Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Dela ut gratis p-piller till skolelever över 15”

Regeringens utredare föreslår nya grepp mot oönskade graviditeter: Inrätta ett nytt, nationellt abortregister under Socialstyrelsen. För att minska det stora antalet aborter i Sverige bör skolhälsovården stå till tjänst med kondomer och dagenefterpiller till alla elever över 15 som så önskar. P-piller för ungdomar och unga upp till 25 års ålder ska också kunna subventioneras till en högsta kostnad på 200 kronor per år. Det skriver läkaren och förre psykiatrisamordnaren Anders Milton som under måndagen presenterar förslagen för socialminister Göran Hägglund.

I Sverige genomförs fler aborter per 1.000 kvinnor än i något annat västeuropeiskt land. Det betyder att svenska kvinnor i större omfattning blir oönskat gravida och i större omfattning avbryter sina graviditeter. Skälen varierar; partnern kanske inte är den rätte, graviditeten kommer vid fel tidpunkt i livet, paret har redan det antal barn man önskar sig. Men det handlar också om att inte skydda sig mot möjligheten att kvinnan kan bli gravid.
 

Kunskapen om den sexuella och reproduktiva hälsan kan vara bristfällig. Attityder kan spela in; mannen förväntar sig att kvinnan står för skyddet och han tar inget eget ansvar för sin sexualitet, båda är berusade och struntar i riskerna, kvinnan fås till att acceptera samlaget genom tjat, hot eller våld och har då inga preventivmedel till hands. Tillgängligheten till preventivmedel geografiskt eller ekonomiskt kan också vara avgörande.
 

Oavsett skälen har vi i Sverige fler aborter än andra länder i Västeuropa. Det var därför regeringen för drygt ett år sedan gav mig som ordförande för en arbetsgrupp i uppgift att lämna förslag på hur det förebyggande arbetet skulle förbättras för att minska antalet oönskade graviditeter och aborter.
 

I uppdraget ingick inte att göra en översyn av abortlagstiftningen; kvinnans rätt att bestämma om abort har inte varit föremål för prövning.
 

I arbetet har utgångspunkten varit att samhället via skolan, ungdoms- och barnmorskemottagningar, hälso- och sjukvården och andra kanaler, som exempelvis ungdomsmottagning.se, ska bidra till att ge unga människor kunskaper, attityder, värderingar och självkänsla så att de kan säga ja när de vill ha en sexuell relation och nej när de inte vill det. Ett nej måste alltid respekteras oavsett när det sägs. Vad som föregår nejet saknar betydelse när det en gång har sagts.
 

I attityder och värderingar ligger också att männen måste ta ansvar för sin sexualitet. I nya sexuella relationer bör en man alltid sätta på en kondom. Inte vänta på att kvinnan säger till. Inte bara för att undvika en oönskad graviditet utan också för att undvika att få eller ge sin partner en sexuellt överförd infektion. Kondomen måste finnas på under hela samlaget, endast då kan man skydda sig mot infektioner som kan ge långsiktiga och allvarliga besvär. Detta inte sagt för att moralisera utan för att man när man har tillfälliga, eller nya, sexuella relationer ska skydda sig med kondom genom hela samlaget.
 

För att ge unga människor bättre kunskaper och tydligare värderingar och attityder föreslår vi bland annat att undervisningen i sex och samlevnad i vid mening ska skrivas in i kursplanerna på ett tydligare sätt, att undervisningen skall vara återkommande under hela skoltiden, att lärarnas utbildning förbättras och följs upp och att rektorernas ansvar för att denna undervisning genomförs blir tydligare.
 

Vi föreslår också att Skolinspektionen gör en ny kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen och att Skolverket får i uppdrag att ansvara för utvecklingen av undervisningen och kvalitetsgranskningen av utbildningsmaterialet.
 

Skolhälsovården och elevhälsan spelar en viktig roll för många elever. Man kan tala med en vuxen som inte för samtalet vidare, man kan få råd och stöd.
 

