Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Det är för billigt att köra bil – CO2-skatten måste höjas”

Sjunkande oljepriser och allt bränslesnålare bilar gör att milkostnaden för bilkörning fallit till rekordlåg nivå. För att inte tappa farten i omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 krävs åtgärder. Vi föreslår att koldioxidskatten höjs från dagens 1,12 till 2 kronor per kilo. Och med femtio öre redan i vårbudgeten, skriver Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.

Riksdagen har beslutat att Sveriges vägtrafik ska vara fossiloberoende redan 2030. Men vägtrafiken står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Med både sjunkande oljepriser och bilar som blir allt mer bränslesnåla, blir det emellertid så billigt att åka bil att det nu är ett gyllene läge att höja koldioxidskatten också med tanke på att den svenska köpkraften ökat rejält.

För tio år sedan var milkostnaden ungefär 9 kr/mil för nya bilar. Idag har milkostnaden sjunkit till cirka 7 kr/mil, den lägsta milkostnaden i modern tid. För att inte teknikutvecklingen av klimatsmartare bilar ska ätas upp av ett ökat resande och utsläppen från biltrafiken åter skall öka, efter några år av minskade utsläpp är det dags att regeringen höja koldioxidskatten kraftigt i flera steg, med start redan i årets vårbudgetproposition.

Det är nödvändigt för att inte tappa farten i omställningen mot en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

Naturskyddsföreningen föreslår att koldioxidskatten under mandatperioden höjs successivt från dagens 1,12 kr/kg koldioxid till en nivå på 2 kr. En första höjning om 50 öre bör göras redan nu i vårbudgeten. En sådan höjning av koldioxidskatten skulle leda till ett bensinpris på ca 14,90 kr/litern. Ett pris som bilisterna redan är vana med och har anpassat resandet efter. Dessutom innebär det att milkostnaden för genomsnittet av nya bilar är lägre än det var för tio år sedan.

Det finns en politisk enighet över blockgränserna om att koldioxidskatten är ett kostnadseffektivt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige och vårt beroende av fossila energikällor. När den tillkom 1991 var Sverige det första landet i världen med koldioxidskatt. På den internationella scenen framhålls Sverige ofta som föregångare i klimatpolitiken, mycket tack vare koldioxidskatten.

Men få har uppmärksammat att Sverige har tappat sin internationella tätposition genom att implementera miljöskatter för att utveckla ett mer grönt skattesystem. Miljöskatterna har som andel av BNP minskat sedan millennieskiftet och utgör nu endast 5.2 procent av totala skatteintäkter. Sverige har med andra ord gått från att ha varit en europeisk företrädare i miljöskattefrågor till att vara ett knappt genomsnittligt EU-land. I Danmark, som också har ett högre totalt skattetryck än Sverige, utgörs drygt 8 procent av de totala skatterna av miljöskatter. Om Sverige ska leva upp till principen om att förorenaren ska betala och åtminstone hamna på ungefär samma andel miljöskatter som Danmark, borde inkomsterna från miljöskatterna öka med 46 miljarder.

Koldioxidskattens klimatstyrande effekt nar minskat över tid, bland att på grund av att industrier som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter har befriats från koldioxidskatt. Den energiintensiva industrin får i dag värdefulla utsläppsrätter gratis, jämfört med den miniminivå som företagen betalade för utsläppen innan utsläppshandeln infördes. Dessutom har areella näringar och industrier som ligger utanför handelssystemet subventioner som innebär att de inte betalar den generella koldioxidskatten. Flyget betalar varken energiskatt eller koldioxidskatt. Ett ytterligare exempel är den från koldioxidskatt befriade torven, som enligt FN-systemet klassas som fossilt bränsle och orsakar lika mycket utsläpp som att elda med kol.

I dagsläget är det främst hushållen och bensin- och dieselförsäljningen som betalar den fulla koldioxidbeskattningen.

Alliansen höjde koldioxidskatten med totalt 7 öre förra mandatperioden, från 1,05 kr/kg koldioxid till 1,12 kr/kg. Skälet till höjningarna var den relativt svaga inflationen under åren. Skatten har inte justerats med hänsyn till köpkraften, som ökat kraftigt i Sverige det senaste decenniet. Enligt siffror från SCB var exempelvis den reala nettolöneökningen hela 23 procent mellan 2005 och 2013.

För svensk del ger det låga priset på olja stora utrymmen för att minska de klimatskadliga subventionerna och höja koldioxidskatten utan att milkostnaden höjs för de svenska bilisterna. Även tidningen the Economist målade i förra veckan upp det låga oljepriset som ett utmärkt tillfälle att uppjustera en eftersläntrande energi och klimatpolitik.

Socialdemokraterna och miljöpartiet håller på att slutförhandla den nya gemensamma vårbudget och har med andra ord en unik chans att nu öka koldioxidskatten utan att för den skull skapa negativa fördelningseffekter. En ökad skatt skulle bara återställa milkostnaden som rådde innan prisfallet på olja.

Med både klimatförhandlingar och nya milleniemål på agendan är 2015 ett betydelsefullt år för miljö- och klimatpolitiken. Det är dags att Sverige återtar rollen som föregångsland inom miljöpolitiken. Att höja ambitionerna på hemmaplan är nödvändigt för att Sverige ska ha möjlighet att vara en drivande kraft i de internationella klimatförhandlingarna som utmynnar i FN:s klimatmöte COP21 under slutet av året.

Sverige kan vi visa omvärlden att ett modernt välfärdsland kan ha en relativt hög koldioxidskatt vilket gynnar förnybara energilösningar samtidigt som det ger viktiga intäkter till statskassan, intäkter som kan växlas mot sänkt skatt på arbete eller användas till samhällsinvesteringar i exempelvis järnväg.

Stefan Löfven lyfte fram i regeringsförklaringen att Sverige skall vara en internationell förebild i klimatomställning och miljöpartiet på att också höja koldioxidskatten. Nu är tiden för regeringen att bekänna färg och gå från ord till handling. Förutsättningen för att ta bort klimatskadliga subventioner och höja priset för utsläpp av koldioxid för att utveckla ett modernt fossilfritt samhälle har inte varit bättre.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.