Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Den fria konkurrensen sänker skolans kvalitet"

Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle, hävdar att kvaliteten inom skolan har blivit bättre genom konkurrensen från fristående skolor. Men han talar mot bättre vetande. Skolverket har gjort ett antal nationella utvärderingar sedan 1992 som samtliga visar på en nedgång i elevernas kunskaper med undantag för engelska. Även i de jämförande internationella studierna PISA och Timms är trenden för de svenska eleverna klart fallande, skriver Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning.

Samtidigt som kunskaperna har fallit har betygen stigit och det visar på att en betygsinflation har uppstått. Den blandar Mats Edman ihop med en kvalitetshöjning när han skriver: ”Man kan se att konkurrens från friskolor leder till att betygen i de kommunala grundskolorna förbättrats 2002 - 2011.” Betygsinflation är ett tecken på sjunkande kvalitet. Marknadstryck och konkurrens om eleverna gör att kvaliteten i betygssättningen inte kan upprätthållas.

Det har således skett en generell kvalitetssänkning i både grund- och gymnasieskola sedan den fria konkurrensen infördes. Sänkningen gäller för alla elever, både de med de bästa resultaten och de med de lägsta, men de största förlorarna är elever med de lägsta resultaten. I Skolverkets statistik ökar den andel som inte klarar kraven för godkänt i grundskolan och den grupp som inte klarar kraven för tillträde till gymnasieskolan för varje år. En klar kvalitetssänkning således

Både Skolverket och PISA har visat på att skillnaderna mellan skolorna ökar. Från en topposition med små skillnader i början av 90-talet, tillhör Sverige numera mittfältet i de internationella studierna. Det finns ett klart samband mellan ökade skolskillnader och fallande resultat - ju större skillnader mellan skolor, desto sämre resultat. Den ökade skolsegregationen är en kvalitetssänkning som den fria konkurrensen bidrar till.

Ett flertal undersökningar som har undersökt kvaliteten i skolan pekar på lärarna som den viktigaste kvalitetsfaktorn. Särskilt viktigt är det att de yngre eleverna har både hög lärartäthet och lärare med lärarutbildning. I båda dessa kvalitetsavseenden ligger de fristående skolorna avsevärt lägre än de kommunala skolorna.

Lägst lärartäthet har aktiebolagsskolorna och allra lägst ligger de stora skolkoncernerna. Jämför man en vanlig koncernskola med en lika stor kommunal skola finner man att koncernskolan har 4-6 färre lärare på lika många elever. Det gör en årlig skillnad på ett par miljoner kronor som kan gå till vinst. Att de trots den låga lärartätheten kan visa på goda betygsresultat förklaras av att de har fler elever med välutbildade föräldrar. Skulle de ta in fler elever med lågutbildade föräldrar skulle de tvingas höja lärartätheten för att få samma resultat. Det krävs således en skolsegregation för att aktiebolagen ska kunna gå med vinst.

I Skolverkets statistik finner man även andra kvalitetsskillnader mellan fristående och kommunala skolor. När det gäller tillgång till specialsalar, skolbibliotek, antal kvadratmeter per elev, antal kronor per elev i elevvård och tillgång till studie- och yrkesvägledare, ligger de kommunala skolorna klart bättre till än de fristående. Det är bara på antal kronor per elev till läromedel och skolmat som de fristående slår de kommunala skolorna.

Varannan skattekrona går till privata leverantörer skriver Mats Edman. Den stora volymen, cirka 90 procent, står de företag för som levererar böcker, mat, möbler etc. Om dessa företags vinster råder det ingen diskussion utan den gäller de cirka tio procenten som bedriver verksamheten, till exempel de skolaktiebolag som utför själva undervisningen.

Om ett företag säljer möbler till skolan påverkas inte de mål som samhället har för skolan. Skolsegregationen till exempel, påverkas inte av vilka möbler skolan har. Men har man, som Sverige, ett system där vinstdrivna aktiebolag driver skolverksamhet, påverkar det skolans mål. Aktiebolagskolorna driver fram en skolsegregation som jag visat ovan, och det i sin tur sänker skolans samlade resultat. Det sker trots att skollagen säger att skolan ska vara likvärdig. Dessutom uppstår en rad andra negativa effekter så som ökade kostnader, konkurser och oseriösa skolhuvudmän etc. Det är därför som skolbolag är ifrågasatta.

Kvaliteten på svensk skola har fallit sedan 90-talet och orsakerna är många och komplicerade. Men fullt klart är att konkurrensen om eleverna och marknadsstyrningen har bidragit till den utvecklingen.

Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning och utredare av skolans likvärdighet

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.