Vi föreslår därför att skolhälsovården bör finnas i skolans lokaler, oavsett driftsform, att personalen bör erbjudas fortbildning rörande preventivmedel och att kondomer och dagenefterpiller bör kunna delas ut till de elever över femton på högstadiet och i gymnasiet som så önskar.
 

För dem som nyss flyttat till Sverige och läser svenska på sfi bör undervisningen inkludera undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa, relationer, jämställdhet, värderingar och olika synsätt på sexualitet. Detta för att ge de vuxna studerande en bättre kunskap om sin egen sexuella och reproduktiva hälsa och även kunskaper som är av betydelse i deras roll som föräldrar.
 

Självklart har den enskilde ett eget ansvar för sitt liv och hur det levs men även med det i beaktande kan den årliga kostnaden för hormonella preventivmedel vara oöverstigligt hög för ungdomar och unga vuxna under studier eller under arbetslöshet innan man kvalificerat sig för a-kasseersättning.
 

Nyare hormonella preventivmetoder passar vissa kvinnor bättre än de äldre p-pillren. Vi föreslår därför att alla hormonella preventivmedel subventioneras för ungdomar och unga vuxna upp till 25 års ålder till en högsta kostnad på 200 kronor per år. Vi föreslår också att dagenefterpiller, som kan fås gratis på ungdomsmottagningar, subventioneras vid inköp på apotek upp till 25 års ålder.
 

Det finns mer att säga om kondomer, och mer att fråga, än man skulle kunna tro. Personalen i hälso- och sjukvården behöver få utbildning i kondomkunskap för att kunna samtala om hur kondomen används, vad man gör om problem uppstår, och så vidare. Kondomer bör också göras mer tillgängliga genom att landstingen i samarbete med ägarna sätter ut kondomautomater på kaféer och restauranger där unga vuxna träffas.
 

För de par som har önskat antal barn men inte hittat någon preventivmetod som passar bör hälso- och sjukvården också upplysa om möjligheten till sterilisering. Speciellt manlig sterilisering är ett snabbt och billigt ingrepp som tyvärr många landsting tar mycket betalt för och ogärna utför på grund av bristande rutiner. Staten bör övertyga landstingen via SKL om att sterilisering inte ska kosta den enskilde mer än patientavgiften.

I bland annat Danmark och Nederländerna har man sett att kvinnor födda utanför Västeuropa har en dubbelt till flerdubbelt så hög abortfrekvens som inhemskt födda danska respektive holländska kvinnor. I Sverige visar två mindre, vetenskapliga studier en liknande bild men här finns inte möjligheter att studera problemet då vi med nuvarande regelsystem inte tillåts följa upp och studera aborter och till exempel förekomst av missbildningar som uppstått genom läkemedelsintag eller via exponering av miljögifter. Vi kan inte heller se om aborter är vanligare i vissa socioekonomiska eller kulturella grupper. Vi vet helt enkelt inte om vi når alla med samhällets informationsinsatser eller om riktade satsningar skulle behövas.
 

Information om att en kvinna genomgått en abort finns i kvinnans journal. Om vi också i Sverige skulle ta in dessa uppgifter till ett av Socialstyrelsen förvaltat register som cancerregistret, slutenvårdsregistret etcetera, skulle ingen obehörig kunna komma över den informationen via registret. Registren är i praktiken oåtkomliga för andra än dem som får tillstånd att använda uppgifter från dem i sin forskning. Uppgifterna finns i kvinnans journal, registren ger ingen ytterligare spridning av uppgifterna men en möjlighet för samhället att via forskning få kunskap om infektioner i samband med abort, eventuella missbildningar, socioekonomiska och kulturella skillnader i abortförekomst med mera.
 

Vi föreslår därför att det också för aborter förs ett nationellt av Socialstyrelsen handlagt register.
 

Aborter förekommer i alla samhällen oavsett vad lagen säger i enskilda fallet. Det finns inte något lagom antal aborter i Sverige. Vad våra förslag syftar till är att ge människor kunskaper, attityder och värderingar så att de i större utsträckning kan välja om och i så fall när de vill få barn. Kan man undvika en oönskad graviditet bör man göra det.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.