Svenska Afghanistan kommittén: Civil återuppbyggnad och fattigdomsbekämpning är viktigast.
Enligt DN (30/9) vill Försvarsmakten öka insatserna i Afghanistan från 500 till cirka 630 soldater. Den svenska militära insatsen består av en regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad i Mazar-e-Sharif. Enheten verkar i en i huvudsak fredlig region. Trots detta är bidraget nästan uteslutande militärt. I fjol ökade truppantalet från 390 till 500 och nu föreslår Försvarsmakten en ytterligare förstärkning till 630 soldater. Vad är motivet? Vilka resultat har den militära satsningen åstadkommits hittills?
Att dra tillbaka säkerhetsfrämjande stöd till Afghanistan skulle leda till inbördeskrig. Därför behövs utländsk truppnärvaro. Men för att vinna freden i Afghanistan är det den civila återuppbyggnaden som måste sättas i centrum. Så kan man sammanfatta slutsatsen av den analys av läget i Afghanistan som Natos befälhavare McChrystal nyligen lämnat. Han bekräftar vad experter på Afghanistan och humanitära aktörer sagt i flera år. Förhoppningsvis leder Natos självkritik nu till politisk omprövning i Vita huset.
Det är hög tid att vi också i Sverige börjar tala allvar om insatsen i Afghanistan.
Det svenska stödet till den civila återuppbyggnaden är knappt hälften av den militära. Biståndets syfte är att bidra till fattigdomsbekämpning och till att bygga upp den afghanska staten. Stödet redovisas årligen. I årets resultatskrivelse för biståndet lyfte biståndsminister Gunilla Carlsson särskilt fram de goda resultaten i Afghanistan: ”Före 2001 gick färre än en miljon barn i skolan och nästan inga flickor fick ordinarie undervisning. I dag är omkring sex miljoner barn inskrivna i grundskolan, varav nästan 35 procent är flickor.” När får vi se försvarsminister Sten Tolgfors resultatredovisning?
Afghanistankommittén är stolt över att ha bidragit till biståndets resultat och är övertygad om att det är den typen av stöd som vinner freden i Afghanistan. Fanns resurser skulle vi och andra aktörer kunna göra mycket mer. Kostnaden för den militära insatsen är drygt två miljoner kronor per soldat och år. Det motsvarar 50 årslöner för en välutbildad afghansk lärare eller årskostnaden för 1.400 elever.
Den förstärkning av Isaf-styrkan som nu övervägs motsvarar alltså 6.500 lärarlöner eller 182.000 elever.
Politik handlar om att välja. Vill Sverige göra skillnad i Afghanistan måste vi sätta den civila återuppbyggnaden och fattigdomsbekämpningen främst.
Torbjörn Pettersson
generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén