Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”De fängslade journalisterna bör be Etiopien om ursäkt”

”Förlåtelse” nödvändig. Etiopiens premiärminister Meles Zenawi är en furste som härskar och söndrar, belönar och straffar. Han vill inte ha trotsiga fångar utan de ska ödmjuka sig och bekänna sin skuld. Då kan han i sin nåd avkorta deras straff. Allt tyder därför på att det vore vansinnigt av Martin Schibbye och Johan Persson att processa vidare i domstolarna. Mest framgångsrikt är sannolikt att de accepterar domen och vädjar om nåd. Enligt den sed som gäller bör de också be om ursäkt för de brott de dömts för, skriver Bengt Nilsson.

Att överklaga eller vädja om nåd, det är frågan. För Martin Schibbye och Johan Persson står mycket på spel. Ett felaktigt beslut kan få katastrofala följder. Nu måste de som månar om deras frigivning sansa sig och försöka begripa hur rättssystem och politik fungerar i Etiopien.

Etiopien är i praktiken en enpartistat och har i likhet med alla andra länder med svag demokratisk struktur ett illa fungerande rättsväsende. Premiärminister Meles Zenawi utnämner domare i högsta domstolen. Från denna sipprar politisk påverkan på rättsystemet ned till samtliga nivåer. Varje domare måste därför förhålla sig till makten som utövas av det enväldiga partiet. Det vi kallar självständiga domare existerar inte i Etiopien.

Om man ställs inför rätta inom ramen för ett sådant rättssystem som det i Etiopien måste man naturligtvis tänka lite annorlunda än om man hamnar inför skranket i en solid rättsstat. Det kräver en annan strategi. Vid ett överklagande av en dom utgår man normalt från att den högre instansen gör en egen och självständig prövning, bland annat att den värderar bevismaterial förutsättningslöst. Men detta fungerar bara i en rättsstat.

Om en högre instans i Etiopien skulle komma att underkänna den dom som nu är avkunnad mot Schibbye och Persson, så skulle det nämligen vara liktydigt med att den desavouerar kollegerna som deltog i avgörandet. Det skulle också innebära ett trots mot de politiska beslut som ligger till grund för den aktuella domen. Och så gör man inte i Etiopien.

Det här är inga konstigheter. Att rättssystemet fungerar olika i demokratier och enpartistater borde vara uppenbart för alla. Det var därför ömsom beklämmande, ömsom nästan rörande komiskt att ta del av rapporteringen kring rättegången mot de båda svenskarna. Många som borde vara sakkunniga visade prov på en förbluffande naivitet. En av dem som citerades i medierna var UD-sändebudet Carl-Henrik Ehrenkrona som sade: ”När jag tar på mig mina gamla domarglasögon så måste jag säga att jag har väldigt svårt att se någon domstol som kan anse att något syfte att stödja terrorism har bevisats.”

Många andra kommentatorer fällde liknande omdömen. De båda åtalades försvarstal påstods ha gjort starkt intryck på rätten. Det sades att åklagaren såg handfallen ut. Som om detta skulle ha någon betydelse för domslutet! De reaktioner som följde på den fällande domen präglades av samma brist på förståelse för hur politik och juridik fungerar i Etiopien.

För ett år sedan stängde Etiopien sin ambassad i Stockholm. Premiärminister Meles förklarade varför. ”Det pågår inget utvecklingssamarbete att tala om mellan våra länder. Det finns ingen större handel mellan oss och Sverige och det kommer inga investeringar. Det är inte värt att ha någon ambassad där”. Trots detta hörs nu krav från flera håll att Sverige skall hota med indraget bistånd om inte Schibbye och Persson släpps. Att tro att en sådan åtgärd skulle ha effekt är rent ut sagt häpnadsväckande dumt.

Men det är också typiskt för den förvirrade syn på bistånd som råder. Bistånd skall åstadkomma ekonomisk tillväxt i mottagarlandet. Om det visar sig att biståndet i stället frigör pengar som används för vapenköp eller till att förfölja den politiska oppositionen så skall det avbrytas. Det borde ha gjorts för länge sedan i fallet Etiopien. Men att hävda att biståndet skall vara ett redskap för belöning eller bestraffning i en akutsituation som denna är både ogenomtänkt och farligt.

Flera bedömare har nyligen hävdat att Sverige bör ta hjälp av USA för att sätta press på Etiopien. Det finns flera invändningar mot det. För det första kommer inte Etiopien att böja sig för påtryckningar, oavsett hur de utformas. För det andra har USA inte det inflytande över etiopisk politik som många tror.

Etiopien är ett så kallat amerikanskt ankarland i Afrika som åtnjuter särskilda privilegier i utbyte mot att man håller islamister i regionen i schack. Men samtidigt motsätter sig landet även amerikanska försök till politisk påverkan. I dokument publicerade av Wikileaks avslöjas hur USA är djupt bekymrat över att Etiopien har utvisat amerikanska valobservatörer och ibland tystat radiostationen Voice of America.

Den förre amerikanske ambassadören Donald Yamamoto säger att Etiopien förlitar sig mer på Israel, Ryssland och Kina än på USA. Etiopien går sin egen väg, helt enkelt.

Etiopien är en stat som styrs av ett parti, och det partiet styrs av Meles Zenawi. Han har en utpräglat machiavellisk syn på politik. Härska och söndra, belöna och bestraffa. Han agerar som en furste och en sådan vill inte ha trotsiga fångar i fängelset. De skall ödmjuka sig och bekänna sin skuld. Om de gör det så kan fursten i sin nåd avkorta deras straff.

Alla tecken tyder därför på att det vore vansinne att processa vidare i de etiopiska domstolarna, i tron att ett överklagande kan resultera i ett annorlunda beslut i högre instans. Det fungerar inte så i Etiopien.


Titta gärna på fallet Birtukan Mideksa som ett exempel. Hon var Etiopiens främsta oppositionspolitiker och dömdes till livstids fängelse två gånger. Båda gångerna benådades hon av Meles Zenawi, efter att ha erkänt sig skyldig och dessutom bett om förlåtelse.

Mest framgångsrikt är sannolikt därför att Schibbye och Persson accepterar domen och därefter vädjar om nåd. Carl Bildt bör avstå från fördömanden och tandlösa hotelser. Biståndet kan gärna skäras ned men inte just nu.

Schibbye och Persson bör dessutom, enligt den sed som gäller, be om ursäkt för de brott de dömts för. Ett väldigt surt äpple att bita i, men troligen helt nödvändigt.

De och deras advokater kan naturligtvis avstå från allt detta och i stället överklaga domen. Men då väntar sannolikt väldigt många år i fängelse.

 

Bengt Nilsson, journalist och författare

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.