Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Den som har ett faktiskt behov av stöd ska få det”

En avgörande fråga är de privata vinstdrivande bolagen på assistansmarknaden. Flera rapporter har pekat på att de har starka ekonomiska drivkrafter att pressa upp antalet timmar per person, skriver Åsa Regnér.
En avgörande fråga är de privata vinstdrivande bolagen på assistansmarknaden. Flera rapporter har pekat på att de har starka ekonomiska drivkrafter att pressa upp antalet timmar per person, skriver Åsa Regnér. Foto: Linda Forsell

Regeringen tydliggör mål. Redan nu, innan utredningen om LSS är klar, kommer regeringen att lämna förslag på områden som skapat oro och svårigheter för personer med funktionsnedsättning. Med de här åtgärderna vill vi komma tillrätta med problem och få underlag kring eventuella ytterligare förändringar, skriver Åsa Regnér (S).

Lagstiftningarna om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (LSS) och assistansersättningen är viktiga lagstiftningar som har ambitionen att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva sina liv i delaktighet och självständighet. Det är rättighetslagar som förbättrat och förbättrar livet för tusentals människor i vårt land.

För att regelverken ska leva upp till sina ambitioner behöver de moderniseras och förbättras. Därför har regeringen också tillsatt en större statlig utredning, men redan nu agerar regeringen och kommer att lämna förslag på områden som skapat oro och svårigheter för personer med funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om:

- Regeringen tydliggör målet i regleringsbrevet inför nästa år.

- Regeringen avser att lägga fram ett lagförslag för att det förhöjda timbeloppet ska kunna variera över en längre period än en månad.

De senaste tio åren har kostnaderna för assistansersättningen nästan fördubblats, från 16 till 30 miljarder kronor och antalet timmar som man får hjälp har i genomsnitt ökat från 103 till 127 timmar per vecka. Enligt de aktuella prognoserna kommer staten om några år att lägga ytterligare drygt 3 miljarder kronor varje år jämfört med 2015. Antalet timmar per vecka som brukare i genomsnitt får hjälp förväntas fortsätta att öka. Samtidigt finns en oro för att förändringar ska leda till försämringar.

Vi behöver utveckla LSS och assistansersättningen, för att det ska bli hållbara och ändamålsenliga lagstiftningar. Vi accepterar inte att skattemedel används på fel sätt och är måna om att rätt person ska få rätt insats.

Regeringen gav Försäkringskassan ett mål för 2016, där en formulering löd att myndigheten ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar. Det har aldrig varit fråga om att minska antalet timmar för personer som har rätt till dem, utan om att medel ska användas såsom det var avsett.

Vi vet att assistansersättningens utformning innehåller drivkrafter för bolag att öka antalet timmar. I den statliga om assistansersättningens kostnader (SOU 2012:6) pekade de på problem med att medel används till annat än vad som var avsett och på att de ekonomiska drivkrafterna i ersättningssystemet kan leda till överutnyttjande. Enligt Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF rapport 2015:9) gör många bolag vinst på varje beviljad timme.

Andelen privata bolagen har stadigt ökat och utgör idag 65 procent av anordnarna. Idag finns det hela 1000 bolag på 16 000 assistansanvändare. Det säger något om att det är en marknad med förväntad lönsamhet. De vinstdrivande krafterna i kombination med den snabba ökningen av beviljade timmar riskerar att på sikt skada reformens hållbarhet. Det finns ett stort behov av att säkerställa att ökning av timmar och kostnader motsvarar ökande behov och inte används till annat. Vi ska veta att medel används såsom det är avsett.

Att denna viktiga ambition har misstolkats är olyckligt, och därför kommer regeringen att tydliggöra målet i Försäkringskassans regleringsbrev inför nästa år. Arbetet för likvärdighet, rättssäkerhet och en hållbar timutveckling är fortsatt högt prioriterat. Den som har ett faktiskt behov av stöd ska givetvis få det.

Att antalet timmar per person inom assistansersättningen fortsätter att öka i snabb takt är mot bakgrund av ovanstående en utmaning som består. Vi måste också agera på andra sätt:

En annan stor fråga inom assistansersättningen är det förhöjda beloppet som vissa assistansanvändare med stora behov har rätt till. I oktober i år övergick Försäkringskassan till efterskottsbetalningar av assistansersättningen istället för förskott. Det har för de med så kallat förhöjt belopp inneburit det förhöjda beloppet nu fastställs månadsvis. I praktiken innebär det ibland svårigheter att få livet att gå ihop för den här gruppen. De kan behöva kunna disponera ersättningen med det förhöjda beloppet över en längre period för att exempelvis få storhelger som jul och nyår att gå ihop.

Regeringen avser därför att lägga fram ett lagförslag för att det förhöjda timbeloppet ska kunna variera över en längre period än en månad. Det är ett förslag som förenklar vardagen för assistansanvändare med förhöjt belopp.

Inga lagändringar om rätt till assistans. Regeringen har inte föreslagit några lagförändringar som förändrar rätten till assistanersättningen eller LSS. Däremot har det kommit domar som påverkar tillämpningen av dagens bestämmelser. Det är vårt ansvar att följa vilka konsekvenserna av dessa domar blir för personer med assistansersättning eller kommunal personlig assistans. I vårt land ska inte den med stora behov stå utan stöd eller hamna mellan stolarna.

I slutet av 2015 gav vi Inspektionen för Socialförsäkringen att titta särskilt på begreppet egenvård inom assistansersättningen, ett uppdrag de ska redovisa nu i december. Men utvecklingen gör att det ändå finns behov av ytterligare uppdrag:

Det stöd som lämnas av kommuner till personer med funktionsnedsättningar som har behov av hjälp med genomförande av egenvårdsinsatser ska kartläggas.

Inspektionen för vård och omsorg får ett uppdrag för att utveckla tillsynen och tillståndsprövningen för aktörer inom LSS och assistansen. Det är ett viktigt uppdrag för att säkerställa kvaliteten för de personer som behöver stöden.

En avgörande fråga är de privata vinstdrivande bolagen på assistansmarknaden. Flera rapporter har pekat på att de har starka ekonomiska drivkrafter att pressa upp antalet timmar per person (exempelvis ISF 2015:9, Försäkringskassan 2015:13). Det är en central fråga för regeringen och ingår i den statliga utredningen, men vi kommer också att ge ett uppdrag för att kartlägga och analysera marknadens aktörer och exempelvis brister i marknads- och konkurrensförhållande och hur assistansersättningens konstruktion påverkar lönsamhetsutvecklingen.

Inom ramen för utredningen ”Organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden” vet vi att det kommer förslag som avsevärt stärker samhällets förmåga att förebygga, upptäcka och beivra brott mot välfärden. Dessa förslag kommer också att ta sikte på när företagsformen används i kriminella syften.

Med de här åtgärderna vill vi komma tillrätta med problem och få underlag kring eventuella ytterligare förändringar.

Vi har också lyssnat på debatten. Vi behöver utveckla LSS och assistansersättningen, för att det ska bli hållbara och ändamålsenliga lagstiftningar. Vi accepterar inte att skattemedel används på fel sätt och är måna om att rätt person ska få rätt insats.

DN Debatt. 29 november 2016

Debattartikel

Åsa Regnér (S), barn-, äldre och jämställdhetsminister:
”Den som har ett faktiskt behov av stöd ska få det”

Repliker

Emma Henriksson (KD), ordförande riksdagens Socialutskott:
”Vi vill diskutera ändrade direktiv till LSS-utredningen”

Barbro Lewin, Med Dr, fd föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder:
”Uppenbart att LSS måste förtydligas”

Bengt Eliasson (L), funktionshinderpolitisk talesperson:
”Åtgärderna hjälper inte de som drabbats i år”

Fredrik Borelius, näringspolitisk expert och Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna:
”Pekar ut assistansföretag som vinstgiriga kapitalister”

Bengt Westerberg, socialminister 1991–94, fd partiledare Liberalerna:
”Regnér svarar inte på viktiga frågor”

Slutreplik från Åsa Regnér:
”Vi vill ha fortsatt dialog om assistansersättningen” 


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.