Mitt DN
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt

”Det är inte statens roll att rädda mediekoncernerna”

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0
Den mest uppenbara utmaningen är att klara övergången från tryckt till digitalt, och att få betalt för innehåll som inte distribueras i den tryckta versionen.

Foto: Nicklas Thegerström Den mest uppenbara utmaningen är att klara övergången från tryckt till digitalt, och att få betalt för innehåll som inte distribueras i den tryckta versionen.

Min uppgift som ansvarig minister är att arbeta för att medborgarna ska ha tillgång till en allsidig och oberoende nyhetsförmedling - inte att hålla mediekoncerner under armarna. Statens roll kan inte vara att skapa en marknad för dagstidningar, skriver kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Min uppgift som ansvarig minister är att arbeta för att medborgarna ska ha tillgång till en allsidig och oberoende nyhetsförmedling - inte att hålla mediekoncerner under armarna. Statens roll kan inte vara att skapa en marknad för dagstidningar, skriver kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Dagstidningarna är under hårt tryck. Under hösten har flera tidningar beslutat om neddragningar när prenumeranterna blir färre och annonsintäkterna lägre. Frågan om dagstidningars roll och funktion i det demokratiska samhället sätts därmed under lupp.

Från ett antal socialdemokratiska tidningars håll drivs frågan att inrätta ett omställningsstöd. Förslagen handlar bland annat om nya regler med sänkta krav på tryckta upplagor och en lägre grad av redaktionellt innehåll för att tidningarna ska kunna få presstöd.

Annons:

Men dessa förslag innebär samtidigt att de innehållsmässiga kraven som ska bidra till en mångfald av åsikter, fördjupning och granskning, skulle inskränkas. Det är inte rätt väg att gå!

De svenska och internationella medielandskapen är i stark förändring. Nya tekniker utvecklas för produktion och distribution. Samtidigt ändras konsumenternas medievanor och förutsättningarna – för de företag som arbetar med dagstidningsutgivning – skiljer sig avsevärt från 1970-talets, då grunderna för dagens presstöd utformades. Presstödets roll behöver därför ses över.

Regeringen beslutade redan i december 2011 om direktiv till en parlamentarisk presstödskommitté. Kommittén arbetar sedan snart ett år tillbaka med att analysera behoven av stöd och andra kostnadseffektiva insatser. Senast den 31 augusti 2013 ska kommittén lämna sina förslag utifrån betydelsen av mångfald på mediemarknaden och stödets påverkan på konkurrensen.

Jag har nyligen fört samtal med presstödskommittén om behoven och möjligheterna till ett omställningsstöd och vilka konsekvenser detta skulle få för utredningen. Vår gemensamma bedömning är att ett tilläggsdirektiv skulle försena arbetet, och inte leda till snabbare lösningar för tidningsbranschen.

Skälen är dessa: Ett omställningsstöd kräver ett tilläggsdirektiv till utredningen, remittering av betänkandet, en lagrådsremiss och en proposition till riksdagen som därefter ska behandla frågan och godkänna förslaget. Därtill krävs att EU-kommissionen godkänner förändringar som föreslås i presstödssystemet. Rent praktiskt går det alltså inte att genomföra ett omställningsstöd, som kan träda i kraft tidigare än de förslag som utredningen redan nu arbetar med. Jag kommer därför inte att medverka till att fördröja nödvändiga förändringar för ett moderniserat presstöd som en följd av ett antal tidningars krav.

Presstödet har funnits i nästan 40 år, och uppgår i dag till 567 miljoner kronor. Det kom till för att bevara mångfalden genom att stödja den så kallade andratidningen på orten.

Vid den tiden dominerade dagspressen den lokala nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Nu finns fler informationskällor.

Andelen av befolkningen som har en dagstidning har också sjunkit till cirka 62 procent jämfört med 74 procent för bara sju år sedan. Samtidigt exploderar informationsutbytet över nätet. När läsarna i allt större utsträckning vänder sig till digitala kanaler så ändras förutsättningarna för papperstidningarna.

Den mest uppenbara utmaningen är att klara övergången från tryckt till digitalt, och att få betalt för innehåll som inte distribueras i den tryckta versionen. Tidningsbranschen går från en stabil tillvaro med trogna prenumeranter och säkra annonsörer till lättrörliga läsare och därmed mindre säkra annonsintäkter. Det är en utmaning som är världsomfattande, och steg tas nu för att öka intäkterna från nätet. New York Times införde i mars 2011 en betal­vägg, som innebär att läsaren måste betala för att få full tillgång till tidningens artiklar. Tidningen Newsweek ger upp den tryckta versionen helt från och med årsskiftet. I Sverige har till exempel mediehuset Mittmedia beslutat att införa nya betallösningar.

Dagstidningen pressas även av globaliseringen och en ökad konkurrens om annonsintäkter. Med internet krymper världen, och informationen sprids snabbt. I detta sammanhang är dagstidningarna inte längre den första budbäraren av de senaste händelserna.

Att vara först är i princip omöjligt, såvida nyheten inte kommer från eget journalistiskt arbete – vilket fortfarande är en grundläggande och viktig uppgift för pressen.

Den demokratiska funktion som dagstidningen har står inför stora utmaningar. Vad händer med granskning och fördjupning när journalisterna blir färre vid dagstidningarnas redaktioner? Oaktat vilken kanal man hämtar sin information ifrån kommer konsumenternas behov av nyheter, bakgrund och analys knappast att minska.

Min uppgift som ansvarig minister är att arbeta för att medborgarna ska ha tillgång till en allsidig och oberoende nyhetsförmedling – inte att hålla mediekoncerner under armarna. Staten roll kan inte vara att skapa en marknad för dagstidningar.

Förutsättningen för presstöd är att denna marknad finns och kan stå på egna ben. Sverige ska ha ett medielandskap med många fria och självständiga aktörer, tydliga spelregler och sund konkurrens. Det ger goda förutsättningar för fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska verksamheter i samhället.

Det nuvarande presstödet gäller enligt EU-kommissionens godkännande till och med 2016. Presstödskommitténs förslag ska presenteras 31 augusti 2013.

Det finns emellertid inget som hindrar att hela eller delar av kommitténs förslag kan träda i kraft innan nästa presstödsperiod den 1 januari 2017.

För mig är det viktigt att hitta lösningar som möter behoven hos alla samhällsmedborgare att ta del av en press som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning.

 

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

kultur-, idrotts- och medieminister

Kommentarer (22)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 Flera förda till sjukhus. Oklart vad som startade branden i Norsborg. 1  0 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Reddits kontroversiella beslut. ”Män är starkare.” 7  4 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

reddit-288
Foto:AP
is-1000
Foto:DN, AFP/STR

 IS närmare sitt mål. Experter anser att terrorgruppen redan grundat en stat. 190  32 tweets  155 rekommendationer  3 rekommendationer

 FN: Civila hindrades att fly Palmyra. Instängda mellan stridande parterna.

Annons:
pippi
Foto:Alamy

 Gör DN:s Nutidstest. Testa dina kunskaper – vad minns du från veckan som har gått? 51  2 tweets  47 rekommendationer  2 rekommendationer

 Sköt varningsskott. 50-tal ungdomar i våldsamt upplopp i Tensta. 612  61 tweets  551 rekommendationer  0 rekommendationer

 Vet du mer? Har du bilder? Hör av dig till oss på DN via telefon eller mejl.

Annons:
Annons:

Lokala nyheter

 Uppdatera DN:s app! Få pushnotiser från din ort.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: