Victor Molander skriver i Dagens Nyheter (Debatt 2/4) att satsningar på småföretag inte kommer att skapa arbetstillfällen i Sverige. Det ligger en del i det, allt för få småföretag växer. Men det finns en annan sida av myntet. Är det kanske rent av så att det idag finns en fantastisk möjlighet till ekonomisk tillväxt för enskilda individer, som alltså inte ens är företag över huvud taget?

Internetsamhället har gett medborgarna en fantastisk handelsplats för nya tjänster och upplevelser. Spotify, Skype, Minecraft, Hattrick och Blocket är några världssuccéer med svenskt ursprung, som var och en skapat enormt stora värden. Människor möts och har kul, shoppar, byter saker, köper säljer och kommunicerar på ett enkelt sätt över nätet och det är svenska utvecklare som har skapat dessa arenor.

Allt fler företag söker nu också kontakt med duktiga problemlösare över nätet. På www.kaggle.com sätter storföretag som General Electric upp tävlingar i problemlösning med prissummor på ibland över 250 000 dollar. Vem som helst kan delta. Problemen är – såklart – svåra, exempelvis hur man optimerar flygrutter så att man tar sig fram på tidtabell men med minsta möjliga bränsleförbrukning. Just nu vill ett stort amerikanskt försäkringsbolag ha hjälp av ”Kagglers” att sortera ut vilka kunder som man riskerar att förlora. Det finns problem av alla möjliga slag på Kaggle och andra liknande sajter.

Det som är riktigt intressant med den här sortens problemlösning är att de bästa lösningarna nästan alltid kommer från människor som helt saknar erfarenhet av problemområdet. Det ses närmast som en nackdel om en problemlösare faktiskt kan någonting om flygrutter eller försäkringsbolag.

Matematisk kunskap i kombination med en fallenhet att generalisera och klassificera problem, bryta ned dem i småbitar, samt hitta strukturer och mekanismer som gör att man givet en viss indata får ett vettigt svar – det är vad som löser problem i Kaggle. Kort sagt: programmering och systemutveckling baserad på formella system.

Här finns en fenomenal möjlighet för unga svenska matematiker och programmerare att skapa stora värden – både för kunder och för sig själva. Faktum är att vi sannolikt inte någonsin i modern tid haft en situation där efterfrågan på ”ren” matematik och algoritmutveckling varit större. Sedan den tillämpade matematikens guldålder på 1950-talet, då matematiska strukturer revolutionerade både funktionsområden (som marknadsföring) och hela affärsmodeller (som försäkringsbolagens) har ingenjörsvetenskapernas fokus legat på material- och produktutveckling.

Men matematik har aldrig varit en ingenjörsgren. Knappast heller programmering eller systemutveckling. Ändå har naturligtvis i stort sett alla produkter och lösningar som marknadsförs idag ett mångfalt större IT-innehåll än vad motsvarande produkter hade för bara några år sedan.

Det som Kaggle nu visar är hur enormt värdefulla dessa kunskaper är i sig själva. Är man duktig på problemlösning (och helst bekant med beslutsträd och förmågan att samla ihop många sådana i sig ganska beslutssvaga strukturer till så kallade ”Random Forests” med oerhört mycket större kraft) kunde man i oktober förra året göra ett försök att lösa ett verkligt knepigt problem för den amerikanska sjukvården: avgöra vilka individer som kommer att söka vård i framtiden och hur många vårddagar vederbörande kommer att behöva. Prissumman är 3 000 000 dollar – nästan 20 miljoner kronor – och indikerar vad svaret är värt för vårdens ambition att organisera sina resurser på ett effektivare sätt.

Det finns många problem kvar att lösa i de ”gamla” företagen för svenska begåvningar. Den renodling av de problem som ska lösas, och dess bortkoppling från ämneskunskapen som faktiskt verkar vara en väsentlig del av lösningarna, skapar en enorm marknad för ung talang. Och en möjlighet för alla dessa unga snillen som gillar att lösa problem, men som är måttligt roade av tanken på att starta och utveckla företag.

Johan Rönn, partner i PR-byrån Angselius Rönn, som arbetar med innovativa tillväxtbolag.