Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”De populära fettdieterna är ett hot mot folkhälsan”

Foto: Nicklas Thegerström

Trendbrott. Stroke och hjärtinfarkt ökar hos unga män och kvinnor i Sverige. En förklaring kan vara att fettintaget har stigit kraftigt under de senaste tio åren. Populär fettdiet kan ge höga blodfetter som skadar blodkärlen och ökar risken för blodproppar, skriver läkare och professorer.

Svenskar lever allt längre och det beror på att dödligheten i kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke har halverats de senaste decennierna. Forskning visar att nästan 40 procent av nedgången av dödligheten i hjärtinfarkt förklaras av förändringar i mat­vanor och sjunkande kolesterolnivåer.

Tillsammans med minskad rökning och sjunkande blodtryck förklarar detta tillsammans 55 pro­cent av den minskade hjärtkärldödligheten, trots att övervikt och bukfetma ökat. Medicins­ka framsteg, till exempel blodfettssänkande, blodförtunnande och blodtryckssänkande mediciner, kranskärlsingrepp och andra operationer, förklarar 35 procent av nedgången.

Under 1980-talet startade flera hjärtkärlförebyggande program i svensk hälso- och sjukvård. Matvanor, fysisk aktivitet, nikotin och stress stod i fokus. Norsjöprojektet och Västerbottens hälsoundersökningar, Sollentunaprogrammet och Habomodellen är exempel på förebyggande projekt som utvärderats vetenskapligt. Råden om att äta mindre fett och att välja andra sorters fett, tillsammans med mera grönsaker, frukt och fiberrik mat, hade stor effekt. Smör byttes mot oljor och vegetabiliska smörgåsfetter. Magrare mejeriprodukter blev populära.

Trots framgångsrikt folkhälsoarbete som lett till att hjärtkärlsjukdomarna minskat till nivåer jämförbara med Medelhavsländerna, ser vi nu ett negativt trendbrott. Årsrapporten 2013 från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut visar att antalet kvinnor och män i åldern 35–44 år som drabbas av stroke ökar. Hjärtinfarkt hos unga kvinnor ökar också. Det är främst individer med kort utbildning som drabbas. Denna oroande utveckling manar till eftertanke.

Stora befolkningsundersökningar från norra Sverige visar att fettintaget sjönk och intaget av kolhydrater ökade under 1980-talet och kolesterolnivåerna i blodet sjönk. Sedan mitten av 00-talet har fettintaget, främst animaliska fetter från smör, grädde och feta mejeriprodukter ökat kraftigt igen och intaget av kolhydrater har minskat. De matvanor man nu ser i norra Sverige är sämre än på 1980-talet och sedan mitten av 00-talet har kolesterolnivåerna också stigit igen. Vikten har fortsatt att öka under hela tidsperioden.

Budskapet om att äta mindre kolhydrater och mera fett, LCHF-kost, för att gå ner i vikt och att värna om sin hälsa har fått stort genomslag i Sverige. Nationella undersökningar visar att var fjärde svensk provat LCHF-kosten, oftast med syfte att gå ner i vikt.

Det är okontroversiellt att vi ska äta mindre socker och snabba kolhydrater i form av godis, kakor, läsk och andra söta drycker. Den höga sockerkonsumtionen är ett hot mot folkhälsan. Vi klarar inte längre att äta mycket kolhydrater i form av till exempel vitt bröd och potatis. Förklaringen är att vi numera är mycket mera stillasittande och våra muskler som ska ta hand om och bryta ner sockret är otränade och okänsligare för insulin. Det leder till att vi lättare får högt blodsocker.

Nya internationella studier visar att vi nordeuropéer sannolikt motionerar mest i världen. Samtidigt sitter vi också mest i världen. Detta måste mötas med en ökad vardagsrörelse tillsammans med bra mat. Att försöka komma till rätta med stillasittandets negativa hälsoeffekter med mera animaliskt fett och protein, det vill säga mera mättade fetter från mejeriprodukter och mera rött kött, är ologiskt och gynnar inte människors hälsa.

Några svenska läkare liksom andra utan medicinsk bakgrund uppmuntrar till ett ökat eller obegränsat intag av smör, grädde, ost, crème fraiche, bacon med mera. Deras populärvetenskapliga böcker har fått stor spridning, marknadsförda via bloggar, intervjuer och föreläsningar. Officiell svensk statistik visar att försäljningen av smör och feta mejeriprodukter liksom rött kött fortsätter att öka, samtidigt som vi fortsätter att äta mycket socker och salt. En oroväckande utveckling.

Ensidig fokusering på sockret skymmer det hälsovådliga som nu sker. En okritisk och dåligt vetenskapligt underbyggd rekommendation som uppmuntrar till att äta mera animaliska fetter och protein, leder till stigande kolesterolnivåer och en ökad risk för hjärtkärlkatastrofer. Ett stillasittande liv, stress, stigande vikt, ökande bukfetma och kolesterolnivåer som nu stiger igen, är en mycket ogynnsam kombination och ett hot mot hälsan.

Ett stort antal kostundersökningar visar samstämmigt att de råd om mat som Livsmedels­verket och olika expertgrupper står för, och som ofta kallats Medelhavsliknande mat, leder till en minskad risk för vanliga folkhälsoproblem som hjärtkärlsjukdom, cancer och demens och ett längre liv. Basen i den maten är till exempel mycket grönsaker och frukt, bönor, fisk, skaldjur och kyckling samt omättade fetter i form av oljor, nötter och mandel. Rött kött konsumeras i begränsad mängd liksom mättade fetter från mejeriprodukter.

Kunskapen om mat och hälsa utifrån en allt mer avancerad kostforskning har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. Tyvärr har den kunskapen haft svårt att nå en bred spridning i Sverige. I höst lanseras uppdaterade ”Nordiska näringsrekommendationerna”. De bygger på en genomgång av all nytillkommen kostforskning och kommer att vara de färskaste kostråden i världen. Utmaningen är att paketera budskapet om hälsosam mat på ett tydligt och inspirerande sätt. Råden om mat måste integreras med råd om minskat stillasittande. Vi är numera så inaktiva att övervikt inte längre går att bara banta bort.

Förhoppningsvis tröttnar snart alla på fettkriget och sockerfällan. Maten och måltiden liksom rörelsen, bör stå för glädje, njutning och samvaro. Det finns ingen motsättning mellan hälsosam mat och god mat, liksom en hälsosam livsstil och ett gott liv.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.