

Den Natoledda styrkan, Isaf, upprättades i slutet av 2001 efter att Talibanregimen i Kabul fallit. Den opererar med ett mandat från FN:s säkerhetsråd. Styrkan är 52 000 man.
Det svenska bidraget är, efter förstärkningen, 454 man i Norra Afghanistan. Hotet i det svenska ansvarsområdet har ökat under året. Sedan april har nio anfall ägt rum. Bara den senaste månaden har svenskarna flera gånget varit i strid. Sedan 2002 har två svenska soldater stupat.